Debatt

Sverige måste satsa på hållbar infrastruktur

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Vi står inför ett akut klimathot. Vi behöver hitta sätt att skapa jobb och en stark välfärd i hela landet, utan att det belastar klimatet på ett ohållbart sätt. Därför ser vi regeringens infrastrukturproposition som en stor besvikelse.

Både vägnät och järnvägar är i dåligt skick och kräver bättre underhåll. Det är statens ansvar, men pengarna regeringen satsar i sitt förslag räcker inte på långa vägar. Istället föreslås satsningar på nya motorvägar i storstäderna. Ett sådant förslag lämnar inte bara bruksorter och landsbygder i sticket, det bortser från klimatmålen.

Vi i Vänsterpartiet tycker inte att dåligt underbyggda prognoser om ökad bilism ska styra satsningarna på infrastrukturen. Den måste istället styras av målsättningar för klimat och miljö, samtidigt som de tillgodoser människors behov av transporter. Det behövs mer ambitiösa och mer genomtänkta investeringar.

Därför satsar vi i vårt förslag 170 miljarder mer än regeringen. Det är pengar som i första hand ska användas till att ta igen det allvarligt eftersatta vägunderhållet på landsbygden och till att rusta upp och bygga ut järnvägen.

Här i Skåne vill vi i Vänsterpartiet bland annat satsa på att skyndsamt bygga den nya stambanan mellan Lund och Hässleholm och rusta de skånska hamnarna med järnvägsspår för att kunna föra över mer godstransporter från väg till räls. Var den nya stambanan ska dras behöver utredas med fokus på hur det skulle påverka kultur- och naturvärden längs sträckningen.

Vi föreslår att nya stambanor blir till ett separat projekt med egen budget och högsta prioritet så att de snabbt kan färdigställas. Vi satsar också på att bygga ut bredbandsnätet över hela landet. Det är investeringar som kommer göra det möjligt för företag och industrier i bruksorter och landsbygder att utvecklas på ett grönt och hållbart sätt, och som gör det möjligt för människorna som lever där att bo kvar. I städerna vill vi prioritera satsningar på kollektivtrafik och cykelbanor, istället för att bygga städerna på massbilism. På så sätt har vi en bättre chans att möta klimatmålen och skapa hållbara och inkluderande städer.

Det är stora investeringar vi föreslår, men de är också helt nödvändiga. En välfungerande infrastruktur är ett måste för att hela Sverige ska kunna blomstra, och stora statliga satsningar är den enda vägen dit. Sådana investeringar skapar dessutom jobb, både genom själva byggandet och genom de förbättrade kommunikationerna. Vi är inte i ett läge där fega, försiktiga satsningar och halvmesyrer räcker till. Vi lever med ett akut klimathot, och med massarbetslöshet efter pandemin. Det är nu vi måste våga satsa ordentligt, för klimatet och hela svenska folket.

Umihana Rašović Kasumović, distriktsordförande Vänsterpartiet i Skåne

Vilmer Andersen, företrädare i regionala utvecklingsnämnden Skåne (V)

Jens Holm, klimatpolitisk talesperson och ordf riksdagens trafikutskott (V)

Jessica Thunander, riksdagsledamot (V)

Debatt

Nära samverkan behövs

Yheie0JIxv5x6iIpZ4wtHbQs1wo.jpg
Foto: Johan Nilsson/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Svar till Jörgen Rasmusson, Svenskt Näringslivs SME-kommitté, 31 maj:

Som Liberal och kommunstyrelsens förste vice ordförande i Malmö vill jag först och främst betona att jag är glad för att du både lyfter frågan och sträcker ut en hand att dela med dig av din erfarenhet. Det är värdefullt och viktigt för Malmö. Jag måste verkligen understryka att jag delar din ambition om att Malmö stad ska ligga i toppskiktet när man mäter service gentemot företagare och företagsklimat. Därför gav vi från kommunledningens sida, i årets budget för Malmö stad, stadens förvaltningar i uppdrag att göra en djupgående genomlysning och genomföra strukturella förändringar som syftar till en mer serviceinriktad myndighetsutövning.

Denna politiska viljeinriktning kommer inte en dag för tidigt och det pågår nu ett gediget arbete för att ta fram ett uppdragsdirektiv som ska utkristallisera hur vi når en mer serviceinriktad myndighetsutövning. Uppdragsdirektivet kommer under sommarmånaderna att klubbas i kommunstyrelsen. I ett mer långsiktigt perspektiv har vi från stadens sida även beslutat att sjösätta en tillväxtkommission som fått i uppdrag att analysera förutsättningarna för en inkluderande och hållbar tillväxt i Malmö och ge rekommendationer framåt. Bland kommissionärerna finns experter från såväl näringslivet som akademin.

Avgörande för att vi ska nå målet om ett bättre företagsklimat är också en nära samverkan med näringslivet och företagarna själva. Här har politiker, men också kommunala tjänstepersoner, ett stort ansvar i att upprätthålla och vidareutveckla kanaler och forum för dialog och samverkan. Ett sådant viktigt forum är exempelvis Rådgivarnätverket som samlar företrädare från näringslivet och kommunstyrelsens presidium.

Det är oerhört viktigt att inhämta perspektiv från såväl näringslivstopparna som de mindre och medelstora företagen som varje dag bidrar till att fler Malmöbor har ett jobb att gå till. Därför försöker jag i så stor utsträckning som möjligt träffa företagare för att tillsammans bolla idéer över hur vi kan uppnå ett bättre företagsklimat i vår stad. För att lyckas behöver vi arbeta strategiskt och långsiktigt i samverkan med näringslivet.

Malmö har ett unikt geografiskt läge med vår närhet till kontinenten. När Fehmarn Bält-förbindelsen färdigställs mellan Danmark och Tyskland kommer vi få ännu större möjligheter att stärka vår export. Vårt utmärkta läge förpliktigar att skapa så bra förutsättningar som möjligt för Malmös näringsliv att både verka och växa. Att stärka vår roll som regionens tillväxtmotor är avgörande för Malmös framtid.

Slutligen vill jag betona att jag verkligen uppskattar den hand du sträcker ut, Jörgen. Jag vill därför gärna bjuda in dig till ett möte, under coronasäkra former, för att tillsammans kunna utröna vad vi från staden sida kan göra för att förbättra företagsklimatet i Malmö.

Roko Kursar, (L), 1:e vice ordförande kommunstyrelsen Malmö stad

Debatt

Plastbanta Skåne

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Skåne är en fantastisk plats, med ett speciellt rum i mångas hjärtan. Men plasten i våra vatten, bristande infrastruktursatsningar och bristande ansvarstagande hotar miljön och vårt klimat. Vi måste vända utvecklingen. Centerpartiet kommer att ta på sig ledarrollen när det gäller miljöarbetet på såväl lokal som regional nivå i Skåne.

Det finns idag över 150 miljoner ton plast i våra hav. Om vi inte vänder utvecklingen kommer det år 2050 att finnas mer plast än fisk längs den skånska kusten. Så ska det inte vara! Centerpartiet vill fasa ut engångsartiklar av plast och ersätta dessa med nedbrytbara, fossilfria alternativ. Vi vill plastbanta, det vill säga kraftigt minska mängden fossil plast, i Region Skånes verksamheter och minska bruket av produkter som innehåller mikroplaster.

För att Skåne ska kunna vara grönt – både nu och i framtiden -- krävs ambitiösa och långsiktiga satsningar. Vi vinner inte kampen gällande vår tid största utmaning klimatet genom att ställa in. Vi måste ställa om. Kollektivtrafiken är en självklar del i det. Centerpartiet vill verka för utökade möjligheter för varje skåning att nyttja kollektivtrafiken på ett mer flexibelt sätt. För de som är i behov av bilen i sin vardag ska även den kunna nyttjas med gott samvete. Vi i Centerpartiet i Lund kommer att verka för att fler laddstolpar sätts upp i vår kommun. Regionala arbetsplatser, pendlarparkeringar, vårdcentraler och sjukhus är givna platser att kunna ladda sin elbil på. Vi behöver också bygga ut laddinfrastrukturen på turistmål som naturområden och badplatser, så att elbilen på allvar kan bli ett alternativ som fungerar på fritiden. Det är också självklart för oss att satsningarna på biogas och biodrivmedelsanvändning fortsätter om vi ska kunna vända utvecklingen. För att på ett effektivt sätt kunna sluta använda fossila drivmedel kan vi inte vänta på att alla fordon ersätts med elfordon, utan vi måste titta på konverteringar av den befintliga fordonsflottan.

Centerpartiets satsningar för ett bättre klimat ska påverka i både stort och smått. Regioner och kommuner ska självklart vara föredömen i sitt arbete samtidigt som det ska vara lätt att göra rätt för varje enskild skåning. Förbättrade möjligheter att återvinna sitt avfall, välja hållbara livsmedel eller installera solceller är bara några exempel på insatser som gör skillnad. Insatser som vi politiker måste premiera bättre. Med rätt satsningar och prioriteringar kan Lund fortsätta utvecklingen mot en hållbar och innovativ framtidskommun för alla.

Camilla Ländin

Ordförande, Centerpartiet Lund

Inga-Kerstin Eriksson

Kommunalråd för Centerpartiet i Lunds kommun

John Lager

Ledamot i distriktsstyrelsen, Centerpartiet Skåne

Debatt

Malmö behöver bli bättre

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I veckan släpptes en ny en undersökning av hur det är att driva företag i Malmö. Senast från Svenskt Näringsliv och nyligen kom Sveriges Kommuner och regioner (SKR) med en liknande undersökning. Det är bra att dessa undersökningar görs och jag hoppas verkligen att Malmö stad tar till sig av dem. Anledningen är ganska given egentligen.

Malmö är en fantastisk stad att bo och verka i. Men det finns så klart saker som kan göras bättre. Det gäller egentligen alltid, oavsett sammanhang. Låt mig dra en parallell till mitt företag. Vi jobbar varje dag med att bli bättre på det vi gör. Det handlar om att göra nya bättre produkter och att förbättra de produkter vi har. Det är något som jag både älskar som företagare och som är nödvändigt för att våra kunder ska välja oss.

Den viktigaste kunskapen om hur vi kan bli bättre får vi av våra kunder. Det är de som ska känna att det är värt att betala för vår produkt och då måste vi leva upp till deras förväntningar. Som företagare har jag också kontakter med olika myndigheter. Det är kanske inte den delen i mitt arbete som jag tycker är roligast. Men jag förstår att det är nödvändigt för att vi, liksom alla andra, ska följa de lagar och regler som vi har kommit överens om.

Hur nöjd jag blir beror inte bara på vilket beslut jag får i ett ärende. Lagar och regler ska som sagt följas lika mycket av mig som av alla andra företag. För mig handlar det om hur jag bemöts, vilken vägledning jag får, om de försöker förstå mig och vad vi vill åstadkomma samt om handläggningstiden är rimlig.

Det finns en klar förbättringspotential vad gäller företagsklimatet i Malmö. Enligt den mätning som Svenskt Näringsliv gjort ligger staden under rikssnittet enligt företagarna själva. På en femgradig skala rankas Malmö på 3,24 att jämföra med 3,43 i landet som helhet. Malmö ligger också under snittet i Skåne som är 3,55. Skillnaderna är kanske inte jättestora, men varför skulle inte landets tredje största stad kunna bättre?

Jag vill att Malmö ska vara den bästa kommunen att driva företag i. Det är viktigt för att vi ska få fler jobb och för att utveckla det fantastiska utbud av varor och service som malmöborna har att välja mellan. Alla unga som ser sin framtid som företagare ska också ha de bästa möjliga förutsättningar att omsätta sina drömmar i verkligheten.

Inte för att jag är expert på kommunens arbete, men jag kan berätta hur jag vill bli bemött och vilka förväntningar jag har som företagare. Jag vill sträcka ut en hand till kommunen; låt oss träffas och prata om vad som är bra service. Det är i kommunikationen och samtalet mellan människor som förbättringsmöjligheterna uppstår.

Jörgen Rasmusson, VD Lödde Plåt AB Malmö och ledamot i Svenskt Näringslivs SME-kommitté

Debatt

Hög tid för en större demokrati

STOCKHOLM 20200919En grupp unga pojkar, ungdomar, klädda i jeans och sneakers. Foto: Helena Landstedt / TT / kod 11980
Foto: Helena Landstedt/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Sveriges demokrati fyller 100 år och världen har förändrats radikalt på ett sekel. Idag är unga mer samhällsintresserade än någonsin. Samtidigt upplever knappt två av tio unga att de kan påverka sin kommun. Glappet mellan unga och politiken måste minska. Därför startar vi uppropet Större Demokrati, ungdomsrörelsens gemensamma plattform som ska få Sverige att våga ta nästa steg i den demokratiska utvecklingen genom att stärka ungas roll i den representativa politiken. Tillsammans representerar vi över 650.000 unga och vårt krav är enkelt: att svenska kommuner, Skånes inräknat, tar ställning för en testverksamhet där 16- och 17-åringar får rösta i kommunalvalet.

Samtidigt som kvinnor fick rösträtt för 100 år sedan var många fortfarande exkluderade från demokratin. Till exempel personer under 23, de som var försatta i konkurs, hade en intellektuell funktionsnedsättning eller hade dömts för brott. Under 1900-talet har vi i omgångar gjort demokratin större och idag har vi svårt att förstå vår tidigare trångsynthet. Sanningen är att demokratin aldrig varit statisk – den utvecklas, utvidgas och moderniseras i takt med att världen förändras.

Idag är unga mer engagerade i samhällsfrågor än någonsin. Vi ser det i såväl forskningen som i globala rörelser som Fridays for Future och Black Lives Matter. Unga driver förändring, står på barrikaderna och tar ansvar för vår gemensamma framtid. Men deras engagemang utestängs från den representativa demokratin. Unga mellan 18-29 år är den grupp som är mest underrepresenterad på alla nivåer i politiken.

Många kommuner har akuta brister när det kommer till ungas inflytande. Enligt MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) och SKR (Sveriges kommuner och regioner) för var tredje kommun och region inte dialog med unga vid några beslut. Fyra av tio kommuner uppger att de är osäkra på om unga har en faktisk påverkan på beslutsfattandet.

De vanligaste invändningarna mot att låta unga rösta har motbevisats gång på gång i forskningen. Det finns ingen väsentlig skillnad i mognad mellan en 16- och en 18-åring. Unga är lika intresserade av samhället som andra. 16-åringar röstar inte mer extremt. Dessutom får 16-åringar starta företag, jobba heltid, betala skatt och är straffmyndiga. En sänkt rösträttsålder matchar kraven med inflytandet.

Erfarenheter från bland annat Skottland, Österrike, Tyskland och USA visar att 16- och 17-åringars rösträtt har lett till att demokratin har vitaliserats genom att valdeltagandet ökat och fler uppvisar ett intresse för politik och samhällsfrågor.

I remissvaren till Demokratiutredningen 2016 var hela 25 kommuner positiva till att testa kommunalval från 16 års ålder, varav enbart Osby i Skåne. För att en testverksamhet ska kunna ske behövs två saker – att fler kommuner begär att få inleda testverksamhet, och att riksdagen därefter ändrar kommunallagen. Men allt börjar med kommunerna.

Skåne Läns kommuner har nu chansen att gå i bräschen för en livsviktig demokratisk fråga. Vi vill se er vara modiga och ta ställning för en demokrati som inkluderar unga. Vi har varit modiga förr, låt oss vara det igen. När kommer ni agera?

Hanna Thessén, förbundsordförande Rädda Barnens Ungdomsförbund

Helena Thybell, generalsekreterare Rädda Barnen

Rosaline Marbinah, ordförande LSU

Oruba Abu-hammam, ordförande Sveriges Ungdomsråd

Jêran Rostam, förbundsordförande RFSL Ungdom

Vera Carlbaum-Wrennmark, förbundsordförande Röda Korsets Ungdomsförbund

Björk Häll Kellerman, förbundsordförande Unga rörelsehindrade

Liinu Diaz Rämö, ordförande Flickaplattformen

Bartosz Stroinski, förbundsordförande Vi Unga

Daniel Vencu Velasquez Castro, förbundssekreterare Unga Örnar

Sara Damber, ordförande Youth 2030 Movement

Debatt

Viktigt värna Europasamarbetet

STOCKHOLM 20210415Svenska flaggan och EU-flaggan.Foto: Henrik Montgomery/TT Kod: 10060
Foto: Henrik Montgomery/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Europadagen firas till minne av Schumandeklarationen som presenterades den 9 maj 1950. Trots att EU-sympatierna är historiskt höga i Sverige och i vår region, är det viktigt att i samband med detta ta tillfället i akt att belysa vikten av ett starkt europeiskt samarbete. Likaså vikten av att MalmöLundregionen knyts närmare kontinenten och resten av Europa.

Som liberaler tror vi på öppenhet och globalism. Vi är övertygade om att vi behöver samverka och samarbeta mer och att vi löser de största och viktigaste samhällsutmaningarna tillsammans, inte var och en för sig. Klimatkrisen stannar inte vid varken Lunds eller Malmös kommungräns. Om vi på riktigt ska kunna lösa framtida utmaningar behöver vi arbeta tillsammans. Vidare banar frihandel och den gemensamma inre marknaden, som lägger grunden för Europasamarbetet, väg för välstånd och fred.

Utöver att vara lunda- och malmöbor är vi också européer. MalmöLund-regionen är Sveriges port mot Europa och vi tror därför att det är särskilt viktigt att barn och unga som växer upp i Lund eller Malmö får känna sig som en del av Europa och ta del av alla fördelar det europeiska samarbetet medför. Det är dessutom avgörande att man förstår och kan påverka de beslut som fattas i Europaparlamentet. 60% av alla beslut som tas på kommunal nivå påverkas av beslut på EU-nivå. Det borde vara lika naturligt och självklart att delta i den europeiska demokratin genom val till världens enda internationella parlament, Europaparlamentet, som det är att rösta i lokala och nationella val.

Som Europavänner är vi därför särskilt glada över etableringen av ett Europa Direkt-kontor i sydvästra Skåne. Det kommer att öka möjligheten till samverkan och länka ihop den europeiska nivån med det lokala arbetet. Det är viktigt för både Malmö, Lund och även Trelleborg som är med på initiativet.

Europa Direkt-kontoret, som kan ses som EU-kommissionens förlängda arm ut i unionen, bidrar till att fler i MalmöLundregionen får ta del av alla möjligheter i det europeiska samarbetet. Det görs genom att Europa Direkt-kontoret fungerar som ett lokalt informationskontor som hjälper allmänheten att navigera bland EU:s regelverk, dokument, fonder och program. Vidare kommer events, konferenser, debatter och informationsaktiviteter om europeiska framtidsfrågor att arrangeras.

Liberalerna är Sveriges EU-vänligaste parti. Utan EU hade vår del av världen varit både fattigare, mindre trygg och säkerligen också mindre fri. Europasamarbetet har lagt grunden för fred, frihet och demokrati åt nästan en halv miljard européer. Vi tror att Europasamarbetet behöver fördjupas ytterligare. För våra två snabbt växande kommuner, med ett kortare avstånd till Berlin och Hamburg än till Stockholm, är det viktigt att knyta vår region än närmare resten av Europa.

När somliga menar att Sverige bör sluta sig, att vi klarar oss bättre själva och borde samarbeta mindre med våra vänner i resten av Europa tänker vi precis tvärtom. Vi är övertygade om att Malmö och Lund bör ta ledartröjan, tillsammans med andra städer som präglas av öppenhet runt om på kontinenten, för att utveckla och fördjupa vårt unika samarbete ytterligare. "

Roko Kursar (L) kommunstyrelsens förste vice ordförande i Malmö

Philip Sandberg (L) kommunstyrelsens ordförande i Lund

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Personlig ekonomi under och efter Covid-19

Axofinans.se Den rådande pandemin har slagit hårt mot Sveriges ekonomi, med fallande tillväxt och en stigande arbetslöshet. För många är Coronaviruset främst associerat med dess ekonomiska inflytande, snarare än hälsokonsekvenserna som viruset medför. Detta är fullt förståeligt, eftersom pandemin krånglat till det finansiellt för svenskar runtom landet, och det kan vara svårt att förstå sig på hur man bör gå tillväga framöver gällande den personliga ekonomin. Det är viktigt att inte ta känslomässiga beslut baserat på dagssituationen – långsiktigt tänkande är det som kommer att rädda ekonomin, både under och efter Corona-eran.

Coronakrisen har medfört ekonomiska svårigheter globalt, och Sverige är inget undantag. Det kan vara svårt att veta hur man bör agera framöver gällande ens personliga ekonomi när hela världen befinner sig i krisläge. Det viktigaste att ha i åtanke är att denna kris kommer att nå sitt slut så småningom, trots att vägen framåt ser ut att bli längre än förväntat. Man bör därför inte ta några större finansiella beslut till följd av pandemin: pengar som investerats i aktier och dylikt bör lämnas ifred, tills dess att situationen stabiliserat sig.

Utöver det är det rekommenderat att ta väl hand om den personliga finansen, eftersom situationen kan komma att förvärras inom snar framtid. En andra våg verkar mer och mer möjlig, och kan medföra en stor ekonomisk nedgång för den svenska ekonomin – som förlitar sig främst på sin export. Det här är vad man bör fundera över gällande den personliga ekonomin både under och efter den nuvarande världssituationen.

Mindre företagsägare värst drabbade

De som drabbats hårdast ekonomiskt av Covid-19 är mindre företagsägare, särskilt de som arbetar inom turismbranschen. För sådana personer kan det vara svårt att finna en balans mellan företagets ekonomi och den personliga ekonomin. Det är viktigt att hålla dessa separat, och att se till att den personliga ekonomin håller sig stabil, även i de fall då företaget ter sig fallera.

Refinansiering av lån

Att försöka beta av flera lån samtidigt under en ekonomisk kris är inte lätt. Avbetalning av samtidiga lån innebär många olika minimibelopp att betala samt vanligtvis en högre än nödvändig ränta. Med en refinansiering av ens lån kan man samla alla sina tidigare lån på en och samma plats, och därmed få möjlighet till en lägre ränta samt lägre månadsbetalningar.

Detta innebär självklart mer pengar över i slutet på varje månad och en högre nivå av ekonomisk säkerhet. En refinansiering är ett särskilt attraktivt val för den som tidigare använt sig av lån där standarden är skyhöga räntor, exempelvis sms-lån. Sådana lån kan vara svåra att betala av inom en rimlig tidsram och kan innebära framtida problem med Kronofogden om man inte är försiktig.

Börssituationen som den ser ut idag är inte permanent

Turbulensen man kunnat observera hos aktiemarknaden på senare tid kan vara ångestgivande, men det innebär inte att man bör paniksälja. Det är bäst att vänta ut pandemin innan man rör sina aktier, eftersom marknaden eventuellt kommer stabilisera sig. Precis som med det mesta i finansvärlden, är det bäst att tänka långsiktigt, eftersom man annars riskerar förlora stora summor på sina tidigare investeringar.

En buffert gör stor skillnad

Går saker och ting snett i framtiden, är det viktigt att man inte hamnar i en situation där man måste låna pengar av familj och vänner för att klara sig. Att spara till en buffert är därför essentiellt för en säker privatekonomi. Vanligtvis räcker det med tre månadslöner för de flesta nödsituationer. Om inkomsten minskar eller man plötsligt blir av med arbetet, kan en sådan buffert lätta på stressen och bidra till en mildare övergångsperiod.

Många bäckar små gör en stor å

Privatekonomin under Covid-19 bör inte utsättas för drastiska åtgärder eller panikartade ekonomiska beslut. Små, men goda, finansiella val är allt som behövs för att säkerställa en god ekonomi både under pandemin men även framöver.

Sammanfattningsvis bör man fundera över följande för privatekonomin:

– En buffert. Slår nöden till behöver man ha pengar att tillgå tills dess att krisen är över.

– Omfinansiering. Flera mindre lån innebär högre utgifter per månad och kan leda till en nödssituation om ens privatekonomi försämras.

– Lämna investeringarna ifred. Situationen kommer att stabilisera sig så småningom, men det gäller att vara tålmodig.

Debatt

Fatta beslut om burarna

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Regeringen skulle kunna förbjuda de trånga gallerburarna redan idag med den vetenskapliga information som finns, men inväntar istället EU som 15 april haft en hearing om frågan. Det här innebär att 500 000 svenska hönor fortsatt kan stängas in i burar för äggproduktion i år.

1,4 miljoner EU-medborgare skrev under en medborgarinitiativ för att förbjuda burarna i hela EU. Den 15 april skedde en hearing där parlamentariker och kommissionären fick ta del av förslaget, och eftersom fler än en miljon skrev under innebär det att åtgärder måste vidtas. Det kan med stor sannolikhet leda till beslut som kräver tvingande åtgärder för att förbättra djurskyddet. Sverige bör vara ett föredöme och förbjuda burarna redan nu.

Det är extremt svårt att få tag på burägg i Sveriges vanliga butiker. Samtliga stora livsmedelskedjor har äntligen beslutat om buräggsfria policys. Det har de gjort efter gediget arbete från engagerade konsumenter och djurskyddsorganisationer. Ett arbete som nu stannar av då de sista hönorna i bur hålls för en produktion som du som konsument har svårt att påverka. Till läkemedelsproduktion eller gömt som äggpulver i bakverk.

Regeringen, nu med landsbygdsminister Jennie Nilsson i spetsen, har under lång tid varit ovilliga att ta beslut om burarna. Regeringen verkar helt förlita sig på att marknaden kommer att lösa välfärden för hönorna. Det här är något som gång på gång inte visat sig fungera fullt ut då hönor fortfarande hålls i burar. Den beslutande myndigheten Jordbruksverket behöver tydliga direktiv från regeringen om hur djurskyddslagen ska tolkas, för att kunna besluta om förbud mot en viss typ av djurhållning.

I samband med att nya djurskyddslagen togs fram såg lagrådet redan då ett behov av att förtydliga vad som menas med "möjlighet att röra sig obehindrat" i den nya lagen. I lagrådsremissen nämns att alla djur ska kunna lägga sig ned och att regeringen ska tolka vad det innebär. I en bur får varje höna knappt ett A4-ark till sitt förfogande, med konsekvensen att de stöter i burväggar eller kamrater bara av att lägga sig tillrätta på gallergolvet. Att sträcka ut vingarna är omöjligt. Det är inte värdigt Sverige att fortsätta blunda för vad det innebär för djuren. Vi bör vara ett föredöme inom djurskydd och förbjuda de sista burarna långt innan EU tar det beslut konsumenterna kräver.

Djurens Rätt har sedan 2008 sett till att burarna minskat från 2,2 miljoner till knappt 500 000. Allt genom samtal med företag och opinionsbildning. Nära nio av tio svenska medborgare vill att burarna förbjuds enligt en undersökning av Novus. Och det med rätta. Det är nu dags att regeringen lyssnar på dem.

Vi hoppas att det här sista gången vi behöver uppmana regeringen att förbjuda burarna. Om inte, kommer hönorna få betala priset.

Camilla Bergvall,

förbundsordförande för Djurens Rätt

Debatt

Skogsägarna vet bäst

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Den skånska skogen är en fantastisk resurs, men för att den ska fortsätta vara det måste skogen kunna brukas av alla skogsägare. Hela 38 procent av Skånes landyta utgörs skog. Det är nästan lika mycket som det finns skånsk åkermark. För Centerpartiet är det självklart att den som äger skog ska kunna bruka den och att det görs hållbart. Det säger sig själv, för annars finns det ingen skog kvar att bruka.

Skogen är oerhört viktig för både svensk och skånsk ekonomi och skapar jobb inte minst på landsbygden, inom bruk och produktion för att inte tala om besöksnäringen. Skogen ger förnybar energi och klimatsmart byggmaterial genom att vara ett hållbart alternativ till fossila bränslen och material. Något som är nödvändig för att kunna möta klimathotet. För oss centerpartister handlar det om att ersätta fossila svarta kolatomer med gröna kolatomer från bland annat skogen. Skogens roll för omställningen till en hållbar bioekonomi får inte underskattas.

Skogen är, rätt använd en stor kolsänka vilket innebär att den binder mer växthusgaser än den släpper ut. Den är alltså positiv ur ett klimatperspektiv bara i sig självt. Eftersom det avverkas mindre skog än vad det växer ökar också skogens möjligheter att bidra positivt till klimatet.

Skogen spelar dessutom en stor roll för möjligheterna till rekreation och friluftsliv. Oavsett om det är att ströva i skogen, plocka bär och svamp eller för jakt skänker träden en ro. Skogens vikt ur ett folkhälsoperspektiv ska inte underskattas med sin förmåga till att exempelvis minska stress.

Viss skog har så höga naturvärden att den måste bevaras och skyddas. Men när myndigheter skyddar skog och därmed minskar möjligheten att bruka den, så måste markägaren få ersättning. Just nu agerar några myndigheter för att markägare inte ska få ersättning eller en väldigt låg ersättning när deras skog skyddas eller förbjuds att avverkas. Detta trots att det finns många rättsfall som ger markägare rätt till sådan. Att markägare gång på gång tvingas gå till domstol, trots att myndigheter egentligen vet att den enskilde har rätt är inte värdigt Sverige och måste få ett stopp. Som enskild skogsägare ska du inte behöva anlita juridisk expertis för att få del av det du har rätt till.

Äganderätten spelar en viktig roll för att den svenska skogen ska finnas kvar. Det är skogsägaren som känner sin skog, som tar hand om den och ser till att den fortsätter växa för kommande generationer.

För Centerpartiet är det självklart att det måste gå att bruka sin skog – det tjänar alla på.

Stina Larsson (C)

Tjänstgörande ersättare, riksdagen

Lars-Göran Wiberg (C)

1:e vice ordförande, sjukhusstyrelse Ängelholm

Lantmästare

Debatt

Skuggornas bro

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Stilla skuggor breda sig i kvällen – så inleds ett fridfullt och av våra sångare omhuldat poem från 1850-talet. Knappast lika fridfulla kommer de breda slagskuggor att upplevas, som hotar bli verklighet, om den planerade höghastighetsbanan på betongpelare dras fram genom vårt sköna landskap för odling, boende och friluftsliv. En rad lokalsamhällen och enskilda näringsidkare har i samförstånd med våra kommuner under loppet av februari-mars i år lagt in sina veton mot en geografiskt särskild bana genom Skåne.

Alltifrån Hässleholm till Kävlinge har man anfört vägande skäl mot förstöring av värdefulla livsmiljöer.

I vecka 7 presenterade så Skanska sin idé att bygga banan ett stycke ovanförmarken, närmast som en långbro på betongpelare. Det framhölls som "billigare, snabbare och framkomligare". Märk dock att vårt Götaland endast har 56 invånare per kvadratkilometer, Japan däremot 338! Mot en särskild bana överhuvudtaget kan även invändas att någon tyst trafik blir det minst av allt fråga om! Därtill svarar framställningen av varje ton betong mot utsläpp av samma mängd koldioxid, och dessutom kan sandtäkten påverka havsflödena. Myndigheten för Trafikanalys menar att det vore bättre att lägga pengarna på underhåll och investeringar i redan befintlig infrastruktur.

Vidare på denna självbesinningens väg nådde vi med Torsten Sandbergs inlägg under Debatt i Skånska Dagbladet den 26 februari. Danmarks plan för snabb- och godståg med 250- och 200-tåg via Fehmarn Bält befanns klokare: "Vi kan knyta ihop Sverige med kontinenten utan att satsa på extremt höga hastigheter." Och slutligen: "En ny bana måste samlokaliseras med den gamla stambanan och tågens hastigheter rättas därefter."

Med facit i hand kunde man kanske ha önskat att våra makthavare på alliansnivå redan i direktiven till Trafikverket avstått från den osakliga uppfattningen att gräddfilen "Shinkansen" skulle vara ett verksamt medel motökande flygtrafik. Möten anordnas allt oftare via nätet och vårt inrikes flyg kunde väl ske med lättare elplan via Bromma? Vårt mer ordinära järnvägsnät har ett eftersatt underhåll och behöver byggas ut. El till vår industri skulle gynnas av en färdig Sydvästlänken.

Gruppen "Stoppa höghastighetsbanan genom Skåne" manade oss den 11 mars (Skånska Dagbladet) att först tänka över samhällsnyttan. De framhåller brister i uppdraget till Trafikverket, som endast valt att utreda bygget av höghastighetsbanor, inte att först utreda den bästa och effektivaste uppgraderingen av våra järnvägar över huvud i södra delen av landet. Även Riksrevisionen har påtalat att man inte jobbat utifrån en problembeskrivning utan ifrån en specifik lösning.

Hur har vi kunnat hamna så snett? Varför dessa plågsamma sonderingar och remisser kring bästa möjliga "korridorer" för en separat framdragning genom vårt rika natur- och odlingslandskap? I en ledare i Skånska Dagbladet den 22 mars finner Martina Jarminder att våra sakfrågor, såsom pandemin, utsläppen, våldet i nära relationer och jämställdhet alltför tidigt hamnat i skymundan för en kommande regeringsbildning. Till utsläppen måste räknas dem som blir följden, ifall den omfattande planeringen för en höghastighetsbana mellanHässleholm och Malmö leder till ett genomförande. Håller inte besluten i maktens boningar på att bli en ytterst kostsam eftergift åt de minoriteter, som i januariöverenskommelsen, helt utan bärande skäl, ansåg sig kunna möta miljöpåverkan från vår flygtrafik med extrema höghastighetståg?

Ska våra barnbarn om 20 år behöva uppleva en tjutande Shinkansen på skuggornas bro såsom en galjonsbild för eftergifter åt de minoriteter, vars inflytande i detta avseende inte vilat på saklig grund, utan på deras ställning som vågmästare vid en regeringsbildning?

Georg Welin,

Billinge

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL