Bokrecensioner

Sommarspänning från Glasgow till Vimmerby

Sommarläsning i hängmattan.
Foto: STAFFAN LÖWSTEDT / SvD / TT
Kultur och nöje
Deckarspalten Inför sommar och semester med mycket lästid passar Gunilla Wedding på att recenserat en stor hög av vårens deckare - från brittiska favoriter till danska uppföljare och spännande svenska debutanter.
Denise Mina.
Foto: Karl Melander/TT

Skotska Denis Minas förra kriminalroman Verkliga brott var en uppslukande actionladdad historia som tog med läsarna på en häftig resa från Glasgow till skotska höglandet och vidare till Frankrike. Årets De mindre döda (Modernista) har ett mer återhållet tempo och utspelas helt och hållet i Glasgow. Men är minst lika bra. Huvudperson är läkaren Margo Dunlop som precis har har förlorat sin adoptivmamma, gjort slut med pojkvännen och dessutom är gravid. För att hantera sin tuffa livssituation bestämmer hon sig för att söka upp sin biologiska mamma och får veta att hon var missbrukare och prostituerade och mördades inte långt efter att hon lämnat bort Margo. Den som berättar det här är mammans syster Nikki som också hävdar att hon vet vem mördaren är, att han skriver hotbrev till henne och nu vill hon ha Margos hjälp att sätta fast honom. Till en början tar Margo avstånd från sin bakgrund och från mostern som lever ett liv långt från hennes eget välbärgade medelklassliv. Men självklart kan hon inte släppa mammans öde, speciellt inte när hon själv ska bli mamma. Snart riktar sig mördarens hot även mot Margo som förutom mördarjakten också försöker hjälpa bästa väninnan Lilah som är fast i ett destruktivt förhållande.

De mindre döda är spännande på ett ganska stillsamt sätt men samtidigt starkt berörande i skildringen av komplicerade mor- och dotterrelationer och av utsatta kvinnors liv i 80-talets Glasgow som speglas i en nutid som inte är så mycket bättre. Den engelska originaltiteln, The less dead, kommer från polisens benämning av de mördade prostituerade kvinnorna, offer som inte riktigt räknas ... Denise Mina kan som ingen annan skapa speciella, engagerande hjältinnor och har alltid ett budskap som går långt utanför den välkomponerade intrigen och rakt in i hjärta och hjärna. Även om De mindre döda beskrivs som en fristående kriminalroman hoppas jag att det här inte är det sista vi sett av Margo Dunlop.

Gytha Lodge.
Foto: Bill Waters

Gammalt försvinnande

Ytterligare en riktigt bra brittisk deckare är dramatikern Gytha Lodges debut i genren, Det som är dolt (Lind & co). Det är första delen i en trilogi om kriminalkommissarie Jonah Sheens som arbetar i Lyndhurst i det stora skogsområdet New Forest i sydöstra England. Sheens är uppvuxen i Lyndhurst och när en liten flicka på familjeutflykt hittar ett skelett som visar sig vara 14-åriga Aurora Jackson som försvann för trettio år sedan när hon var på tältutflykt med sex kompisar är det också ett fall Sheens var inblandad i som helt ny polis. Han kände dessutom Aurora och hennes vänner.

Parallellt med polisutredningen följer Det som är dolt vad som hände före, under och efter den ödesdigra tältningen för trettio år sedan och även i nutid är möter vi dem som var som med och som naturligtvis är dem polisen misstänker i första hand. Lodges debut bjuder på en tajt och skickligt komponerad intrig i en fängslande och välgestaltad småstads- och skogsmiljö. Förutom Sheens lär vi också känna den nyinflyttade kriminalassistenten Hanson och får genom henne ett viktigt utifrånperspektiv på så väl utredningen som samhället där allt hände. På engelska har det kommit ytterligare en bok om Jonah Sheens, Watching from the dark, och en tredje kommer senare i år. Det här är en riktigt bra, klassisk brittisk kriminalroman med en lite egen stil som lätt kan bli sommarens bästa deckarläsning.

Anne Mette Hancock.
Foto: Pressbild

Försvunnen pojke

Danska Anne Mette Hancocks debut Likblomman var en av förra årets bästa deckarläsningar - inte minst för skildringen av den efterlysta mördaren Anna Kiel. Henne hade jag gärna velat ha mer av när det nu är dags för bok nummer två, Äppelmannen (Modernista). Här fokuserar dock Hancocks huvudpersoner, journalisten Heloise Kaldan och kriminalkommissarien Erik Schäfer, på att ta reda på vad som hänt 10-åriga Lukas som försvunnit spårlöst från sin skola. Det blir naturligtvis ett stort polispådrag efter pojken med Schäfer i spetsen. Heloise är till en början mer upptagen av ett gräv hon gör på tidningen om traumatiserade soldater och av sin egen oönskade graviditet men blir indragen genom bästa väninnan Gerda vars dotter går på samma skola som Lukas.

Spåren efter Lukas spretar åt många olika håll men hans intresse för pareidoli - ett psykologiska fenomen som gör att man ser bilder av ansikten i slumpmässiga föremål - leder Heloise i en oväntad riktning. Äppelmannen är spännande men varken lika brutalt underhållande eller fängslande som Likblomman. Kanske för att Anna Kiel var det där lilla extra som gjorde att boken stack ut och kanske för att Äppelmannen är lite rörigare i sin struktur. Sin riktiga udd får den egentligen inte förrän mot slutet. Då överraskar den å andra sidan rejält och så klart vill man ha mer.

Katrine Engberg.
Foto: Peter Nörby.

Köpenhamnsmiljöer

Även i Anne Mette Hancocks landskollega Katrine Engbergs nya Vådaskott (Forum) handlar det om en försvunnen pojke. 15-åriga Oscar har inte sovit över hos den kompis föräldrarna trodde han var hos och hemma på deras köksö ligger ett kryptiskt och hotfullt meddelande. Föräldrarna driver ett framgångsrikt auktionshus och frågan är om någon har kidnappat Oscar, om han försvunnit frivilligt och om han fortfarande lever? När sedan ett lik hittas i en gigantisk sopförbränningsanläggning på Amager blir fallet än mer komplicerat.

Förutom den svåra utredningen har Katrine Engbergs polisradarpar Jeppe Körner och Anette Werner, gott om privata problem att hantera - Jeppe får det inte att fungera med nya flickvännens barn och Anette som precis varit mammaledig börjar längta efter något mer i sitt liv än småbarnsvardagen. Naturligtvis finns också pensionären och författaren Esther de Laurenti med på ett hörn - ett ganska litet hörn. Jag hade gärna velat ha mer av Esther och mindre av Jeppes och Anettes privata problem denna gång. Spänningen i Vådaskott håller inte hela vägen men Katrine Engberg är som vanligt lysande när det kommer till att använda sig av spännande Köpenhamnsmiljöer. Inte minst sopförbränningsanläggningen ...

Anders Sundkvist.
Foto: Pressbild

Lovande debutant

Med titeln Återvändaren (Modernista) fångar deckardebuterande journalisten Anders Sundkvist det tema som tycks dominerande bland svenska debutanter - huvudpersonen återvänder till sin gamla hembygd för att ta sig an ett gammalt brott. Hos Sundkvist är det kriminalinspektör Erik Borg som tillfälligt återvänder till uppväxtstaden Luleå när en gammal klasskamrat ska begravas. På begravningen träffar han sin gamla klasslärare från högstadiet som vill prata om en annan klasskamrat - Johnny som 13 år gammal hittades död i Luleälven. Dödsfallet avskrevs som självmord eller olyckshändelse men läraren misstänker något annat. Efter begravningen återvänder Erik till Stockholm där han arbetar på rikskrim men kan inte släppa det läraren berättade. Han plågas fortfarande av dåligt samvete över att han var en av många som mobbade Johnny, trots att de från början vara nära vänner. Erik lyckas så småningom få återvända till Luleå i tjänsten för att ta reda på sanningen om Johnnys död innan fallet preskriberas.

Återvändaren är en riktigt stark historia där Sundkvist obehagligt väl fångar mobbare och utsatta på en skola i 80-talets Sverige. Riktigt lika stark är kanske inte själva intrigen men det här är en bok att fastna i och Sundkvist en mycket lovande debutant.

John Willander Lambrell.
Foto: Joel Nilsson

Vimmerbymord

I John Willander Lambrells debut Den som vet (Polaris) finns ingen återvändare. När den unga profileraren Benjamin Krantz anländer till Vimmerby för att hjälpa till med utredningen av mordet på sexåringa Wilda är det första gången han besöker staden. Wilda hittades död i familjens källare på julafton och det finns gott om frågetecken kring hennes död. Vem har till exempel skrivit kidnappningsbrevet som låg på familjens köksbord och vilken betydelse har det att Wildas mamma är en populär bloggare som använt Wilda mycket på sociala medier? Benjamin måste samarbeta med den buttra och egensinniga kriminalkommissarien Monica Eurell som inte är speciellt intresserad av att få hjälp med Wildautredningen men däremot gärna vill ha Benjamins hjälp med den privata utredning hon gör om sin syster försvinnande. Benjamin själv ser Wilda-fallet som ett sätt att bevisa att han är en bra profilerare på egna meriter - han går nämligen i en känd pappas fotspår. Det motvilliga samspelet mellan Benjamin och Monica är den här bokens motor och det är både underhållande och väl fångat. Benjamins förmåga att snabbt avläsa människor i sin omgivning utifrån sin profilerarerfarenhet används också snyggt som ett sätt att snabbt ge läsaren en uppfattning om olika personer i handlingen.

På många sätt är Den som vet en intressant debut där småstadsidyllen som förknippas med Astrid Lindgrens Vimmerby skickligt kontrasteras mot ett riktigt vidrigt brott mot ett barn. Tyvärr dras helheten ned av en hel del språkligt slarv och dessutom känns bihistorien om Monicas försvunna syster som en onödig utvikning. Men värd en läsning är Den som vet absolut.

Peter Mohlin och Peter Nyström.
Foto: Magnus Liam Karlsson

För mycket av det onda

Den andra systern (Norstedts) är uppföljaren till Peter Mohlin och Peter Nyströms (Norstedts) lyckade debut Det sista livet om FBI-agenten John Adderly som hamnar som utredare hos polisen i Karlstad. Den första boken slutade med en rejäl cliffhanger kopplad till Adderlys liv som FBI-agent och infiltratrör i USA och i uppföljaren blir det fortsatt riktigt besvärligt för Adderly som har en livsfarlig mördare i hasorna och måste begå minst sagt olagliga handlingar för att överleva.

Samtidigt utreder han tillsammans med sina Karlstadkollegor mordet på Stella Bjelke som driver ett stort och framgångsrikt dejtingföretag tillsammans med sin syster Alicia. Alicias ansikte är svårt vanställt efter en olyckshändelse i barndomen och medan Stella varit företagets ansikte utåt har Alicia fungerat som it-geniet i bakgrunden och relationen mellan systrarna är minst sagt komplicerad. Utredningen av Stellas mord ger Adderly oväntade möjligheter att klara ut sin krångliga livssituation och precis som i debuten är det härligt högt tempo och mycket action men till sist blir det ändå för mycket av det goda, eller snarare onda, och Den andra systern lever inte riktigt upp till förväntningarna från debuten.

Kultur och nöje

Morden på Österlen blir TV-serie

Kultur och nöje
Kultur och nöje Boken, Döden går på visning, hann knappt ställas upp i butikshyllorna innan beskedet kom. Måns Nilssons och Anders de la Mottes Morden på Österlen kommer bli TV-serie.

– Sällan har jag jobbat med ett projekt som fått en mer flygande start än Anders och Måns Österlen-serie. Vi är så glada för det strålande mottagandet och jobbar redan på med den andra boken i serien, säger Åsa Lindström förläggare på Forum i ett pressmeddelande.

På tisdagen kom nyheten att Yellow Bird, produktionsbolaget bakom bland annat Millennium och Wallander, köpt rättigheterna till att filmatisera deckarserien.

– Vi är synnerligen glada över samarbetet med Yellow Bird eftersom de alltid gör film och tv-produktioner av hög kvalitet, och för att de delar vår vision av hur våra historier och härliga karaktärer ska få liv på film och tv, säger Måns Nilsson i en presskommentar.

Komikern och manusförfattaren Måns Nilsson utgör ena halvan av författarduon som ligger bakom den nya pusseldeckarserien Morden på Österlen. Hans kumpan och författarkollega är den tidigare polisen och sedan tidigare etablerade deckarförfattaren Anders de la Motte.

– Vi har velat skapa Sveriges eget Midsomer och vad passar då bättre än trakterna kring Österlen. I idylliska byar med excentriska invånare pågår intriger och konflikter. Här får läsarna möta svek, girighet och mord bland slott, äppelträd och blommande rapsfält, berättar Anders de la Motte.

Döden går på visning är första delen i serien som även kommer ges ut i Norge, Danmark, Estland, Tjeckien och Tyskland.

Kultur och nöje

Uppsala satsar på poddteater

I sommar kan teaterpubliken lyssna på pjäser från Uppsala stadsteater i lurarna. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Uppsala stadsteater satsar på teater i podcastformat. Sju dramatiker har bjudits in till att specialskriva kortpjäser, som nu har spelats in.

För regin står Lucas Krüger och Mathilda von Essen.

"När jag insåg att vi inte skulle kunna öppna för publik under våren så föddes idén om att skapa en ny form av radioteater. Att mitt under krisen kunna beställa sju nya pjäser av författare och dramatiker på kort varsel och få så unikt material tillbaka, att Mathilda och Lucas med hjälp av teknik och ensemble satt ihop sju helt olika upplevelser är fantastiskt", säger teaterns vd Petra Brylander i ett pressmeddelande.

Poddpjäserna är "Kjell-Åke och lövblåsen" av Alma Lindé, "I väntan på besked" av Talajeh Nasiri, "Instagram för blinda" av Amanda Svensson, "Fontänen" av Amar Jasarevic, "Apelsinträdet" av Lovisa T Onnermark, "ASMR" av Daniel Karlsson och "Den sista festen" av Alma Kirlic.

Den första pjäsen har premiär i dag, den 22 juni.

Kultur och nöje

Sommarturné för Sofia Karlsson

Sofia Karlsson. Arkivbild.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Sofia Karlsson ger sig ut på turné i sommar. Den grammisbelönade sångerskan besöker totalt elva svenska orter med start i Nyköping i slutet av juli. Turnén går under namnet "Mot ljuset" och publiken utlovas Karlssons tolkningar, egna sånger, gamla dikter men även helt nya låtar.

"Jag ska spela i skogsbryn och på stadsscener och kanske kan jag värma några hjärtan därute med några av mina favoritingredienser i livet: poesi, gitarrer och sång", säger hon i ett pressmeddelande.

Biljetterna släpps den 23 juni.

Turnéplan: 29/7 Nyköping, 30/7 Borgholm, 1/8 Varberg, 2/8 Unnaryd, 4/8 Uppsala, 5/8 Huskvarna, 12/8 Kungsbacka, 13/8 Landskrona, 14/8 Halmstad, 15/8 Rasbo, 28/8 Järvsö.

Kultur och nöje

Utøya-monumentet blir inte klart i tid

Minnesmonumentet på Utøya blir inte färdigt förrän nästa år.
Foto: Manthay Kula/Statsbygg
Kultur och nöje
Kultur och nöje Minnesmärket för terrordådet på norska Utøya blir inte färdigställt till tioårsdagen för dådet. Därför blir det heller ingen officiell invigning av monumentet i sommar.

Anledningen till förseningen uppges vara pandemin, som har försvårat processen. Rättsprocessen mellan boende kring Utøya och norska staten har också försenat färdigställandet av monumentet, enligt norska statliga Statsbygg som nu räknar med att bygget ska vara färdigt först nästa år.

Det var den 22 juli 2011 som Anders Behring Breivik sköt ihjäl 69 ungdomar och vuxna på ön där det norska socialdemokratiska ungdomsförbundet hade sitt sommarläger. Ytterligare åtta personer dödades i Breiviks sprängattentat i Oslo samma dag.

Processen kring minnesmärket har tagit mycket lång tid. Först skrotades planerna på att genomföra den svenske konstnären Jonas Dahlbergs verk "Memory wound". Sedan har platsen för minnesmärket flyttats från ursprungsplatsen till kajen för att undvika konflikt med grannarna som hela tiden har motsatt sig konstverket. Grannarna har tidigare stämt den norska staten och det norska Arbeiderpartiets ungdomsförbund i ett försök att stoppa monumentet – en tvist man förlorade i tingsrätten tidigare i år.

Minnesmärket som nu byggs består av 77 bronskolonner i en bågformation – en för var och en av dem som dog i massakern 2011. det är placerat vid Utøykaia, platsen där båten MS Thorbjørn, som förbinder fastlandet med Utøya, lägger an.

Kultur och nöje

EU vill minska mängden brittisk tv och film

Gillian Anderson som Margaret Thatcher i brittiska Netflixserien 'The crown'. Arkivbild.
Foto: Des Willie/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje EU har inlett en process för att minska mängden brittisk tv och film som visas i Europa efter brexit, eftersom mängden brittiska produktioner ses som oproportionella och ett hot mot Europas kulturella mångfald.

Storbritannien är Europas största producent av film och tv, men den dominansen beskrivs som ett hot mot Europas kulturella mångfald, i ett internt EU-dokument som The Guardian tagit del av.

Enligt dokumentet, som ska ha delats mellan medlemsstaterna i början av juni, har införseln av brittisk film och tv, efter brexit, lett till vad som har beskrivits som en "oproportionerlig" mängd brittisk underhållning. Man pekar även på att det försvårar för europeiska verk från bland annat mindre länder eller mindre talade språk.

Definieras som europeiska verk

Enligt EU: s audiovisuella medietjänstedirektiv måste leverantörer av markbunden tv och strömningstjänster ha en andel på minst 30 procent europeiska verk och "säkerställa en framträdande plats för sådana verk", och vissa medlemsländer har gått ännu längre, som Frankrike som satt ribban på 60 procent för vissa leverantörer.

En annan del i problematiken handlar om att brittisk underhållning fortfarande definieras som europeiska verk, eftersom landet undertecknat Europarådets konvention om gränsöverskridande television och därför tillhör det europeiska audiovisuella området.

Mångmiljonindustri

Från brittiskt håll menar man att någon annan definition än europeisk skulle drabba brittisk drama hårt, eftersom den ofta varit grunden för försäljningen av internationella rättigheter till serier, som "Downton Abbey" och "The crown".

Under 2019-2020 gav försäljningen den brittiska tv-industrin omkring 500 miljoner pund, vilket gör den till den nästa största marknaden, efter USA.

Riskerna ska undersökas

Europeiska kommissionen har nu fått i uppdrag att undersöka konsekvenserna och riskerna med hur brittisk tv och film påverkar EU:s kulturella mångfald, något som enligt källor till The Guardian skulle kunna vara ett första steg mot åtgärder för att begränsa ​​brittiskt innehåll. Initiativet, som redan har stöd av länder som Spanien, Grekland, Italien och Österrike, kommer troligtvis att ta ytterligare ett steg när Frankrike tar över ordförandeklubban i januari.

Linnéa Wannefors/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopro.se

Casino spel online nu jämfört med innan den nya spellagen - så har casinospelen förändrats

Casinopro.se I samband med utbrottet av den pandemi som just nu härjar, beslutades att göra vissa tillfälliga ändringar i den svenska spellagen. Dessa skulle i första hand gälla 2020 ut - men har nu förlängts till att gälla ytterligare ett halvår till.

Ändringarna har medfört ytterligare restriktioner i en redan sträng spellag, och rösterna kring ändringen har varit många. I denna artikel ska vi gå närmare in på skillnaderna i spellagen som den var innan ändringarna - och hur den ser ut nu.

Så såg spelen ut då

Innan ändringarna av den svenska spellagen stod det vart och ett spelbolag fritt att utforma sina bonusar i vilken storlek de ville. Varje spelbolag fick endast dela ut en enda bonus per spelare och licens - något som fortfarande gäller.

Denna fick dock vara hur stor som helst, och det var upp till spelbolaget att välja den maximala gränsen för denna.

Det innebar att många spelbolag konkurrerade med varandra genom att erbjuda så höga bonusar som möjligt - och många av dessa kunde vara på flera tusentals kronor.

Dessa bonusar kom i stort sett alltid tillsammans med omsättningskrav, och även om dessa varierade något låg kravet ofta runt 30-35 gånger. Detta kunde man med fördel försöka omsätta på någon av de lågvolatila slots som var väldigt populära tidigare.

Så ser spelen ut nu

I och med den nya - tillfälliga - spellagen, har vissa ändringar skett. Några av dessa är större än andra - och den allra mest utmärkande skillnaden är att en maxgräns om 100 kr införts på välkomstbonusar.

Inget spelbolag får alltså dela ut en bonus värd mer än 100 kronor - något som faktiskt medfört vissa positiva effekter för spelarna.

En positiv egenskap med de nya bonusarna är att många av dessa kommer utan krav på omsättning. Det innebär att de vinster du får när du spelar för din bonus får du behålla direkt.

Detta gör att spelare inte blir låsta till ett och samma casino på samma sätt - samtidigt som fler spelare tjänar bättre på dessa bonusar eftersom de inte riskerar att spela upp bonusen på grund av omsättningskrav innan de kan plocka ut den.

Eftersom trenden just nu verkar vara att släppa högvolatila slots är därmed det slopade omsättningskravet goda nyheter för de spelare som gillar att spela nya spel.

Mer om detta kan du läsa på sidan casinopro.se.

De största skillnaderna

De största skillnaderna i spellagen ligger framförallt i bonusarna, samt i de insättningsgränser som införts. Det är som spelare - åtminstone bonusmässigt - mer fördelaktigt att spela casino spel online nu jämfört med innan den nya spellagen. Så här har casinospelen förändrats:

Bonusarna som tidigare inte hade något tak, har nu fått ett maxtak om 100 kr per spelare och bonus

Insättningsgränserna som tidigare inte hade något tak, har nu fått ett maxtak om 5 000 kr per spelare

När det gäller skillnader på nysläppta spel är det kanske främst volatiliteten som skiljer, då den just nu främst är hög på de slots som släpps idag.

5 nya speltrender

Nya speltrender dyker upp hela tiden. Detta är för att vi spelare inte ska tröttna på spelandet - och naturligtvis uppskattar vi lite omväxling mellan varven.

Köp bonus feature - många casino spel har börjat med att erbjuda spelaren möjlighet att köpa sin väg direkt in i bonusspelet. Denna trend passar väldigt bra nu som många spelutvecklare verkar satsa främst på högvolatila spel - något som inte tilltalar alla spelare på grund av den ibland mycket långa väntetiden på vinster. Att köpa sin väg in i bonusspelet är förenat med en kostnad, vilket du inte är garanterad att ta igen i bonusspelet, även om chansen är stor. Hur stor summan för inköpet är varierar på spel och på hur mycket du satsar i varje spinn. Kostnaden brukar nämligen tas ut i ett visst antal gånger din insats - ofta runt 100 x insatsen.

Blitz spel - när du spelar med Blitz spel, eller i Blitz mode, spelar du samma slots som vanligt - men helt 6 gånger snabbare än normalt. Det är inte alla casinon som tillhandahåller detta spelsätt idag, utan det finns bara hos några få aktörer. Blitz mode är för dig som inte har tålamod att vänta när du spelar. Här ser du inte hjulen som snurrar som när du spelar på vanligt vis - istället ser du storleken på dina vinster som är samlade mitt på spelplanen, och dessa ändras i realtid i takt med att du vinner.

Megaways spel - något som kommit riktigt stort i det sista är megaways slots. Dessa ger dig långt fler vinstvägar än normalt, och det vanligaste antalet vinstlinjer megaways slotsen har är 117 649 stycken - även om det finns slots med både fler och färre vinstvägar. En annan rolig grej med just megaways slotsen är att de brukar innehålla kaskader, vilka ger dig möjligheten att vinna flera gånger på samma spinn.

Dagliga jackpottar - casino spel med dagliga jackpottar är en speltrend som många spelare älskar. Detta handlar om de progressiva jackpottarna som vi känner till på grund av dess enorma vinster, men som i gengäld ofta låter vänta flera månader på sig innan de faller ut. Dessa har nu fått en daglig motsvarighet, vilken fungerar tvingande och som måste falla ut innan en viss förutbestämd tid varje dag. Även om dessa inte kommer upp i samma enorma summor som de jackpottar som väntar flera månader innan utdelning, kan de ändå bli riktigt stora många gånger - och jackpottar över miljonen är inte ovanligt alls.

Omsättningsfria bonusar - bonusar utan krav på omsättning är den senaste trenden i casinovärlden, vilken blev riktigt stor när den svenska spellagen fick sin tillfälliga ändring. Dessa bonusar har funnits redan innan, men eftersom fokus för många aktörer då låg på större bonusar - något som är minst sagt ofördelaktigt för ett casino att låta vara omsättningsfritt - var de då väldigt ovanliga. Idag finner du dem hos vart och vartannat casino.

Kultur och nöje

Då släpps Lordes nya album

Lorde. Arkivbild.
Foto: Eduardo Verdugo/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Skriv upp den 20 augusti i almanackan om du gillar Lorde. Då släpps nämligen den nyzeeländska artistens nya album "Solar power".

"Skivan är en hyllning till den naturliga världen, ett försök att odödliggöra de djupa, transcendenta känslorna jag får när jag är i utomhus i naturen. I tider av brustet hjärta, sorg, djup kärlek eller förvirring så söker jag mig till naturen för att få svar", säger hon i ett uttalande som Huffington Post har tagit del av.

Nyligen släppte Lorde även en singel med samma namn som albumet. Det är den första nya musiken som hon släppt sedan 2017. En Europaturné är inplanerad, men ännu finns inga datum i Skandinavien bokade.

Lorde slog igenom 2013 när hon 16 år gammal släppte jättehitten "Royals", som har hamnat på den exklusiva skara av låtar som har strömmats över en miljard gånger.

Kultur och nöje

De gör mysig thrillerserie för barn

Illustratören Katarina Vintrafors (överst) och författaren Sanna Juhlin är aktuella med den nya bokserien Södervikens mysterier.
Foto: Pressbild
Kultur och nöje
Barnlitteratur En feelgood-thriller för barn á la Morden i Midsomer. Så vill författaren Sanna Juhlin och illustratören Katarina Vintrafors beskriva sin nya bokserie Södervikens mysterier där faster Emma, flickan Adele och katten Holger står i centrum.

Med ett trettiotal böcker bakom sig, däribland den populära barnboksserien Hemliga trean, har nu författaren Sanna Juhlin påbörjat en helt ny bokserie för barn i åldern nio-tolv år, Södervikens mysterier. Första delen som heter Emma amatördetektiv, handlar om hur flickan Adele, som bor i Australien, åker till sin faster Emma i Söderviken under sommarlovet. Nästan omgående dras hon in i spännande mysterier som hon får hjälpa sin faster att lösa.

– Vi har dels faster Emma som är en livsnjutare. Hon vill fika hela tiden, bär roliga hattar och är barnslig till sättet. Det är hon som drar in Adele i dessa mysterier. Adele är olik sin faster på många sätt. Hon är en typisk duktig flicka, uppvuxen i en förmögen familj och saknar att umgås med sin pappa som hon bor med, men som bara jobbar hela tiden. Inom sig bär hon en djup sorg efter sin mamma. Emma vill därför föra in lite mer lekfullhet i hennes liv, berättar Sanna Juhlin.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Bokrecensioner

Puttrigt trevligt men välbekant upplägg

Två män på en mordplats.
Foto: Jeffery Richt
Kultur och nöje
Bokrecension Sophie Lossing har läst den skånska deckaren Mord på Österlen – Döden går på visning.

Det blir allt vanligare att två personer skriver en bok tillsammans. Ibland är det författare, ibland ger sig folk med helt andra yrkesroller in i litteraturens värld. Jag menar hur svårt kan det vara? Svårt, visar det sig. Med undantag som Roslund och Hellström och makarna Ahndorils Lars Kepler, blir det gärna ganska tunt. Så är också fallet i Döden går på visning av Anders de la Motte och Måns Nilsson.

Duon låter sin berättelse utspela sig på fagra Österlen, och är man konspiratoriskt lagt, kan man tro att det är strategiskt. För vad lämpar sig bättre för ond bråd död än de trakterna, med slott, herresäten, hästtävlingar och äppelodlingar? Dessutom befinner sig halva Stockholmsregionen där under sommarhalvåret, så även den därifrån komna kommissarien Peter Vinston kan känna sig som hemma.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL