André Myhrer vinner "Mästarnas mästare"

Genom nästan hela programmet var han starkast, snabbast och bäst på att stapla potatisar. Och i finalen höll André Myhrer stilen. OS-guldmedaljören dominerade redan i första tävlingen där de fyra deltagarna skulle trassla sig genom en bana fastbundna i varsitt rep.

Han behöll sedan sitt försprång i ett tufft styrkeprov där deltagarna flyttade en hög tunga säckar i en hinderbana och där skidskytten Fredrik Lindströms krafter inte räckte för att släpa säckarna i mål. Simstjärnan Therese Alshammar slogs ut i den följande jaktstarten och den slutliga mästarduellen stod mellan André Myhrer och tidigare tennisproffset Johanna Larsson.

Larsson hängde bokstavligen med bra i inledningen med sin greppstyrka, men till slut var det en överlägsen Myhrer som höjde mästartrofén över huvudet.

– Det är många fantastiska idrottare som har varit med i det här programmet så det är kul att få ta hem segern. Det är klart att jag rankar det här högt. Jag skulle inte jämföra det med ett OS-guld, men det var häftigt att få vara med och ta hem segern, säger 38-åringen från Bergsjö.

För tittarna såg det nästan lätt ut när han dansade sig igenom utmaning efter utmaning. Men inspelningen var ofta påfrestande, både fysiskt och psykiskt. Inför tävlingarna var han nervös och han taggade till på riktigt, berättar han.

– Jag tyckte att det var otroligt häftigt att få just den där känslan av att nu brinner det till i startögonblicket. Att få tillbaka den startkänslan igen tyckte jag var enormt roligt. Det var något som jag aldrig trodde att jag skulle få uppleva igen. Det tar jag verkligen med mig därifrån.

André Myhrer tror att han hade fördel av att han så nyligen var i tävlingsform. Programmet spelades in några månader efter att coronapandemin tvingade honom att avsluta karriären i förtid förra våren. Han tror också att utförsåkningen har varit till stor gagn.

– Vi alpinister har en bred kravprofil. Vi behöver inte bara ha uthållighet utan måste vara många delar. Uthållighet, smidighet och taktik. Man kanske formas lite grann av sporten, att vara vass på många saker, säger han.

Behållningen av programmet var annars att hänga med de andra deltagarna.

– Det kändes det fantastiskt att få träffa alla. Det händer ju någonting när en massa idrottare samlas på en plats, man har så mycket gemensamt. Det vart snabbt en trevlig stämning och det uppskattade jag väldigt mycket, säger han.

Björn Berglund/TT