Annons

Kravaller skakar Västbanken efter bombningarna

Västbanken skakas av omfattande kravaller efter Israels bombningar av Gazaremsan.
Tio människor har skjutits till döds och 150 har skadats i sammandrabbningar med israelisk militär. Oroligheterna beskrivs som de värsta på mer än 20 år.
Publicerad 14 maj 2021 • Uppdaterad 25 november 2021
Israeliska militärfordon avfyrar tårgasbehållare mot palestinska demonstranter utanför Ramallah på Västbanken.
Israeliska militärfordon avfyrar tårgasbehållare mot palestinska demonstranter utanför Ramallah på Västbanken.Foto: Nasser Nasser AP/TT

Palestinier – mestadels ungdomar – på den ockuperade Västbanken drabbar återkommande samman med israelisk militär. Men fredagens oroligheter skiljer sig från mängden i fråga om både omfattning och antalet skadade.

Nyhetsbyrån AFP rapporterar att palestinier utanför Ramallah kastade sten och brandbomber mot israelisk militär, som svarade med tårgas, vattenkanoner och skarpa skott. Liknande sammandrabbningar ska ha ägt rum på flera platser över hela Västbanken.

Annons

En källa inom palestinska rättsväsendet på Västbanken beskriver fredagens sammandrabbningar som de mest intensiva sedan inledningen av den andra intifadan år 2000.

Minst tio palestinier sköts till döds av militären och minst 150 skadades, enligt palestinska hälsovårdsmyndigheter som vädjar till blodgivare att söka sig till sjukhusen.

"Himlen blev röd"

Protesterna riktade sig mot Israels omfattande bombningar av palestinska Gazaremsan under natten till fredag, som var ett svar på omfattande raketbeskjutning från Gaza mot mål i Israel.

Tareq Abuhalima hade firat id al-fitr med familjen när det israeliska angreppet mot Gaza inleddes strax efter midnatt mot fredagen.

– Himlen blev röd när raketerna föll, allt blev rött, säger litteraturvetaren Tareq Abuhalima, 24, som bor med sin familj några kilometer ifrån raketernas nedslagsplats.

– Under alla mina år har jag aldrig varit med om något liknande, det måste varit hundratals raketer som föll under bara några sekunder. Det var som en jordbävning, hela marken skälvde, säger Tareq Abuhalima till TT.

Nio israeler har dödats och 564 har skadats av de mer än 2 000 raketer som avfyrats från Gaza sedan i måndags. Hittills har 122 palestinier i Gaza dödats – varav 31 barn – och fler än 900 skadats av israelisk artilleribeskjutning och flygbombningar.

Striderna är de värsta sedan kriget 2014. Israel har slagit till mot omkring 750 mål i Gaza, däribland militära mål och Hamasledares bostäder. Flera höghus har jämnats med marken. Enligt Israels militär var målet främst de underjordiska tunnlar som löper under Gazaremsan.

– Vårt mål är ett avancerat system av tunnlar som löper under Gazaremsan, främst i de norra delarna, men inte bara. Vi kallar dessa tunnlar för "metron", säger Jonathan Conricus, talesperson för Israels väpnade styrkor, om nattens attack.

Över 130 döda

Samma tunnlar var en utlösande faktor när Israel inledde det 50 dagar långa kriget i Gaza 2014.

Annons

FN:s säkerhetsråd möts på söndag för att diskutera utvecklingen.

I Israel har den senaste veckans upptrappning även fört med sig inrikesoroligheter – människor från arabiska och judiska grupper fortsätter drabba samman i olika städer och polisstationer har attackerats. Minst 750 personer har gripits under den gångna veckan.

Försvarsminister Benny Gantz har beordrat en "massiv förstärkning" för att kväsa oroligheterna. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu säger att polisen nu använder hårdare tag för att få bukt med våldsamheter i israeliska städer och varnar för att soldater kan komma att placeras ut i städerna.

Ida Vanhainen/TT

Bakgrund: Delad region

Palestina var under några decennier fram till andra världskriget ett brittiskstyrt område mellan Jordanflodens västra strand ("Västbanken") och Medelhavet. Efter kriget lade FN 1947 fram en delningsplan som innebar att två nya länder skulle bildas, ett arabiskt och ett judiskt.

Den arabiska statsbildningen skulle bestå av tre landområden, ett runt Gaza, ett stort sjok runt Jerusalem och en sektion vid libanesiska gränsen längst i norr. Judarna skulle få större delen av södra öknen, kustremsan där Tel Aviv och Haifa ligger, samt en nordöstlig sektion med Genesarets sjö. Jerusalem skulle inte ingå i något land, stadens status skulle avgöras senare.

Den judiska sidan sade ja till planen, araberna sade nej. Strider utbröt i området, och när judarna utropade självständighet invaderade grannländerna.

När krigsröken lagt sig 1949 hade Israel erövrat mycket mer areal än i delningsplanen, och konturerna av dagens läge började anas – ett sammanhängande Israel från Libanon i norr till Eilat nere vid Röda havet, medan palestiniernas områden krympt till Gazaremsan och Västbanken, utan fysisk kontakt med varandra.

Sedan dess har Israel, efter att ha gått segrande ur flera krig och med omfattande stöd från USA, blivit allt starkare, och även ockuperat fler landområden, däribland Gaza, Västbanken och östra Jerusalem som senare annekterades. Israel lämnade Gaza under 2005.

Palestinierna är ännu mer splittrade sedan valet 2006. Det vanns av islamistiska Hamas, som är terrorstämplat av västvärlden. De försökte samstyra med den tidigare ledande gruppen al-Fatah, men efter många turer slutade det med att Gazaremsan och Västbanken styrs som två separata enheter, den första av Hamas och den andra av al-Fatah. Inga ytterligare val har kunnat hållas.

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons