Annons

Israel: Vi bombar för att få lugn

Israel går till attack "för att få till ett totalt, långsiktigt lugn". Det säger landets försvarsminister, efter frenetiska anfall och motanfall som krävt omkring 55 liv, huvudsakligen palestinska.
Minst sex av dödsoffren har krävts i raketattacker mot Israel.
Publicerad 13 maj 2021 • Uppdaterad 25 november 2021
Ett hus i staden Gaza som träffats av Israels luftbombardemang.
Ett hus i staden Gaza som träffats av Israels luftbombardemang.Foto: Adel Hana/AP/TT

Raketavlossningarna från Gaza är så många och når så långt att offensiven den beskrivs som aldrig tidigare skådad. Men även Israels flyganfall är ovanligt intensiva.

– Armén kommer att fortsätta attackera för att för att få till ett totalt, långsiktigt lugn, säger försvarsminister Benny Gantz till journalister i Ashkelon, en av de israeliska städer som är mål för palestinsk raketeld.

Annons

– Endast då kommer vi att kunna diskutera vapenvila.

Israels ambassadör i Sverige, Ilan Ben-Dov, gör klart att enbart när angreppen från Gaza har upphört finns möjlighet att återgå till ett mer normalt tillstånd.

TT: Vilka rimliga steg kan Israel ta för att trappa ned hela situationen?

– Vi är inte den attackerande sidan här, det är inte vi som har utlöst den nuvarande situationen och startat krisen. Därför är det inte upp till oss att trappa ned, svarar Ilan Ben-Dov på en digital pressträff.

Fler än 1 000 raketer

Terrorstämplade Hamas, islamiströrelsen som styr Gazaremsan, säger att flera hundra raketer har avfyrats mot Israel, 130 av dem på onsdagskvällen. Den israeliska militären svarar att dess angrepp kommer som svar – och Israel hade före onsdagskvällens raketattack från Gazaremsan räknat till fler än 1 000 raketer, som främst ska ha avfyrats av Hamas och Islamiska jihad.

Sedan i måndags rapporteras minst 55 dödsoffer, omkring 15 av dem barn. Hundratals har skadats. Majoriteten av dödsoffren finns på den palestinska sidan. Enligt Israel är det företrädare för Hamas som varit mål för och dödats i flyganfallen. Enligt palestinska myndigheter, och styret i Gazarremsan, både civila och Hamasföreträdare.

Minst sex personer har dödats i raketattackerna mot Israel, uppger hälsomyndigheter för Reuters.

"Sluta skjuta omedelbart", vädjar FN:s Mellanösternsändebud, norrmannen Tor Wennesland. "Vi är på väg mot fullskaligt krig".

Materialet till raketerna smugglas in i Gaza, och tekniken har uppenbarligen förfinats. Tidigare har beskjutningen oftast inte nått längre än till de mindre israeliska samhällena närmast Gazaremsan, som Sderot med 20 000 invånare några kilometer öster om det palestinska området.

Men denna vecka har veritabla raketregn rapporterats först från Ashkelon, någon mil norr om Gaza, Ashdod norr därom, och sedan storstaden Tel Aviv ungefär fem mil norr om Gaza stad.

"Stora smällar"

Annons

Haim Roy Ben Shlomo, som bor i Ramat Gan i östra Tel Aviv, beskriver skräcken då Hamasraketerna haglade.

– Det var läskigt. Vi hörde ett antal stora smällar, boomar, över våra huvuden. säger han till nyhetsbyrån AFP.

I norra Gaza dödades fem medlemmar i samma familj i en israelisk flygräd. 14-årige Ibrahim säger att hans två kusiner höll på att fylla jutesäckar när bomberna slog ned.

– Vi skrattade och hade kul, och plötsligt började de bomba oss. Plötsligt fattade allt eld, säger han gråtande till AFP.

– Varför lämnade de mig kvar? Jag hade också kunnat dö som martyr.

Vems lag?

En av bakgrunderna till den krigsliknande utvecklingen är en marktvist i östra Jerusalem, som kan sägas symbolisera hela konflikten om vad som är Israel och vad som är Palestina. Palestinier som bor i stadsdelen Sheik Jarrah anser att de har rätt till fastigheterna där, medan israeler tycker att tomterna tillhör dem.

Den springande punkten är var i historien äganderätten börjar – i samband med FN:s delningsplan på 1940-talet, eller vid den judiska invandringen och sionismens framväxt på 1800-talet? Eller ännu längre tillbaka?

Och vems lag är det som ska gälla? I processen åberopas, ofta förgäves, dokument från bland annat Ottomanska riket – som tidigare styrde området – med många decennier på nacken.

Judiska bosättare har genom åren vunnit flera mål i Sheik Jarrah, och när fler palestinska familjer i samband med ett nytt rättsfall riskerade vräkning utbröt kravaller på flera håll i Jerusalem i förra veckan. Israels högsta domstol skulle ha tagit upp frågan denna vecka, men förhandlingen sköts upp.

Civila offer

I stället har alltså maktkampen fortsatt med det många palestinier kallar väpnat motstånd och israeler terror, när raketer avfyras från den stängda Gazaremsan in i Israel. Avfyrningsramperna finns ofta i tätbebyggda områden, vilket gör risken mycket hög för civila offer när Israel svarar med flygattacker.

Annons

– De använder sin egen befolkning, civila palestinier, som mänskliga sköldar. De vet att det skulle bli problem för oss att nyttja vår rätt att försvara oss, och Sveriges regering skulle bli de första att kritisera Israel, säger ambassadör Ilan Ben-Dov.

Samtidigt sprider sig motsättningarna även inom Israel, i synnerhet i etniskt blandade städer. Premiärminister Benjamin Netanyahu har utlyst undantagstillstånd i Lod, där oroligheter skylls på stadens arabiska minoritet. I ett uttalande säger Netanyahu att förstärkningar har skickats både till Lod och andra städer med stora minoriteter.

Undantagstillståndet kommer dagen efter det att en israelisk arab – alltså en palestinier med israeliskt medborgarskap – uppges ha dödats i Lod, en liten stad mellan Tel Aviv och Jerusalem. Under natten till onsdagen dödades också en man och hans dotter i staden, då bilen de satt i träffades av en raket avfyrad från Gaza, enligt israeliska polisen.

Henrik Samuelsson/TT

Lars Pedersen/TT

Släktingar till en far och dotter som dödades av palestinska raketer nära staden Lod i Israel.
Släktingar till en far och dotter som dödades av palestinska raketer nära staden Lod i Israel.Foto: Heidi Levine/AP/TT
En illustration av de starka åsikterna kring Israel och de palestinska områdena: Turkiets president Recep Tayyip Erdogan håller upp kartor med det historiska Palestina, delningsplanen 1947, läget 1967 och i dag. Bilden togs i början av förra året, då USA lade fram ett nytt försök till fredsplan.
En illustration av de starka åsikterna kring Israel och de palestinska områdena: Turkiets president Recep Tayyip Erdogan håller upp kartor med det historiska Palestina, delningsplanen 1947, läget 1967 och i dag. Bilden togs i början av förra året, då USA lade fram ett nytt försök till fredsplan.Foto: Burhan Ozbilici/AP/TT
Bakgrund: Delad region

Palestina var under några decennier fram till andra världskriget ett brittiskstyrt område mellan Jordanflodens västra strand ("Västbanken") och Medelhavet. Efter kriget lade FN 1947 fram en delningsplan som innebar att två nya länder skulle bildas, ett arabiskt och ett judiskt.

Den arabiska statsbildningen skulle bestå av tre landområden, ett runt Gaza, ett stort sjok runt Jerusalem och en sektion vid libanesiska gränsen längst i norr. Judarna skulle få större delen av södra öknen, kustremsan där Tel Aviv och Haifa ligger, samt en nordöstlig sektion med Genesarets sjö. Jerusalem skulle inte ingå i något land, stadens status skulle avgöras senare.

Den judiska sidan sade ja till planen, araberna sade nej. Strider utbröt i området, och när judarna utropade självständighet invaderade grannländerna.

När krigsröken lagt sig 1949 hade Israel erövrat mycket mer arealer än i delningsplanen, och konturerna av dagens läge började anas – ett sammanhängande Israel från Libanon i norr till Eilat nere vid Röda havet, medan palestiniernas områden krympt till Gazaremsan och Västbanken, utan fysisk kontakt med varandra.

Sedan dess har Israel, både genom flera krig och med stark uppbackning från USA, blivit allt starkare, och även ockuperat mer landområden.

Palestinierna är ännu mer splittrade sedan valet 2006. Det vanns av islamistiska Hamas, som är terrorstämplat av västvärlden. De försökte samstyra med den tidigare ledande gruppen al-Fatah, men efter många turer slutade det med att Gazaremsan och Västbanken styrs som två separata enheter, den första av Hamas och den andra av al-Fatah. Inga ytterligare val har kunnat hållas.

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons