Lagfarter Nsk

132 kvadratmeter stort hus i Lönsboda sålt

Kategorier:
Lagfarter Nsk
Lagfarter Nsk Tommy Olofsson, 34 år, är ny ägare till fastigheten på adressen Vallmogatan 7 i Lönsboda. Husets byggår är 1972 och det har en boyta på 132 kvadratmeter. Säljare är Bengt Svenning Samuel Bengtssons dödsbo. Affären blev klar i maj 2021 och köpesumman blev 855 000 kronor.

Lite mindre än en kilometer därifrån såldes för mindre än en månad sedan ett annat hus, på Kyrkogatan 7. Där blev priset för det 166 kvadratmeter stora huset 775 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

EM i fotboll 2021

Isak: "Man gör det för svenska folket"

Alexander Isak uppskattar svenska folkets stöd.
Foto: Henrik Brunnsgård//TT
Sport
Sport Alexander Isak är en av EM:s stora succéer.
Och bland svenska supportrar har han blivit oerhört populär.
– Mycket av det man gör är för svenska folket, säger Isak.

Inga mål på två matcher men Alexander Isak har likväl spelat till sig hyllningar från höger och vänster.

21-åringen rosas för sitt offensiva spel och har varit den mest kreativa punkten i det svenska EM-laget. Och han känner av hyllningarna.

– Det betyder otroligt mycket för oss spelare och för mig personligen. Man vill vara en bra förebild och fotbollsspelare. Det stödet som jag känner hemifrån ger mig väldigt mycket energi för att kunna göra det bättre på planen och det uppskattar jag verkligen, säger han på måndagens presskonferens.

Uppskattar hyllningarna

Det är inte bara i Sverige som hyllningskören har tagit ton. Bland annat kallade BBC-experten och den förre storspelaren Gary Lineker honom för en "exceptionell talang" efter matchen mot Slovakien.

– Det är otroligt kul. När man får hyllningar av bra fotbollsspelare eller ex-spelare tar man till sig det. Det uppskattar man, säger han.

Något som har stått ut med Isak i de två inledande matcherna är chanserna han har skapat på egen hand. Fina dribblingsaktioner har lett till farliga chanser – både för Isak själv och för lagkamraterna.

– De här två matcherna har jag fått mycket yta att dribbla på och det har gått bra. Det har flutit på. Sen vill man att de dribblingarna och chanserna ska leda till assist eller mål. Man vill göra mål men samtidigt som laget vinner och vi gör det bra så kan man leva med det ändå, säger han.

Kylian?

Just dribblingsaktionerna fick lagkamraten Mattias Svanberg – som satt bredvid på presskonferensen – att dra en subtil jämförelse till Frankrikes storstjärna Kylian Mbappé.

– Jag har spelat med Kylian, eeh Alex, länge. Jag vet vad han kan, säger Svanberg och rev ner en del skratt som svar på frågan om hur han ser på Isaks mästerskap.

Även Dejan Kulusevski är imponerad.

– Framför allt av hur mycket han har hämtat boll och dribblat. Han har visat upp en ny sida som han inte har visat tidigare, säger han.

Anton Johansson/TT

Kultur och nöje

Elisabeth Linton ny operachef i Köpenhamn

Kvinna i vit skjorta.
Foto: Camilla Winther
Kultur och nöje
Scen Elisabeth Linton blir ny operachef på Det Kongelige Teater i Köpenhamn.

Det skriver teatern på sin hemsida. Linton har sedan 2017 varit chefsregissör och dramaturg på Malmö opera och har där regisserat uppsättningar som Skuggspel, Gåvan, Snödrottningen, Matilda the Musical och Orfeus i underjorden.

Nu väntar nya utmaningar i Köpenhamn. Den 1 augusti 2022 tar hon över efter nuvarande operachefen John Fulljames, vars kontrakt då löper ut. De inleder dock redan i sommar ett samarbete för att se över den kommande repertoaren.

Under säsongen 21/22 regisserar Linton uppsättningen av musikalen Matilda på Det Kongelige teaters gamla scen, med premiär den 25 januari 2022.

Elisabeth Linton är född 1973 i Göteborg och bor sedan 1997 i Danmark.

Utrikes

Förlorare erkänner inte Armenienvalets utgång

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan lägger sin röst.
Foto: Tigran Mehrabyan/AP/TT
Utrikes
Utrikes Premiärminister Nikol Pasjinjans parti har fått 53,9 procent av rösterna i Armeniens extraval.
Det är långt fler än den Rysslandsvänliga utmanarens allians, som inte erkänner resultatet utan vill överklaga det till författningsdomstolen.

Hela 21 partier fanns representerade i söndagens extraval. Men det har främst setts som en uppgörelse mellan den 46-årige premiärministern Nikol Pasjinjan och den 66-årige ex-presidenten Robert Kotjarjan. De har båda lockat jublande anhängare till sina möten under valrörelsen.

Och när röstsedlarna från alla valdistrikt räknats färdigt står det klart att Pasjinjans parti Civilt kontrakt fått 53,9 procent av rösterna. Det är långt fler än Kotjarjans Armeniska alliansen, som har fått 21 procent av rösterna.

"Övertygande seger"

Ett parti eller en allians behöver vinna minst 50 procent av platserna i parlamentet, plus en, för att kunna bilda regering.

– Vi vet redan att vi vann en övertygande seger i valet och vi kommer att ha en övertygande majoritet i parlamentet, sade Pasjinjan redan timmar tidigare när de första siffrorna hade tickat in.

I ett tal som sändes på Pasjinjans Facebooksida uppmanade han sina anhängare att samlas i huvudstaden Jerevan på måndagskvällen.

– Det armeniska folket gav Civilt kontrakt mandat att leda landet och mig personligen mandat att leda landet som premiärminister.

Kotjarjan och hans allians erkänner inte resultatet, då man hävdar att fusk har förekommit. Man planerar nu att överklaga saken till författningsdomstolen, enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Observatörer från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) anser dock att valen var demokratiska, och konstaterar att "röstandet gick bra och var i hög grad transparent", samt att "grundläggande friheter som är centrala i demokratiska val respekterades i stort".

Trots värmeböljan har nära 50 procent av väljarkåren röstat, enligt valmyndigheterna.

Krig utlöste kris

Extravalet är en direkt konsekvens av kriget i Nagorno-Karabach förra hösten och kan få betydande följder i regionen.

Kriget mot Azerbajdzjan resulterade i inrikespolitisk kris i Armenien. Pasjinjan förlorade mycket av sin strålglans efter vad som sågs som ett nederlag i kriget mot ärkefienden och han tvingades att utlysa det extraval som hölls i söndags.

Valkampanjen har präglats av ett högt tonläge.

Kritikerna anklagar Pasjinjan för att ha varit eftergiven gentemot Azerbajdzjan genom att ge upp territorium i och omkring Nagorno-Karabach. Premiärministern har försvarat sig med att han var tvungen att gå med på det av Ryssland framförhandlade avtalet om vapenvila för att undvika ytterligare blodsspillan och territoriella förluster.

Över 6 500 människor dödades i kriget, enligt officiella uppgifter från Armenien och Azerbajdzjan.

Pasjinjan kom till makten 2018 efter att ha lett stora fredliga protester mot korruption. Armenien fick beröm av en rad länder för de val som genomfördes senare samma år och som betraktats som fria och rättvisa.

FAKTA

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Strider mellan de två länderna utbröt längs Nagorno-Karabachs gräns i juli förra året och eskalerade i september.

En överenskommelse om vapenvila nåddes under ryskt inflytande i oktober.

Men konflikten om Nagorno-Karabach har historiska rötter. Hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet, och efter den ryska revolutionen 1917 blev det en autonom region i Azerbajdzjan.

Krig utbröt 1991 mellan Armenien och Azerbajdzjan sedan länderna utropat sig som självständiga stater i samband med Sovjetunionens kollaps. Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog i kriget som pågick fram till 1994.

Nagorno-Karabach förklarade sig också självständigt 1991, vilket dock inte erkänts av omvärlden. Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källor: Landguiden/UI, NE och CIA Factbook

Inrikes

"Lilla hjärtats" mamma fälls för dråp

Illustration från förhandlingen i tingsrätten. Göta hovrätt dömer mamman för dråp.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes
Inrikes Göta hovrätt dömer en 40-årig kvinna för dråp på sin treåriga dotter.
I januari 2020 hittades flickan, kallad Lilla hjärtat, död – tio månader efter det att hennes biologiska föräldrar hade återfått vårdnaden om henne.

Hovrättsdomen är en skärpning av den tidigare domen från Norrköpings tingsrätt, där kvinnan dömdes för att ha vållat flickans död. Det innebär också att straffet skärps väsentligt, till åtta års fängelse. Rätten har beslutat att kvinnan nu ska häktas.

Hovrätten skriver i en sammanfattning till domen att den utgått från föräldrarnas berättelse om att flickan slog i huvudet vid en olycka i badrummet. Flickan dog av en huvudskada, till det kom att flickan hade fått i sig narkotikaklassade preparat. Det kan vara så att hon getts narkotikan i ett misslyckat försök att hjälpa henne efter olyckan, enligt rätten.

Larmade inte

Trots att mamman visste att dottern hade skadat sig så illa att hon riskerade att dö såg hon inte till att flickan fick sjukvård. Som mamma hade hon en så kallad garantställning till dottern, och kan hållas straffrättsligt ansvarig för att hon inte såg till att treåringen fick hjälp. Samtidigt, konstaterar rätten, har hon varit likgiltig inför att flickan skulle dö.

"Hovrätten dömer därför kvinnan för att uppsåtligen ha dödat flickan. Omständigheterna är speciella eftersom modern efter en plötslig olycka inte har sett till att hennes dotter fick hjälp. Brottet kan därför ses som dråp, som är ett lindrigare brott än mord", skriver domstolen.

Frikänns också

Rätten slår också fast att det inte finns något som antyder att mamman eftersträvade att flickan skulle dö, eller att hon uppfattade det som "praktiskt taget säkert" att flickan skulle avlida utan sjukhusvård.

Hovrätten frikänner liksom tingsrätten kvinnan för brott mot griftefriden och två fall av synnerligen grov misshandel som hon också stått åtalad för. Fängelsestraffet om åtta år inkluderar också narkotikabrott.

Erika Nekham/TT

Göta hovrätt håller pressträff i samband med domen mot 'Lilla hjärtats' mamma.
Göta hovrätt håller pressträff i samband med domen mot "Lilla hjärtats" mamma.
Foto: Adam Ihse/TT

FAKTA

Bakgrund: Fallet "Lilla hjärtat"

Flickan föds i april 2016 och omhändertas på BB när hon bara är några dagar gammal.

Några veckor senare beslutar förvaltningsrätten med stöd av lagen om vård av unga (LVU) att hon ska tvångsvårdas och placeras därmed i ett familjehem där hon växer upp.

Några månader före flickans tvåårsdag 2018 vill de biologiska föräldrarna ha tillbaka sitt barn och begär att tvångsvården ska upphöra.

Socialnämnden avråder och förvaltningsrätten säger nej. Föräldrarna överklagar och våren 2019 upphör tvångsvården av flickan genom en dom från kammarrätten i Jönköping.

I slutet av januari 2020, tio månader efter att de biologiska föräldrarna återfått vårdnaden, hittas hon död i deras lägenhet i centrala Norrköping. Föräldrarna grips samma dag.

Pappan avlider kort därefter i häktet. Mamman åtalas i maj 2020 för mord, två fall av synnerligen grov misshandel och brott mot griftefriden. Hon förnekar brott.

Tingsrätten slår i juni 2020 fast att mamman vållat flickans död av oaktsamhet, det vill säga genom underlåtenhet att omgående tillkalla sjukvårdspersonal eller ta henne till sjukhus. I augusti samma år döms hon vid Norrköpings tingsrätt till fängelse i ett år och nio månader för vållande till annans död, grovt brott, narkotikabrott och ringa narkotikabrott.

Både den dömda kvinnan och åklagaren överklagade domen.

Rättsmedicinalverket har i ett utlåtande konstaterat att kvinnan inte led av en allvarlig psykisk störning vid tiden för brottet och att det därför saknas förutsättningar för att döma henne till rättspsykiatrisk vård.

Östra Göinge

Misshandel efter studentfest

Östra Göinge
Glimåkra En man misshandlades i Glimåkra efter en studentfest tidigt på söndagsmorgonen.

En man misshandlades natten till söndagen, vid 03-tiden på morgonen. Misshandeln ägde rum utomhus. Det var efter en studentskiva som de två personerna kom i ett verbalt bråk. Det slutade med att slag utdelades och någon spark, enligt Robert Loeffel, polisens presstalesperson. Målsäganden i 20-års åldern var obekant med den misstänkte, som är i 18-års åldern.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

5 hetaste trenderna i casinobranschen just nu

Game Lounge Utbudet när det kommer till att spela casino på nätet är enormt. Bara inom Sverige finns i dag cirka 200 licensierade online casinon och den stenhårda konkurrensen om kunderna tvingar därför spelbolagen att ständigt att se över och utveckla sina olika produkter för att hänga med i trenderna. Inte minst sedan införandet av den nya spellagen med licenssystem i januari förra året har mycket förändrats på den svenska onlinespelmarknaden och, ja, att påstå att även 2020 inletts på ett i många avseenden händelserikt sätt vore knappast någon överdrift.

Här nedan listas de 5 hetaste trenderna i casinobranschen just nu:

Uppköp och sammanslagningar

Nyheten som slog ned som en bomb i slutet av juni om att den börsnoterade live casino-leverantören Evolution Gaming lagt ett bud på den ledande slotsutvecklaren NetEnt fick nog en och annan att höja på ögonbrynen. Inte minst sett till det faktum att priset för affären värderas till svindlande 19,6 miljarder kronor. Men redan under 2019 kunde man skönja en ökad trend av sammanslagningar inom casinobranschen och så sent som i februari köpte till exempel Betsson upp konkurrenten Gaming Innovation Groups varumärken, där bland annat Rizk och Kaboo ingår.

Fokus på esport och poker

Casinobranschen har precis som de flesta andra branscher påverkats av den rådande coronapandemin. Tusentals inställda sportevenemang till följd av virusets framfart runt om i världen har tvingat många spelbolag att ändra fokus och vidta åtgärder. För Kindred Group som bl.a. äger välkända Unibet har de uteblivna matcherna/ligorna å andra sidan inneburit ett uppsving för esport och poker. Enligt speljätten har intresset för dessa båda spelformer ökat rejält under de senaste månaderna.

Spela casino utan registrering

Att spela sina favoritslots eller bordsklassikerna Black Jack och Roulette utan att behöva genomgå någon lång och krånglig registreringsprocess har blivit allt mer populärt och numera är konceptet “Pay N Play” standarden hos majoriteten av Sveriges online casinon. Hos jämförelsetjänsten SveaCasino.se finns exempelvis en rad olika nätcasinon med licens som erbjuder direkt spel via bankidentifiering.

Stärkt konsumentskydd

Debatten om konsumentskydd och spelansvar tycks vara ständigt närvarande på den svenska onlinemarknaden. En stor anledning till omregleringen 2019 handlade just om att motverka spelberoende och under coronakrisen har diskussionerna kring ämnet intensifierats ännu mer, framförallt från politiskt håll. Enligt spelminister Ardalan Shekarabi (S) har det ökade spelandet på nätet på grund av den sociala isoleringen under pandemin bidragit till regeringens beslut om att införa tillfälliga spelansvarsåtgärder. Förordningen, som trädde i kraft den 2 juli och upphör vid årsskiftet, innebär till exempel att de licensierade spelbolagen numera får erbjuda en casinobonus på maximalt 100 kr. Även insättningsgränser på högst 5 000 kr/ vecka har införts.

Introducering av Swish som utbetalningsmetod

Den flerfaldigt prisbelänta betalningstjänsten Swish, som idag används av över sju miljoner svenskar, gjorde bejublad entré hos landets online casinon i samband med spellicensen förra året. Den snabba och säkra mobilappen fanns då till en början endast tillgänglig som insättningsmetod, men under våren 2020 meddelade Svenska Spel att man som första spelbolag i landet börjat erbjuda Swish också som utbetalningsalternativ. Sedan dess har flera andra välkända spelaktörer som t.ex. Betsson och Unibet infört funktionen, och bli inte förvånad om du kommer att ha möjlighet att göra uttag med Swish hos i princip alla casinon med licens innan årets slut.

Osby

Parkerad bil brann upp

Osby
Osby En bil som stod parkerad vid riksväg 15 brann upp under helgen.

En bil brann upp i Osby på riksväg 15 mellan klockan 02.30-03.00 på söndagsmorgonen. Inga tecken finns på någon misstänkt.

Osby

Blev av med mobil och bankkort

Osby
Osby En tidig promenad med hunden resulterade i att både mobiltelefon och bankkort försvann.

En man som var ute och promenerade med sin hund vid klockan 03 på söndagsmorgonen mötte flera personer och började prata med dem. Han uppger i polisanmälan att han sedan saknade mobiltelefonen och bankkortet. Han uppger att han inte vet om han tappat föremålen eller om någon tagit dem ur hans ficka. Han har letat men hittar vare sig mobilen eller bankkortet. Händelsen rubriceras som stöld utan inbrott.

Utrikes

Medier: Hongkongtidning kan tystna på onsdag

En gatuförsäljare med Apple Daily i Hongkong i fredags.
Foto: Vincent Yu/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den prodemokratiska Hongkongtidningen Apple Daily kan lägga ner arbetet redan på onsdag. Det rapporterar lokala medier sedan de flesta anställda har sagt upp sig.

Förra veckan slog polisen till mot redaktionen och myndigheterna har frusit tidningens tillgångar. Det gör att Apple Daily bara har dagar kvar innan resurserna tar slut, varnar Mark Simon, rådgivare till den fängslade ägaren Jimmy Lai.

– Vi trodde att vi skulle kunna klara oss till slutet av månaden, men det blir bara svårare och svårare. Nu handlar det om ett par dagar, säger han.

På fredag ska styrelsen samlas för att fatta beslut om huruvida Apple Daily ska läggas ned. Men redan på onsdag kommer tabloidtidningen och dess nätupplaga att tystna eftersom de flesta anställda har sagt upp sig, rapporterar lokala medier.

Chefer greps

Fem av tidningens chefer greps vid ett tillslag mot redaktionen i torsdags. Fler än 500 poliser deltog i tillslaget, som har lett till kraftig internationell kritik och ses som ett led i att regimen i Peking skärper sitt grepp över Hongkong.

Tre av cheferna släpptes mot borgen i fredags i väntan på vidare utredningar medan två chefer har nekats borgen och hålls i förvar. De anklagas för att ha samarbetat med utländska krafter och för att ha underminerat Kinas nationella säkerhet, i samband med en serie artiklar som polisen anser har uppmanat till internationella sanktioner.

Extra stor upplaga

Vid tillslaget ska datorer och hårddiskar ha tagits i beslag. Tillgångar knutna till tidningen värda 18 miljoner Hongkongdollar – cirka 20 miljoner kronor – frystes.

I fredags svarade tidningen med att trycka flera hundratusen exemplar extra av fredagsutgåvan. Omkring 500 000 exemplar, att jämföra med den normala upplagan på 80 000, nådde då tidningsställen i Hongkong.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL