Kultur och nöje

Pervis Staples i Staple Singers död

The Staple Singers, från vänster: Pervis, Cleotha, Pops, Mavis, och Yvonne. Arkivbild.
Foto: Albert Ferreira
Kultur och nöje
Personligt
Kultur och nöje
PREMIUM

Pervis Staples från den legendariska gospel- och soulgruppen Staple Singers har gått bort, vid 85 års ålder, skriver Billboard.

Han började sjunga med sin pappa Roebuck “Pops” Staples och syster Mavis, i kyrkor i Chicago. Gruppen vann berömmelse på 1960-talet och är kända för låtar som "So soon", "If I could hear my mother pray again", "Will the circle be unbroken" och "Uncloudy day".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Svenska stjärnor med i Viaplays storsatsning

Skådespelaren Alexander Karim ska medverka i tv-serien 'The swarm'. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Viaplay gör sin största tv-seriesatsning hittills som medproducent till "The swarm", baserad på boken av Frank Schätzing.

Nu startar inspelningarna i Rom och i rollerna syns bland andra de svenska stjärnorna Alexander Karim och Eva Röse, liksom internationella skådespelare som Cécile de France, Leonie Benesch, Barbara Sukowa och Krista Kosonen.

Den övernaturliga dramathrillern handlar om hur mänskligheten hotas när valar börjar sänka skepp och skaldjur förgiftar dricksvattnet.

Serien, som blir engelskspråkig, ska följa en grupp vetenskapsmän och militärer som får arbeta hårt för att tackla det märkliga hotet från havsdjupen.

"Att få vara en del av ett projekt som inte bara är stort och spännande, utan också ihopsatt av några av de största producenterna i branschen, är fantastiskt", säger Alexander Karim i ett pressmeddelande.

Totalt släpps åtta avsnitt med beräknad premiär på Viaplay längre fram.

Kultur och nöje

Norrländska spelundret rullar på

Datorspel är en ny svensk basindustri. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Ingenstans boomar den svenska spelboomen så mycket som mellan Boden och Umeå. Och i centrum av den växande spelscenen står samarbetsorganisationen Arctic Game Lab.

I Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå och Boden skapas det tv-, dator-, och mobilspel som aldrig förr. Under de senaste åren har den här delen av landet blivit ett viktigt kluster för den svenska spelindustrin.

– 2015 fanns det fem spelbolag i regionen. Nu är vi uppe i 75. Det har hänt otroligt mycket på bara några år, säger Therese Mossberg, kommunikationschef vid Arctic Game Lab, som är en samarbetsorganisation för spelindustrin i norra Sverige.

I regionen arbetar i dag 500 personer med spel och snart blir de ännu fler berättar kollegan Johan Linder, som sysslar med affärsutveckling i organisationen.

– Vi vet genom en enkät att minst 100 personer ska anställas inom det kommande året. Tillväxttakten är okej liksom. Kommer det hit ännu fler studior och fler etableringar så kommer det verkligen att explodera. I augusti nästa år kommer vi ha 700 studenter inom spel i regionen. Det borgar också för att tillväxten fortsätter, säger han.

"Nya basindustrin"

Mossberg och Linder tror att organisationen har stor del i att den lokala spelindustrin blivit så stor.

– Vi märker att bolag vill vara en del av den här resan, men jag tror också att det är superviktigt att ha en vision, att sikta högt. Då vågar man hoppa på och satsa när man känner att man har andra med sig också, säger Therese Mossberg.

– Det här är den nya stora svenska basindustrin. Spelindustrin omsätter i dag lika mycket som järnmalmen eller pappersmassan och alla vill ha en del av kakan. Där tror jag att det var extremt viktigt att vi gick in så tidigt. Men vi väntar fortfarande på någon riktigt stor spelsuccé, säger Johan Linder.

"Samarbete och jordnära människor"

Det finns en stor bredd bland spelen som skapas i regionen. Bolagen ger ut spel inom flera olika genrer på alla möjliga plattformar. Innehållsmässigt finns inget särskilt som utmärker spel härifrån jämfört med spel från andra delar av världen, tycker Johan Linder.

– Inget är väl direkt kopplat till det lokala egentligen. Det skulle väl vara Gold Town Games i så fall. De gör hockeyspel bland annat, och det är ju stort i Skellefteå där de finns, säger han.

När Therese Mossberg får frågan om varför spelföretag verkar trivas så bra i Norrlandskommunerna vänder hon på frågan.

– Varför inte? Alla förutsättningar finns här. Speciellt nu när vi har fått alla utbildningar har vi ett inflöde av talanger. Men jag tror också att det är mentaliteten här uppe. Det är mycket samarbete och jordnära människor. Det finns inte så mycket intern konkurrens utan man hjälper varandra på ett sätt som är helt unikt, säger hon.

Björn Berglund/TT

FAKTA

Fakta: Arctic Game Lab

Bildades i Skellefteå 2014. Med åren har både organisationen och ambitionerna vuxit. I dag arbetar man i Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå och Boden.

Hjälper bland annat till med affärsutveckling och annat praktiskt, sammankopplar spelutvecklare, kommuner, investerare och andra aktörer med varandra samt anordnar evenemang som den årliga Arctic Game Week. Ambitionen är att skapa en livskraftig lokal spelscen och att locka nya aktörer till trakten.

Kultur och nöje

Roslund och Grens går skilda vägar

Anders Roslund, aktuell med en ny kriminalroman, på besök i Hembygdsparken i Hässleholm. Hit brukade han gå som barn, med farmor och farfar som bodde på Skolgatan. – Det är sig väldigt likt, säger han
Foto: Sofia Åström
Kultur och nöje
Kultur och nöje Med Litapåmig säger Anders Roslund tack och farväl till sin kriminalkommissarie Ewert Grens. Eller? – Jag svarar på alla frågor utom just den, säger krimförfattaren.

I sin fjärde bok som ensam upphovsman och trettonde kriminalroman totalt återvänder Anders Roslund till den värld av trafficking och sexhandel han och tidigare kollegan Börge Hellström beskrev i Box 21 från 2005. Då fick de slåss för att få förlaget, och andra, att förstå att det här var ett problem som fanns även i Sverige.

– När man gjorde första husrannsakan och konstaterade att vi har lägenhetsbordeller gick det hand i hand med den bokens utgivning. Redan när vi jobbade med Box 21 tänkte jag att man kanske skulle fortsätta på något sätt, men andra ämnen pockade på och jag tänkte också att det här ska väl upphöra eller försvinna, säger Anders Roslund.

Att det inte blivit så vet alla som följer nyheterna.

– Inte minst de senaste årens uppmärksammade händelser, med tillslag mot precis de här adresserna mitt i city och där i ett fall en polis dessutom var misstänkt för att driva bordell med sin fru, precis som i Box 21. Så ämnet var relevant, dessvärre, säger Anders Roslund.

Litapåmig släpps den 21 juni.

Kortvarig lycka

Inledningsvis är det ändå en ovanligt tillfreds Ewert Grens läsaren får möta i Litapåmig. I infiltratören Piet Hoffmanns tolvårige son Hugo har han hittat en oväntad vän och han har också börjat öppna sig för att släppa in kärlek i sitt liv igen.

Lyckan blir dock inte långvarig. En person som står honom nära dödas och när Alena Sljusareva, som var en av de tvångsprostituerade kvinnor som räddades i Box 21, på nytt gör entré inleds jakten på ledaren av det skoningslösa nätverk polisen trodde den redan hade satt stopp för. Som dessutom tycks ha lagt även illegal organhandel till sin redan smutsiga och inhumana affärsidé.

Efter att tidvis ha mått dåligt i sitt liv rasade Anders Roslund fullständigt för fyra år sedan. Numera mår han bättre än någonsin. – Nu känner jag mig stark, glad och lycklig, på riktigt, säger han.
Foto: Sofia Åström

– Det är ingen hemlighet att vissa av de här nätverken som bedriver sexhandel även ägnar sig åt organhandel. Sedan går det kanske inte till som i min bok, säger Anders Roslund.

Du är inte snäll mot Ewert – hur tänkte du där?

– Tänker man då att hälften av Ewert är jag är det ännu värre, ha ha. Men Ewert har från första stavtaget egentligen varit på väg hit, han har liksom inte velat hitta fotfästet utan bara krånglat och inte velat ta emot hjälp. Sen kan man tycka att det är taskigt när han äntligen har hittat kärlek och vågat öppna sig, men då är man ju som mest sårbar också, säger Anders Roslund.

Anders Roslund kom aldrig tillbaka till Skåne och hemorten Kristianstad efter att han varit på kibbutz i Israel i början av 80-talet. Istället blev det en flytt till Stockholm, och där bor han kvar.
Foto: Sofia Åström

Hoffmann tillbaka

När Box 21 släpptes fanns inte infiltratören Piet Hoffmann, han dök upp först i Tre Sekunder som kom 2009. Sedan dess har Grens och Hoffmann varit vapendragare i ytterligare fyra böcker. I de tre sista har Hoffmann lagt av, men tvingats tillbaka, och i Litapåmig kommer han inte in i handlingen förrän en bra bit in i boken.

Lekte du med tanken på att inte ha med Hoffmann alls?

– Absolut, jag hade bara tänkt fem böcker i deras universum, men sakta glider saker in och breddas och förnyas. Det är inte så att jag inte kan skiljas från honom, utan han hade verkligen en funktion. Ett problem måste lösas och råkar man då ha en i persongalleriet som både tar och skyddar liv och som kan göra inbrott på vindar utan att lämna spår är det bra att använda honom. Men hur får man in någon som vill sluta men som man har tvingat in tre gånger i berättelsen?

Det fanns egentligen bara ett trick kvar, konstaterar Anders Roslund som svar på sin egen fråga, och det var via Hoffmanns äldste son Hugo.

– Förra gången var Hoffmann också så sårbar, i Sovsågott var det första gången han absolut inte fungerade. Annars är han väldigt lösningsinriktad och klarar sig lite för bra, som hjältar ska göra för att balansera det onda och svarta, men här får han kliva in lite grann från sidan och vara den han egentligen var från allra första början – en simpel inbrottstjuv som sedan arbetar sig uppåt.

En bas i Hässleholm

Egentligen skulle samtalet med Anders Roslund ha skett i Hässleholm, där hans pappas sida av släkten kommer ifrån, men coronasmittan kom emellan. Så det var bara fotograf Sofia Åström han fick möta och vi fick istället ta intervjun över telefon. För bilderna valde han Hembygdsparken som miljö.

Anders Roslund är aktuell med ny deckare.
Foto: Sofia Åström

– Det var alltid dit vi gick när vi var hos farmor och farfar. Man gick en runda på stan, sa hej till alla gubbarna och sen gick vi dit och jag fick gunga. Det var roligt att se för det är sig väldigt likt.

Vad har Hässleholm betytt för dig?

– Man fattar inte förrän man blir stor hur långa åren mellan 0 och 20 är, och hur korta åren är numera. Man har vissa baser, första var naturligtvis Kristianstad och jag hade mitt Småland, där ena släkten bodde i Vetlandatrakten och där jag var ganska mycket hos morfar för han tog hand om mig ibland. Men tredje basen var Hässleholm, säger Anders Roslund.

”Bråkade hela tiden”

Numera är det kyrkogården och farföräldrarnas grav han går till när han besöker Hässleholm.

– När jag är i Skåne går jag alltid dit och ser till att de skrapat bort det här gröna som växer på gravstenen, precis som Ewert gör.

Och om Ewert Grens i Litapåmig går mot mörkret är det precis tvärtom för Anders Roslund, som trots framgången som författare tidvis mått dåligt i sitt liv.

– Jag har ibland gjort det Ewert borde ha gjort, för även om jag var lagkapten i fotboll, sprang fortast och var högpresterande i skolan besökte jag som barn BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, och jag fick göra samma sak i 20-årsåldern, förklarar Anders Roslund och fortsätter:

– Tidigare bråkade jag hela tiden, jag skulle ha upprättelse av varenda liten busschaufför som bar sig illa åt, tyckte jag, och kunde inte gå förbi en taxichaufför utan att bli Grens och springa efter och dunka i dörren och skrika, ”vad fan ger du mig fingret för”. Jag upplevde mig kränkt, helt enkelt. varje dag, och var så arg, fast att jag var glad och snäll på ett annat sätt.

Numera är det kyrkogården, där farföräldrarna vilar, som Anders Roslund besöker när han är i Hässleholm. Men som miljö för bilder valde han Hembygdsparken.
Foto: Sofia Åström

”Nyförälskad i alla”

För fyra år sedan rasade han fullständigt, i samband med men inte enbart på grund av kollegan Börge Hellströms bortgång.

– Det var liksom kaos och jag fick hantera hela livet på en gång, som man ibland får och som Ewert också får göra nu. Så det är klart att Ewert och jag hör ihop. Men har man legat där kan man antingen fortsätta, och då försvinner man, eller så går man uppåt. Jag har gått hos psykolog i en massa år, men där vände det och nu känner jag mig stark, glad och lycklig, på riktigt, och nyförälskad i alla. Inklusive Hoffmann och Grens.

FAKTA

Fakta: Anders Roslund

Född: 1961. Uppvuxen i Kristianstad.

Bakgrund: Journalist som debuterade som författare av kriminalromaner 2004, tillsammans med Börge Hellström. Skriver numera ensam.

Aktuell: Litapåmig släpps den 21 juni.

Anders Roslund om...

...att Siw Malmqvist inte nämns i Litapåmig, istället lyssnar Ewert på 60-talsmusik.

– Jag skrev in henne, men sen skrev jag ut namnet för det funkade inte. Ewert går mot en sådan obönhörligt bottenlöshet så det skulle bli lite skojsigt och det passade inte. Men jag känner lite dåligt samvete över det.

...hur han påverkas av att skriva hemskheterna som sker i hans böcker?

...När Börge och jag var ute och diskuterade de här ämnena, träffade poliser, nätverken eller konsekvenserna av dem, eller om vi satt här i min skrivarlya på Reimersholme, tog vi illa vid oss. Men när Börge stängde dörren och gick hem fanns inte det här förrän nästa dag. Jag kan inte släppa något, och det är både på gott och ont. Det goda är att man tar mycket ansvar och kontrollerar allting, men jag kan inte heller släppa det under tiden, så jag får ont i kroppen och även i själen under de här partierna. Men sen kommer det andra partier och när man kommit en bit kliver man ett steg bakåt och bara betraktar. Då är det en historia. Men jag önskar att jag kunde vara mer som Börge, och distansera mig.

... det här är sista boken om Ewert Grens?

– Det är det bara min förläggare, min fru och jag som vet. Däremot var det det här slutet på boken jag planerade för för massor av böcker sedan, för jag kan inte minnas att jag läst om en sådan här karaktär som gjort så här på slutet, om det nu var slutet. Jag har sedan bok två varit på väg mot den här punkten med små, små steg.

Kultur och nöje

Stockholms filmfestival satsar på sommaren

'La la land' är en av filmerna som Stockholms filmfestival visar i sommar. Pressbild.
Foto: Dale Robinette
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Stockholms filmfestival flyttar i år sin traditionsenliga sommarbio till Stockholms stadion, där filmerna kan visas på ett säkert sätt för en stor publik.

Det utlovas musiktema och enligt ett pressmeddelande ska filmer som "La la land" och "Searching for Sugar Man" visas 13–15 augusti utan kostnad.

Dessutom lanserar festivalen drive-in bio med plats för hundratals bilister och cyklister i Älvsjö den 18–22 augusti. Då visas bland annat "Thelma & Louise" och "Mad Max: Fury Road".

Den ordinarie upplagan av Stockholms filmfestival blir även i år en hybridfestival med digitala och fysiska visningar. Festivalen äger rum 10–21 november.

Kultur och nöje

Ny biografklubb av dansk modell

Biografklubben ska lanseras i Sverige – och branschen hoppas kunna fylla biosalongerna efter en dansk succémodell. Arkivbild.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Nordisk Film, SF Studios, Filmstaden och Svenska Bio startar en gemensam bioklubb med stöd av Svenska Filminstitutet. Tanken är att medlemmarna ska få se tio filmer, utvalda av ett kunnigt branschråd, varje år till ett rabatterat pris.

I Danmark har modellen funnits i 23 år. Dess 200 000 medlemmar genererar två miljoner biobesök om året, vilket är en målsättning även i Sverige. De danska medlemmarna har på senare tid kunnat se ”En runda till”, ”Unga kvinnor” och ”Knives out”. Bland kommande titlar finns bland annat spionthrillern ”The courier” med Benedict Cumberbatch, Aretha Franklin-biografin ”Respect” med Jennifer Hudson och ”The father” som gav Anthony Hopkins en Oscar.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Netticasinot.com

Populära casino online Sverige

Netticasinot.com Casino är och har alltid varit ett väldigt populärt nöje som förutom spänningen också kan generera pengar och på Unibet och finska online casino sajter såsom nettikasinot (online casino på finska) så kan man spela dem allra flesta casinospelen och finns naturligtvis online.

Denna artikel kommer att handla rent generellt om olika casinospel och då på Unibet som har ett brett och spännande utbud.

Unibet har ett fantastiskt utbud av casinospel online

På Unibets hemsida finns det flera olika typer av spel att spela på. Förutom spel finns förstås betting i form av odds men också bingo. Unibet har två olika avdelningar för casino, en sida med casinospel och även en sida med live-casino, något som är mycket uppskattat av spelare. Unibet är som många säkert redan vet en av världens allra största och mest använda aktörer inom spel vilket inte är så konstigt med tanke på det enorma utbudet och den ofta väldigt generösa cashback och olika bonusar. Unibet är egentligen ett svenskt företag som skapades redan 1997 och idag är man baserat rent fysiskt på Malta men hemsidan är tillgänglig för i princip hela Europa och många andra länder. 1998 får Unibets grundare sin första licens och då i London pga. spelmonopolet i Sverige.

Runt millenniumskiftet så inser många företag och andra att internet är framtiden och det gäller att var snabb på bollen. Runt millenniumskiftet, eller mer exakt 2001 så lanserar man den första riktiga hemsidan och då på 12 olika språk och kunderna började att strömma in från hela världen. Redan 2003 lanserar man en ny och fräsch sida och man räknar med att man har ca 250 000 registrerade spelare. Med åren har Unibet bara växt och utökat sitt sortiment och en av Europas absolut ledande casino och spelsida. Väldigt tidigt insåg Unibet att live-spel var framtiden och man var tidigt ute med pokerturneringar och andra casinoturneringar som idag mycket populära.

Unibet är mycket populära tack vare sitt generösa utbud av olika spel och främst casinospel. Man erbjuder dem allra klassiskt casinospel och många är egentillverkade av Unibet som har blivit klassiska och välbekanta. Gillar man variation så kommer man definitivt att bli nöjd med Unibets casinospel då det finns en värld av olika casinospel som tillfredsställer dem allra flesta. Det finns naturligtvis olika bonusar kopplade till olika spel som också kan vara en kul sak. På sidan med live-casino så hitta man dem allra klassiska spelen som Roulett, Blackjack, Baccarat, Poker och massa andra både nya men också gamla spel. Det som kan var extra roligt är att det är just live och att känslan blir en helt annan. På den ordinarie casinodelen hittar man en värld av olika spel. Alla dem berömda finns men sedan har man också spel som exempelvis ”Starburst”, ”Wheel of Whishes” och många andra. Nya spel tillkommer med jämna mellanrum medan andra har blivit riktiga legender och är väldigt populära bland många spelare. På hemsidan är det väldigt enkelt att navigera och Unibet har också en ”Unibets Val”, spel som är rekommenderade av själva Unibet som faktiskt kan vara värt att titta närmare på. Beroende på spel och insats så kan man vinna olika summor men vissa spel ger mer än andra och det kan vara spännande. Spel såsom ”Piggy Riches Megaways”, ”Rainbow Jackpot” och ”Robin Hood Wild Forest” är mycket populära spel och som dessutom har generösa bonusar. Är man ute efter en bra plattform för spel så är Unibet ett givet val där man kan välja mellan massa olika casinospel eller mer klassiska. Gillar man Live-casino finn det och med tanke på den stora mängd spel så är det rätt säkert att det finns något för dem allra flesta.

Kultur och nöje

Diskodänga Skottlands nya "nationalsång"

Skottlands fotbollslandslag har fått en ny inofficiell nationalsång i Baccaras diskohit 'Yes sir, I can boogie' från 1977. Arkivbild.
Foto: Steve Welsh/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Tusentals skotska fans är på plats i London för EM-matchen mot England, men det är inte till ljuden av säckpipor man laddar upp. I stället är det en diskoklassiker från 1970-talet som blivit fotbollssupportrarnas och – lagets – nya signaturmelodi, skriver BBC.

Den spanska duon Baccaras megahit "Yes sir, I can boogie" tillbringade endast en vecka i toppen av de brittiska hitlistorna när det begav sig 1977. Men nu har låten fått ett sällan skådat uppsving.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

"Mamma Mia" tillbaka i Londons West End

Novello Theatre är åter redo att ta emot musikalbesökare. Den 25 augusti kör 'Mamma Mia' i gång igen. Arkivbild.
Foto: Matt Dunham/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Teatrarna i Londons West End börjar så smått öppna upp verksamheten efter pandemin och den 25 augusti är det nypremiär för "Mamma mia" på Novello, skriver Variety.

Musikalen om en mor, en dotter och tre möjliga pappor utspelas på en grekisk ö till ett pärlband av Abba-hits, och hade ursprungligen premiär i London på Prince Edward Theatre 1999. 2004 flyttade den över till Prince of Wales-teatern och sedan 2012 har långköraren spelats på Novello i Covent Garden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Brister i bolaget som gör "Paradise hotel"

Årets säsong av dokusåpan stoppades efter anklagelser om sexuella övergrepp. Pressbild.
Foto: Nent group
Kultur och nöje
Kultur och nöje Mastiff får kritik av Arbetsmiljöverket efter anklagelser om sexuella övergrepp i produktionsbolagets dokusåpa "Paradise hotel".
PREMIUM

Årets säsong av "Paradise hotel" slutade sändas sedan två kvinnliga deltagare vittnat om sexuella övergrepp av en manlig deltagare under inspelningarna. Ett av övergreppen utreds som våldtäkt. Men Arbetsmiljöverket fick aldrig in någon anmälan, som arbetsgivaren är tvungen att upprätta, om övergreppen.

Myndigheten gjorde därför en arbetsplatsinspektion på produktionsbolaget, rapporterar SVT Kulturnyheterna. Den visar att Mastiff saknar rutiner för hur ohälsa, olycksfall och tillbud i arbetet ska hanteras. Det är inte heller tillräckligt tydligt hur anställda ska rapportera om eventuella missförhållanden, eller hur personer som råkat ut för kränkande särbehandling kan få hjälp.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL