Utrikes

Israel kallar in tusentals reservister

Ett israeliskt flyganfall över Gaza stad på torsdagen.
Foto: Hatim Moussa/AP/TT
Utrikes
Utrikes Dödssiffrorna stiger, och Israel uppges överväga att skicka in markstyrkor i Gazaremsan.
Israel flyttar flygtrafiken till Eilat och kallar in tusentals av försvarets reservister.

I flera dygn har den palestinska islamiströrelsen Hamas, terrorstämplad av bland annat EU, skickat mängder av raketer in över Israel, som har svarat med massiva flyganfall mot Gazaremsan.

Riskerna med att hålla i gång trafiken på Israels enda större internationella flygplats, Ben Gurion mellan Tel Aviv och Jerusalem, sågs på torsdagsmorgonen som så stora att alla passagerarflyg dirigerades om. Planen får i stället gå till Ramon-flygplatsen vid charterorten Eilat längst i söder – ungefär fyra timmars bilväg från Tel Aviv och Jerusalem.

Hamas svarade med att organisationen har en ny jätteraket som når hela Israel, även Eilat. Raketen är döpt till Ayyash 250. Namnet syftar på den ökände bombmakaren Yahya Ayyash som dödades av Israel 1996, och siffran kan tolkas både som raketens vikt och dess aktionsradie, 250 kilogram respektive kilometer.

Israeliska medier rapporterar att minst en raket slagit ned "i Eilat-regionen", men den verkar inte ha orsakat några större skador.

Gick in 2014

Enligt Hamasmyndigheterna har över 100 liv krävts i Israels bombningar av Gaza sedan i måndags, rapporterar AFP. Bland dem finns omkring 25 barn. Omkring 580 har skadats enligt, hälsomyndigheterna på Gazaremsan. Israel förklarar att man gör allt för att undvika civila offer, men att den militära infrastrukturen ofta finns i tätbefolkade stadskvarter i Gaza.

Just den svårnavigerade och riskabla stadsmiljön gör också att Israel genom åren oftast har dragit sig för att anfalla på andra sätt än via luften. Men bland annat under Gazakriget 2014 gick markstyrkor in.

Och även nu har en plan tagits fram för hur Israel skulle kunna genomföra en markoffensiv inne i Gaza, rapporterar The Jerusalem Post och andra medier.

Permissioner för militär har dragits in, och försvarsminister Benny Gantz bad på torsdagskvällen israeliska armén att kalla in 9 000 reservister. De soldater som kallas in tillhör främst stridande förband och kommandocentraler.

Tidigare under dagen rapporterades om att 7 000 reservister kallats in, soldater som tillhör enheter för luftförsvar samt medicinsk personal, skriver Times of Israel.

Till gränsen

Något beslut om att genomföra markoffensiven har ännu ej fattats. Och uppgifterna kan även ingå i ett förhandlingsspel, eftersom det samtidigt rapporteras att Hamas signalerat att man är redo att diskutera eldupphör, men att Israel säger nej till det.

Försvarsmakten IDF sätter dock kraft bakom orden genom att militära resurser nu skickas till gränsområdet.

Stora delar av Israel lever i skräck för raketregnet från Gaza – hittills denna vecka räknar myndigheterna till 1 500 raketer som kommit in över gränsen. Sju personer har dödats, däribland en sexåring, vars hus träffades av en raket, enligt hjälporganisationen Hatzolah.

"Tvåfrontskrig" hotar

Samtidigt fortsätter regelrätta gatustrider mellan araber och judar som den uppblossande konflikten utlöst på flera håll i landet, däribland i städerna Lod, Akko och Haifa, rapporterar AFP.

– Det som har hänt de senaste dagarna i israeliska städer är oacceptabelt. Inget rättfärdigar att judar lynchar araber, eller att araber lynchar judar, säger premiärminister Benjamin Netanyahu, och konstaterar att Israel står inför ett "tvåfrontskrig".

En konkret orsak till den krigsliknande utvecklingen är en marktvist i östra Jerusalem, som kan sägas symbolisera hela konflikten om vad som är Israel och vad som är Palestina. Palestinier som bor i stadsdelen Sheik Jarrah anser att de har rätt till fastigheterna där, medan israeler tycker att tomterna tillhör dem.

Den springande punkten är var i historien äganderätten börjar – i samband med FN:s delningsplan på 1940-talet, eller vid den judiska invandringen och sionismens framväxt på 1800-talet? Eller ännu längre tillbaka?

Judiska bosättare har genom åren vunnit flera mål i Sheik Jarrah, och när fler palestinska familjer i samband med ett nytt rättsfall riskerade vräkning utbröt kravaller på flera håll i Jerusalem i förra veckan. Israels högsta domstol skulle ha tagit upp frågan denna vecka, men förhandlingen sköts upp.

Marktvisten har även lett till sammanstötningar mellan palestinska demonstranter och israelisk polis vid al-Haram al-Sharif/Tempelberget, den omstridda plats i Jerusalems gamla stad som båda religioner ser som helig. Nu firar muslimerna id al-fitr, storhelgen som avslutar fastemånaden ramadan, och på torsdagen ersattes våldsscenerna på platsen av 100 000 bedjande.

Pontus Ahlkvist/TT

Henrik Samuelsson/TT

Anhöriga vid begravningen av en israelisk soldat i Elyakim på torsdagen. Soldaten är Israels första militära dödsoffer i veckans strider.
Anhöriga vid begravningen av en israelisk soldat i Elyakim på torsdagen. Soldaten är Israels första militära dödsoffer i veckans strider.
Foto: Sebastian Scheiner/AP/TT
Bedjande män under id al-fitr framför al-Aqsamoskén i Jerusalem på torsdagen.
Bedjande män under id al-fitr framför al-Aqsamoskén i Jerusalem på torsdagen.
Foto: Mahmud Illian/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Delad region

Palestina var under några decennier fram till andra världskriget ett brittiskstyrt område mellan Jordanflodens västra strand ("Västbanken") och Medelhavet. Efter kriget lade FN 1947 fram en delningsplan som innebar att två nya länder skulle bildas, ett arabiskt och ett judiskt.

Den arabiska statsbildningen skulle bestå av tre landområden, ett runt Gaza, ett stort sjok runt Jerusalem och en sektion vid libanesiska gränsen längst i norr. Judarna skulle få större delen av södra öknen, kustremsan där Tel Aviv och Haifa ligger, samt en nordöstlig sektion med Genesarets sjö. Jerusalem skulle inte ingå i något land, stadens status skulle avgöras senare.

Den judiska sidan sade ja till planen, araberna sade nej. Strider utbröt i området, och när judarna utropade självständighet invaderade grannländerna.

När krigsröken lagt sig 1949 hade Israel erövrat mycket mer arealer än i delningsplanen, och konturerna av dagens läge började anas – ett sammanhängande Israel från Libanon i norr till Eilat nere vid Röda havet, medan palestiniernas områden krympt till Gazaremsan och Västbanken, utan fysisk kontakt med varandra.

Sedan dess har Israel, både genom flera krig och med stark uppbackning från USA, blivit allt starkare, och även ockuperat mer landområden.

Palestinierna är ännu mer splittrade sedan valet 2006. Det vanns av islamistiska Hamas, som är terrorstämplat av västvärlden. De försökte samstyra med den tidigare ledande gruppen al-Fatah, men efter många turer slutade det med att Gazaremsan och Västbanken styrs som två separata enheter, den första av Hamas och den andra av al-Fatah. Inga ytterligare val har kunnat hållas.

Utrikes

Expert: Passiv omvärld ökar risken för krig

En raserad byggnad i Gaza, förstörd i israeliska flygangrepp. Bilden är tagen under onsdagen.
Foto: Khalil Hamra/AP/TT
Utrikes
Utrikes Situationen är explosiv efter fortsatta raketattacker mot israeliska städer och omfattande flygangrepp mot Gaza.
Omvärlden har vädjat till parterna att besinna sig.
Men det är främst USA som skulle kunna påverka utvecklingen utifrån, enligt Mellanösternexperten Bitte Hammargren.
PREMIUM

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uppmanade på onsdagen FN:s generalsekreterare António Guterres att sammankalla den så kallade internationella kvartetten – USA, EU, FN och Ryssland – i syfte att få till stånd medling mellan parterna i konflikten.

Guterres svarade att han är "fullständigt redo" att inleda arbetet med att få ihop en dialog mellan palestinier och israeler under kvartettens förhandlingsparaply, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Israel: Vi bombar för att få lugn

Ett hus i staden Gaza som träffats av Israels luftbombardemang.
Foto: Adel Hana/AP/TT
Utrikes
Utrikes Israel går till attack "för att få till ett totalt, långsiktigt lugn". Det säger landets försvarsminister, efter frenetiska anfall och motanfall som krävt omkring 55 liv, huvudsakligen palestinska.
Minst sex av dödsoffren har krävts i raketattacker mot Israel.
PREMIUM

Raketavlossningarna från Gaza är så många och når så långt att offensiven den beskrivs som aldrig tidigare skådad. Men även Israels flyganfall är ovanligt intensiva.

– Armén kommer att fortsätta attackera för att för att få till ett totalt, långsiktigt lugn, säger försvarsminister Benny Gantz till journalister i Ashkelon, en av de israeliska städer som är mål för palestinsk raketeld.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Varför eskalerar våldet i Jerusalem och Gaza?

Palestinier under sammandrabbningar med israeliska säkerhetsstyrkor vid al-Aqsamoskén i måndags.
Foto: Mahmud Illian/AP/TT
Utrikes
Utrikes Spänningarna i östra Jerusalem har eskalerat under flera veckor. Hundratals har skadats i sammandrabbningar och situationen har utvecklats till en kris med raketbeskjutning från Gaza som besvarats med israeliska luftangrepp.
Här är bakgrunden till de pågående oroligheterna.
PREMIUM

Situationen har varit mer spänd än vanligt i Jerusalem under en månads tid, sedan inledningen av ramadan i mitten av april.

Ilska väcktes bland palestinier då israelisk polis spärrade av torget vid Damaskusporten, som är en viktig samlingsplats under den muslimska fastemånaden. Beslutet utlöste den 12 april protester och flera dagar av sammandrabbningar mellan unga palestinier och kravallpolis.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Över hundra raketer avfyrade mot Tel Aviv

Israeliska luftvärnet Iron Dome skjuter ned raketer avfyrade från Gazaremsan i måndags.
Foto: Ariel Schalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes Hamas, som styr på Gazaremsan har, avfyrat 130 raketer mot Tel Aviv, enligt islamiströrelsen. En kvinna dödades i angreppet, det tredje israeliska dödsoffret i tisdagens raketattacker.
Mot Gaza genomför Israel flyganfall, där minst 26 personer dödats.
PREMIUM

I Tel Aviv ljöd sirener på tisdagskvällen och flygtrafiken från stadens flygplats ställdes in. Minst ett hus, i förorten Holon, har träffats av en raket, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Hamas skriver i ett uttalande att raketattackerna är hämnd för ett flyganfall i Gaza som fick ett höghus att ras samman. Det finns inga rapporter om döda i den attacken, skriver AFP.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Uppåt 30 döda när buss störtade ned i ravin

Historiska platsen Nazca i Peru, ett område med gruvfyndigheter. Arkivbild.
Foto: Jhony Islas/Perus kulturdepartement via AP/TT
Utrikes
Utrikes

En buss som transporterade gruvarbetare i bergsområdet Anderna i Peru körde av vägen och föll ned i en ravin. Minst 27 personer i bussen dödades i olyckan där bussen störtade ned i den 400 meter djupa dalgången.

Arbetarna var på väg från en gruva nära den arkeologiskt viktiga platsen Nazca till staden Arequipa.

Den svåra trafikolyckan var den andra på tio dagar. I en olycka i regionen La Libertad, 50 mil norr om huvudstaden Lima, störtade en buss nedför en bergskant. Då omkom 17 personer.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Omega 3

Stor efterfrågan på Omega 3 råder i hela landet

Omega3 Ända sedan pandemin startade har försäljningen av tillskott och munskydd ökat drastiskt.

Senast igår rapporterade Kronans apotek att försäljningen av munskydd ökat med 86% under augusti jämfört med juli.

Ett tillskott som väckt både debatt och anmälningsvåg mot en viss Katrin Zytomierska är omega-3. Detta efter att Zytomierskas reklam fick över 120 anmälningar då reklaminlägget ansågs vilseledande och vinklades enligt många mot att Omega 3 skulle skydda mot Covid-19.

”Omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget”

Enligt Hittaonlineapotek som är en jämförelsesida för online apotek så har trafiken ökat drastiskt senaste två månaderna för söktermer som ”bästa omega-3”.

Då majoriteten av trafiken som kommer in till sidan är organisk så kan vi enkelt mäta och se vilka termer som är populära på de olika sökmotorerna.
 Just omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget. Där har vi fått lägga extra krut på artikeln besökarna verkar uppskatta vår jämförelse och den informationen vi har att erbjuda.

Jämförelsen av bästa Omega 3 hittar du här.

Kort om Omega 3

Omega-3 är ett samlingsnamn för en grupp av fleromättade fettsyror. Fem till tio procent av den energi som vi får i oss från mat rekommenderas komma från fleromättade fetter.

Du hittar fleromättade fetter i form av omega 3 och omega 6 i livsmedel som lax, makrill, sill, sardiner, algväxter, valnötter eller rapsolja.

Livsmedelsverket rekommenderar en varierad kost med fisk två-tre gånger i veckan.

Utrikes

FN manar: Hindra vapenflöde till Myanmar

FN:s särskilda sändebud till Myanmar, Christine Schraner Burgener. Arkivbild.
Foto: Eugene Hoshiko/AP/TT
Utrikes
Utrikes

FN:s generalförsamling uppmanar i en resolution medlemsländerna att förhindra att vapen når Myanmar. Man uppmanar också militärstyret att respektera valresultatet från november och att släppa politiska fångar, bland dem ledaren Aung San Suu Kyi.

– Resolutionen sänder ett kraftfullt budskap: den fråntar militärjuntan dess legitimitet, fördömer juntans övergrepp och våld mot det egna folket, och avslöjar hur isolerad den är i världens ögon, sade EU:s FN-ambassadör Olof Skoog.

FN:s särskilda sändebud i Myanmar, Christine Schraner Burgener, varnade vid mötet för risken för "ett storskaligt inbördeskrig".

– Möjligheten att vända på utvecklingen med det militära övertagandet minskar, sade hon inför församlingen och dess 193 medlemsstater.

119 länder röstade för resolutionen, som är en kompromiss. I ett tidigare, skarpare förslag till resolution uppmanades till ett vapenembargo gentemot Myanmar.

FN:s högkvarter i New York. Arkivbild.
FN:s högkvarter i New York. Arkivbild.
Foto: Foto: Mary Altaffer/AP/TT

Utrikes

Massiva manifestationer inför Armenienval

Anhängare till den tidigare presidenten Robert Kotjarjan vid fredagens demonstration i Jerevan.
Foto: Foto: Sergei Grits/AP/TT
Utrikes
Utrikes Omkring 20 000 anhängare till Armeniens oppositionskandidat, expresident Robert Kotjarjan, visade stöd för utmanaren i huvudstaden Jerevan inför söndagens extraval.

Anhängarna, bland dem flera krigsveteraner, fyllde det centrala torget i Jerevan på fredagen medan de viftade med flaggor och skanderade "Kotjarjan!".

Dagen före hölls en liknande demonstration till stöd för Kotjarjans huvudmotståndare, sittande premiärminister Nikol Pasjinjan. Pasjinjan har utlyst nyval på söndag för att få ett slut på den politiska kris som utlöstes av förra årets krig mot Azerbajdzjan.

"En förrädare"

Den 46-årige, liberalt sinnade Pasjinjan blev premiärminister 2018 med löften om att rensa i det politiska etablissemanget. Men som ledare kom han att föra in landet i ett krig mot ärkefienden Azerbajdzjan i höstas. Striderna krävde över 6 000 liv.

Fredsuppgörelsen om utbrytarområdet Nagorno-Karabach, i vilken delar av territoriet överlämnades till Azerbajdzjan, betraktas av en del armenier som förräderi.

Rysslandsvänlige Robert Kotjarjan, 66, var landets president mellan 1998 och 2008, och har dessförinnan varit premiärminister. Han har också tidigare varit ledande i försöken att frigöra Nagorno-Karabach från Azerbajdzjan.

– Vi hade det bra när Kotjarjan var president. Pasjinjan är en förrädare, sade en av demonstranterna, 50-åriga Emma Chatjaturjan.

Ge en ny chans

Men andra armenier förknippar Kotjarjan med det gamla maktetablissemanget och med omfattande korruption i landet. De vill ge Pasjinjan en ny chans.

– Vi behöver stötta honom. Han är ledaren som har hamnat i en svår sits av uppenbara skäl – kriget, deprimerade människor och fientliga länders dagliga aggression, sade Ani Sargsyan, 29, vid torsdagens demonstration till stöd för premiärministern.

Opinionsundersökningar pekar mot att loppet mellan Kotjarjans parti och Pasjinjans blir jämnt, och enligt politiska analytiker är valutgången svår att förutspå. Under fredagen ledde Kotjarjans parti med 28,7 procent mot 25,2 procent för Pasjinjans.

Ett parti behöver få minst 54 procent av platserna i parlamentet för att bilda regering, och behovet av en andra valomgång kan inte uteslutas, enligt analytiker.

Ordinarie parlamentsval skulle egentligen ha hållits i december 2023.

FAKTA

Fakta: Armenien

* Ligger i Sydkaukasien i västra Asien och är ungefär lika stort som Småland.

* Är en inlandsstat, omgärdad av Georgien, Turkiet, Azerbajdzjan och Iran.

* Har cirka tre miljoner invånare.

* Huvudstad är Jerevan med 1,1 miljoner invånare (2019).

Källa: NE

FAKTA

Fakta: Konflikten om Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Strider mellan de två länderna utbröt längs Nagorno-Karabachs gräns i juli förra året och eskalerade i september.

En överenskommelse om vapenvila nåddes under ryskt inflytande i oktober.

Men konflikten om Nagorno-Karabach har historiska rötter, och området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet.

Krig utbröt 1991 mellan Armenien och Azerbajdzjan sedan länderna utropat sig som självständiga stater i samband med Sovjetunionens kollaps. Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog i kriget som pågick fram till 1994.

Nagorno-Karabach har förklarat sig självständigt, men det har inte erkänts av omvärlden. Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källor: Landguiden/UI, NE och CIA Factbook

Utrikes

Långtidshetta i sydvästra USA

Het väntan i Phoenix.
Foto: Ross D Franklin/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En rejäl värmebölja i sydvästra USA har pågått i fem dagar, och nya värmerekord kan väntas i helgen. Men den extrema hettan pressar elkraften till det yttersta då luftkonditioneringsaggregaten går för fullt tryck.

Hittills har dock energinätverken i delstaterna Kalifornien, Nevada, Utah, Arizona och delar av Colorado klarat av temperaturerna som på flera ställen gått över strecket för 40 grader Celsius.

– Det är alltid varmt i sydväst så här års varje år. Men det är klart att det får ökat nyhetsvärde med temperaturer på över 45 grader, säger meteorolog Bob Oravec på USA:s nationella väderservice i delstaten Maryland.

Rekordet hittills i värmevågen har mätts i Phoenix i Arizona med 47 grader.

Lägre temperaturer väntas först möjligen i nästa vecka.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL