Startskott för EU-åklagare
Namnet står för Europeiska åklagarämbetet, som nu sparkar igång sin verksamhet för att utreda bedrägerier och korruption kopplade till EU-medel.
– Det här är ett historiskt tillfälle. Våra måltavlor är ekonomisk och finansiell kriminalitet, fastslår Eppo-chefen Laura Codruta Kövesi på en presskonferens i Luxemburg, där myndigheten har sitt säte.
Eppo-arbetet ska rent praktiskt utföras av särskilt utsedda Eppo-åklagare i varje medlemsland, i samarbete med utsända representanter i högkvarteret. När arbetet är igång väntas myndigheten hantera minst 3 000 fall om året.
Eppo har även befogenhet att utreda momsbedrägerier över gränserna i EU. Framöver hoppas EU-kommissionen att myndigheten även ska kunna användas för hantering av terrormål.
Sverige var länge starkt skeptiskt till Eppo-tanken och är ett av de fem EU-länder som tills vidare valt att stå utanför samarbetet. Regeringen har dock i efterhand svängt och låtit en utredning undersöka vad ett svenskt medlemskap skulle innebära. Något färdigt beslut om deltagande finns dock ännu inte.
Wiktor Nummelin/TT
Fakta: EU:s åklagarsamarbete
Den gemensamma EU-åklagaren Eppo (European Public Prosecutor's Office) ska under särskilda omständigheter ha rätt att utreda och åtala EU-bedrägerier och andra brott som "drabbar EU:s finansiella intressen".
EU-kommissionen hoppades inledningsvis få med alla länder i samarbetet, men sedan det inte gått har 22 länder valt att inleda ett så kallat fördjupat samarbete kring Eppo. Utanför står tills vidare Danmark och Irland – som har undantag från deltagande i EU:s rättsliga samarbeten – samt Sverige, Ungern och Polen.
Myndigheten har sitt säte i Luxemburg under ledning av rumänska Laura Codruta Kövesi.
På längre sikt finns planer på att Eppo även ska kunna arbeta med gränsöverskridande terrorbrott. Men det finns ännu inga sådana beslut.
