Annons

EU om ekonomin: Ljus vår efter blek vinter

Så går coronapandemins kranka blekhet över i vaccineringstidens friska vår. Det hoppas åtminstone EU-kommissionen i sitt ekonomiska vårpaket – även om nästan inget medlemsland uppfyller normala budgetkrav.
Publicerad 2 juni 2021 • Uppdaterad 25 november 2021
EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni hoppas måhända på vackert semesterväder då den europeiska ekonomin nu kommit över coronapandemins "bleka vinter".
EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni hoppas måhända på vackert semesterväder då den europeiska ekonomin nu kommit över coronapandemins "bleka vinter".Foto: Johanna Geron/AP/TT

Ekonomikommissionären Paolo Gentiloni är hoppfull.

"En blek vinter håller på att ge vika för en ljus vår för den europeiska ekonomin. Miljontals européer vaccineras varje dag och när smittotalen faller så ökar självförtroendet och restriktioner kan lyftas", säger Gentiloni i ett pressmeddelande om onsdagens ekonomiska vårpaket.

Annons

I normala fall skulle paketet innehålla varnande pekpinnar till de länder som inte klarar av EU:s strikta budgetregler om bland annat budgetunderskott och statsskuld.

Coronapandemin har dock inneburit att reglerna tillfälligt satts åt sidan – och fortsätter att vara det.

"Vi förlänger den allmänna nödklausulen till 2022, med sikte på att avaktivera den under 2023", säger vice kommissionsordförande Valdis Dombrovskis om vårpaketet.

Få klarar krav

Endast Sverige, Danmark och Bulgarien klarar av de ordinarie budgetkraven när det gäller årliga budgetunderskott, som maximalt förväntas uppgå till motsvarande tre procent av landets BNP – eller bara "aningen över".

När det gäller statsskulden är Sverige ett av 14 länder som klarar av kraven på en skuld motsvarande max 60 procent av BNP. Bland de övriga finns främst Grekland, vars statsskuld nu dragit upp till motsvarande 200 procent av landets BNP.

Varning för skulder

I de landsspecifika delarna varnar EU-kommissionen, som vanligt, Sverige för höga bostadspriser och hushållens höga skuldsättning.

"Sårbarheter kvarstår kring hög och växande skuldsättning i hushållen och övervärderingsrisker på bostadsmarknaden. Huspriserna har fortsatt öka, till och med snabbare än förut under covid-19-krisen", heter det bland annat i vårpaketet.

Wiktor Nummelin/TT

Fakta: Budgetunderskott och statsskulder i EU

Fakta: Budgetunderskott och statsskulder i EU

Så här såg EU-ländernas budgetunderskott ut under 2020, i procent av BNP:

Spanien: 11,0

Malta: 10,1

Grekland: 9,7

Italien: 9,5

Belgien: 9,4

Frankrike: 9,2

Österrike: 8,9

Slovenien: 8,4

Ungern: 8,1

Kroatien: 7,4

Litauen: 7,4

Polen: 7,0

Tjeckien: 6,2

Slovakien: 6,2

Portugal: 5,7

Cypern: 5,7

Finland: 5,4

Irland: 5,0

Estland: 4,9

Lettland: 4,5

Nederländerna: 4,3

Tyskland: 4,2

Luxemburg: 4,1

Bulgarien: 3,4

Sverige: 3,1

Danmark: 1,1

När det gäller statsskulden ligger 13 EU-länder över normala EU-krav på max motsvarande 60 procent av BNP: Finland (69), Tyskland (70), Ungern (80), Slovenien (81), Österrike (84), Kroatien (89), Belgien (114), Frankrike (116), Cypern (118), Spanien (120), Portugal (134), Italien (156) och Grekland (206).

Källa: EU-kommissionen.

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons