Opinion

Därför bygger vi Sveriges största solpark i Skåne

Svea Solar, Sparbanken Skåne uppför tillsammans med markägare en solcellspark som kan leverera 19 GWh. Projektet sker enligt Sjöbomodellen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Sjöbo
Lokal debatt

De senaste månaderna har vi fått flertalet rapporter om hur den alldeles för skakiga elförsörjningen haft enorma konsekvenser för både hushåll och industri.

I södra Sverige har flera aktörer höjt rösten för de konsekvenser effektbristen har gett, där till exempel basindustrin med Holmen i spetsen rapporterat att de under en period tvingades dra ner på produktionen helt.

Problemet i Sverige är egentligen inte produktionen av el, det finns så det räcker och blir över. Problemet är att kapaciteten inte är lika god i alla delar av landet.

Det är inte acceptabelt att svenska företag och hela regioner ska behöva vara oroliga för att bristande tillgång på el ska påverka deras verksamhet. Det behövs lösningar - och de lösningarna finns.

Bristerna i överföringskapaciteten har skapat effektbrist i flera delar av landet och det är ett problem som behöver lösas. Nedstängning av kärnkraftverk ihop med förseningar av överföringsledningar har skapat ett akut läge, speciellt för de södra delarna av landet.

För att lösa problemet behövs flera komponenter, och de behöver vara fossilfria. Genom lokal produktion skulle vi kunna minska risken för effektbrist och samtidigt kunna erbjuda god, hållbar el.

Men vi kan inte bara förlita oss på vatten och vind utan vi behöver också satsa mer på sol. I dag står solkraften för en alldeles för liten del av elproduktionen, men den andelen kan, och behöver, öka.

Solel kan bidra till lokalt producerad energi som är klimatsmart och ett starkt tillskott till energimixen, vilket är något som behövs om vi ska klara elförsörjningen långsiktigt.

Solenergi är på uppgång, Energimyndigheten och SCB har till exempel rapporterat att det under 2019 installerades 19 000 nya solcellsanläggningar i Sverige, vilket bidrog till en ökning med 70 procent av den totala installerade effekten. Framöver uppges det även att solenergi beräknas stå för 25 procent av den totala energimixen i Sverige.

Det är positivt, men om vi ska klara den energikris vi just nu befinner oss i behöver vägen mot den ökningen snabbas på, och då krävs det satsningar både från politiskt håll och från näringslivet.

Det blir allt tydligare att vi inte kan förlita oss på gamla invanda mönster när vi ser till elproduktionen i Sverige, inte bara för att säkra en väl fungerande elförsörjning, utan även för att vi måste rädda klimatet.

Fossilfria alternativ i elproduktionen är en nyckel i att rädda klimatet och den kanske starkaste nyckeln för hållbar och stabil el är solel, men det kräver satsningar.

Det finns flera saker regeringen kan göra för att underlätta den utvecklingen, men främst handlar det om att skapa förutsättningar för företag att kunna satsa på större solparker. Regeringen måste ge tydliga signaler om att solel är viktigt och ett energislag som behövs - för att länsstyrelsen enklare ska kunna ge tillstånd till större solparker. Då skulle solel kunna bidra mer vid kapacitetsbrist.

Nu kommer solparken i Sjöbo i Skåne, Sparbanken Skånes Solcellspark, utvecklas till Sveriges största solpark. Den nuvarande solparken har visat sig vara en god investering för samtliga parter och ett naturligt nästa steg är att den nu utvecklas ytterligare.

Genom ett samverkansprojekt mellan Svea Solar, Sparbanken och lokala markägare skapar vi en solpark som kommer kunna generera 19 GWh el åt både boende och företag i området, som framöver inte behöver oroa sig för att elen ska påverka varken dammsugning eller företagsverksamheten. Det här blev möjligt tack vare att flera aktörer valde att satsa på ett hållbart alternativ.

Solparkerna är del av lösningen, men det kräver att privata aktörer vågar satsa, lika väl som att regeringen måste våga visa vägen. För projekt som det i Sjöbo skulle kunna vara en del av energilösningen runt om i Sverige, med lokalt producerad, hållbar och pålitlig elförsörjning som kan säkra upp tillgången till både industrier och hushåll.

Vi kallar detta samverkansprojekt för Sjöbo-modellen, en modell där privata intressenter går ihop för en lokal energimarknad som gynnar och stärker lokal tillväxt - i det här fallet genom solcellsentreprenörer, privata investerare och bank. En modell vi mer än gärna delar våra insikter från. Nu behöver nämligen fler aktörer följa efter, för en stabil, tillgänglig och hållbar el i hela Sverige.

Erik Martinson, VD Svea Solar

Johan Fjelkner, vice VD Sparbanken Skåne

Opinion

Undvik politiskt kaos!

Nya talmansrundor eller nyval väntar.
Foto: Nils Petter Nilsson / TT
Opinion
Opinion

För första gången någonsin avsattes på måndagen en svensk statsminister genom en misstroendeomröstning i Sveriges riksdag. Vänsterpartiet stödde Sverigedemokraternas initiativ till misstroendeomröstning – och backades upp av Moderaterna och Kristdemokraterna.

Jimmie Åkesson förklarade att det var en ”glädjens dag” att få avsätta Stefan Löfvén, vilket han kan tacka Nooshi Dagostar för. Att Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet tar gemensamt ansvar för landet finns inte på kartan. Ändå har de, uppbackade av Moderaterna och Kristdemokraterna, lyckats kasta landet in i en osäker politisk situation. Att agera så är oansvarigt.

Midsommarveckan blir avgörande för vad som händer framöver. Den avsatte statsministern har två alternativ under de kommande dagarna. Antingen avgår han och överlåter till talman Norlén att starta talmansrundor eller så utlyser han extraval. Även om man kan hoppas på en snar lösning under de närmaste dagarnas diskussioner partierna emellan kan ett extraval i september inte uteslutas. Bara ett år före ordinarie riksdagsval.

Ett tungt ansvar för den uppkomna situationen faller på Vänsterpartiet. Trots en utsträckt hand från januaripartierna om att överlåta till bostadsmarknadens parter att förhandla om hyressättning i nyproduktionen, som Dagostar krävt, stödde Vänsterpartiet Sverigedemokraternas misstroendeyrkande. Eftersom det inte har lagts fram något regeringsförslag om ”marknadshyror” framstår agerandet som politisk skuggboxning. När omröstningen väl var över hoppades Nooshi Dagostar ändå att Löfvén ska fortsätta som statsminister.

Som Centerpartiets Annie Lööf säger måste partierna ”sätta sakpolitiken och lösningar för människors vardag före politiskt spel”. Det handlar om att ta ansvar för Sverige och undvika politiskt kaos. Låt oss hoppas att det snart åter finns en fungerande regering på plats. Annars kan läget bli allvarligt fortare än vi kanske tror.

Håkan Larsson

Opinion

Valfläsk som luktar illa

Opinion
Opinion

Vem behöver och vill ha familjeveckan? En del av januariöverenskommelsen är införandet av en familjevecka för föräldrar med barn mellan 4 och 16 års ålder. Åldersgränsen utgår från perioden efter den vanliga föräldraförsäkringen. Har man gemensam vårdnad skall bägge föräldrarna dela på dagarna, tre dagar var oavsett vilka praktiska möjligheter de har att ta ut ledigheten.

Om något kan betecknas som ett valfläsk är det denna reform. Lyxreform passar också bra.

Redan idag ligger vi i världstopp med 5 eller 6 veckors semester beroende på under vilka kollektivavtal man jobbar. Min egen erfarenhet är att det är på gränsen till väl många dagar, många har svårt att göra något meningsfullt med så många ledighetsdagar. Och vilka 12-plus-åringar behöver mamma och pappa att umgås med om det är en enstaka studiedag i skolan.

Jag är en stark anhängare av välfärdssystemen. Men det finns gott om andra behov som i så fall är angelägnare än ännu fler ledighetsveckor med barnen. Så här med lite facit över ett långt yrkesliv hade jag t.ex uppskattat att i så fall haft ledighetsdagar för att hinna umgås med mina föräldrar på ålderns höst innan de gick bort. Ett annat alternativ skulle vara att staten ger landsting och kommunerna dessa 4-5 miljarder till vårdpersonal som slitit så hårt under både fysiskt och pressade förhållanden under pandemin. Men det bästa är att spara in den utgiften.

Lars J Eriksson

Opinion

Låt parterna förhandla

Löfven och Lööf försöker blidka Vänsterpartiet.
Foto: Lars Schröder/TT
Opinion
Opinion

På söndagen föreslog Stefan Löfvén och Annie Lööf vid en gemensam presskonferens att frågan om hyresmodellen i nyproduktionen ska överlämnas till parterna på bostadsmarknaden. De ges möjlighet att förhandla fram en gemensam lösning. Ett bra förslag i samklang med den svenska modellen. Ska man rikta någon kritik så är det att förslaget kunde ha lagts fram tidigare.

Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och Allmännyttan får, om Januaripartiernas förslag blir verklighet, tiden fram till den 1 september för att finna en gemensam lösning. I så fall kommer denna att förverkligas.

Vänsterpartiet borde uppskatta den utsträckta handen från Löfvén och Lööf, men icke. Trots att förhandlingar mellan parterna var ett av alternativen när partiet i förra veckan hotade med misstroendeomröstning betecknar Nooshi Dadgostar tillmötesgåendet som oseriöst och ”politisk teater”. Därför verkar det troligt att den planerade misstroendeomröstningen idag kommer att genomföras. Även om man kan hoppas på att förnuftet infinner sig i sista stund.

Att Vänsterpartiet har lierat sig med Sverigedemokraterna för att fälla statsministern – och att Moderaterna och Kristdemokraterna ger sitt stöd till de båda ytterkantspartierna – framstår som absurt. Att kasta Sverige ut i en politisk kris i en pandemi, endast ett år före ordinarie val, är direkt oansvarigt. Särskilt som de fyra partierna inte är beredda att ta gemensamt regeringsansvar om de skulle få sin vilja igenom.

En lärdom bör vara att, efter förebild från Tyskland, överväga införande av ”konstruktivt misstroendevotum”, som statsvetaren Olof Petersson föreslagit. Det skulle hindra regeringskriser av den nu aktuella typen. Visst ska en riksdagsmajoritet kunna tvinga en regering att avgå. Men då måste partierna bakom en misstroendeförklaring vara beredda att själva omgående ta över regeringsmakten. Med en sådan regel skulle vi ha sluppit dagens politiska kris.

Låt bostadsmarknadens parter finna en gemensam lösning när det gäller hyresfrågorna. Talmansrundor eller extraval är inte vad Sverige behöver i nuvarande läge.

Håkan Larsson

Opinion

Dadgostar har målat in sig i ett hörn

Opinion
Opinion

Plötsligt har konfliktnivån i svensk politik ökat. Vänsterpartiet hotar med misstroendeförklaring och Sverigedemokraterna testar hållbarheten i det utspelet genom att hinna först med att väcka en sådan misstroendeförklaring. Därmed har SD tvingad in Nooshi Dadgostar i ett hörn. Denna missnöjesallians är inte helt ologisk, såväl SD som V är emot marknadshyror. Mindre trovärdighet har det att M och KD hakar på eftersom bägge är för marknadshyror.

I debatten och på sociala medier flödar det av inlägg om vem som är ansvarslös. Den debatten bör rikta fokus mot statsminister Stefan Löfven. Han skrev under januariöverenskommelsen trots att han visste att frågan om marknadshyror hade stor sprängkraft och var en hjärtefråga för Vänsterpartiet. Han har inte ens velat sätta sig ner och diskutera frågan med Nooshi Dadgostar, ett rätt fult agerande.

Nooshi Dadgostar har målat in sig i ett hörn. Även om hennes väljare avskyr tanken på marknadshyror, även i nybyggnation, så är även gemensamt agerande med Sverigedemokraterna ett rött skynke. Den enkla lösningen kan bli att Vänsterpartisterna lägger ner sina röster på måndag, alternativt att partiet tillåter fri röstning och tillräckligt många lägger ner sina röster eller röstar ja till stöd för sittande regering med Stefan Löfven som statsminister.

Lars J Eriksson

Opinion

Nystart för Norden

Norden måste ta sig samman och samarbeta mer.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Sommaren 2019 förklarade statsministrarna att Norden ska bli ”världens mest hållbara och integrerade region” till 2030. Mindre än ett år senare var den vackra visionen glömd och utan samordning valde länderna olika strategier för att möta pandemin. Gränserna stängdes för första gången sedan andra världskriget. Konsekvenserna för gränsregionerna blev särskilt allvarliga.

Så snart den akuta pandemikrisen är över krävs det därför mer än vackra ord för att ge Norden den nystart för samarbetet som behövs. Det är bra att de nordiska samarbetsministrarna har tillsatt en utredning om nordiskt samarbete under kristider och att man har börjat diskutera vaccinsamarbete. Men det räcker inte!

Ett starkt Norden är bra för oss själva – och för omvärlden. Tillsammans skulle de nordiska länderna ha en stark röst i världen. Norden är världens tionde eller elfte största ekonomi, större än Ryssland.

Likheterna i Norden är stora; historiskt, kulturellt och språkligt. Ändå finns en misstro länderna emellan, som hittills har lagt hinder i vägen för ett nära, förtroendefullt samarbete som borde vara i vårt gemensamma intresse. Måhända beror misstron, som journalisten Bengt Lindroth menar i boken ”Vi som inte var med i kriget”, på att vi i Sverige inte har de kollektiva minnen av andra världskriget som våra grannar. Grannarna reagerar, som Lindroth skriver, mot att svenskarna är ”så ängsligt politiskt korrekta eller naiva eller extrema och att de anser sig veta bättre än andra”. En kritik som vi bör ta till oss.

Nu gäller det att lämna misstron bakom oss och se framåt. Det folkliga stödet för ett närmare nordiskt samarbete är trots allt starkt och de styrande måste nu göra verkstad av den nödvändiga nystarten. Olika relationer till Bryssel får inte hindra detta. För övrigt är det oacceptabelt att de små resurserna till det nordiska samarbetet dras ned samtidigt som gigantiska summor går till EU…

Ska visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region om mindre än tio år bli verklighet finns ingen tid att förspilla. Norden måste ta sig samman!

Håkan Larsson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native NSK

Kommer det sociala nätverket Clubhouse att trenda nästa år?

www.unibet.se

När du besöker appbutiken på din mobil och tittar på de många apparna för sociala medier, finns det många appar som du kan välja mellan. Men det verkar som att vissa har en förmåga att skapa nya trender och hamna i rampljuset av olika anledningar.

Det som ligger bakom detta är förändringar i hur människor socialiserar, och uppdateringar i olika gruppers sätt att socialisera. De skiftande trenderna plockas upp av olika sociala medieplattformar som har förändrat och uppdaterat gruppers sätt att interagera med varandra. Ett sådant exempel är appen Clubhouse.

Vad är Clubhouse?

The clubhouse är en social nätverksapp där människor kan chatta i realtid, dela sina berättelser, och använda sin röst för att samarbeta med varandra. Enkelt uttryckt är det en ljudchatt, som endast är öppen för inbjudna.

Personerna som går med i Clubhouse får delta i och lyssna på konversationerna. Målet med Clubhouse är att sammanföra människor och låta dem socialisera med varandra genom att utveckla starka vänskaper och relationer.

På ett sätt bygger den här appens popularitet på en fantastisk användarupplevelse. Vi kan förstå det här bättre när vi pratar om spelplattformar online och hur de har lyckats utifrån precis samma principer.

Clubhouse och casinospel - användarupplevelser

The clubhouse är en social medieapp där användarna kan skapa sina profiler. Du kan enkelt se de personer du följer och de som följer dig, och där finns virtuella chattrum som man vill delta i.

Det som skiljer den från de flesta applikationer är dock att den prioriterar användarupplevelsen och förhöjer designen i enlighet med det. Det här liknar väldigt mycket hur några av de populära spelen inom Live casino online fungerar. Designen är prydlig och enkel att följa, så varje spelare får en chans, och det är enkelt att hantera flikar. Ännu viktigare är att designen ger spelarna en känsla av att spela på ett riktigt casino.

Det här är samma princip som Clubhouse följer. Den frammanar schemalagda livechattar via en algoritm och visar dig den som du kan vara intresserad av att delta i. När du kommit in i chatten, märker du att du inte får prata förrän du “räcker upp handen” och värden godkänner din förfrågan om att delta i ljudchatten. Annars är det endast de talare som är värdar för chatten som får lov att prata. Nu har Clubhouse till och med särskilda rum där folk diskuterar spel, strategier och delar med sig av sina erfarenheter.

Du kan interagera med stjärnorna

När du går med i Clubhouse, får du chansen att vara med i de många konversationer som några kända stjärnor står som värdar för. Inte bara det, du kan också delta i deras konversationer om du vill, utan problem. Hittills verkar det vara en trygg plats där vanliga människor och stjärnor kan interagera med varandra.

Ett växande antal användare

Antalet användare på Clubhouse tycks öka hela tiden, och där finns många influencers, kändisar, entreprenörer och stjärnor, vilket kan visa sig väldigt fördelaktigt, i synnerhet för marknadsförare. Idag ser den ut att ha ungefär 600 000 användare, vilket kan visa sig extremt användbart för att marknadsföra varor och tjänster till en specifik publik.

Huvudbudskap

Med tanke på hur Clubhouse blir känt och växer, kommer det med all säkerhet inom en snar framtid betraktas som ett oundgängligt socialt nätverk inom marknadsföring på sociala medier, i konkurrens med många andra sociala nätverksappar.

Opinion

Juholts uppgång och fall

Fortfarande finns många frågetecken kring Håkan Juholts korta karriär som partiledare.
Foto: Bertil Ericson / TT
Opinion
Opinion

På flera vänners rekommendationer såg jag häromdagen Tom Alandhs dokumentär om Håkan Juholt, Partiledaren som klev ut i kylan. Som alltid när Tom Alandh producerat håller det hög kvalitet, inte minst för att han har en berättarröst som suger in en i berättelsen. Ändå är slutintrycket att programmet lämnar tittaren kvar med frågan, varför tvingades Juholt så snabbt att avgå.

Efter valet 2010 rådde det fullt inbördeskrig inom Socialdemokratin. Mona Sahlin fick inte ens chansen att välja tidpunkt för sin avgång, hon bokstavligen kördes ut ur partitoppen. Det agerandet, om än cyniskt, hade gått att förstå om partiet haft en given efterträdare på lut. Men det fanns inte. Thomas Östros ville, men hade alltför många fiender. Carin Jämtin kunde ha platsat, men ville inte. Det var helt tomt. Då dök Juholt upp som gubben ur lådan, i det närmaste helt okänd men med en het önskan om att leda partiet och lägga om kursen mer åt vänster.

Jag ringde några goda vänner, tidigare centerriksdagsmän, och bägge var lyriska över Juholt som person, även om de stod långt ifrån honom politiskt. Bättre person kan de inte få, kostaterade en. Det är annat än vad Mona Sahlin skrivit i sin senaste bok, när hon och medarbetare spekulerade om vem som kunde bli efterträdare fanns han inte ens med bland 100 tänkbara kandidater.

Håkan Juholt höll knappast måttet, i mina ögon var han rätt flummig, och Alandhs dokumentär motsäger inte den bilden. När Juholt talar om något slags kindpussande klägg i Stockholm som styr partiet talar det emot att Stefan Löfven lyckades bli partiledare.

Mest förvånande är att såren inom partiet tycks bestå. Inga som Tom Alandh talat med vill ställa upp och berätta hur det gick till när Håkan Juholt valdes och senare manövrerades ut, trots de snart elva år som gått.

Lars J Eriksson

Opinion

Debatt: Närproducerat drivmedel alternativ till import

Vi bör minska trycket på elnätet genom en ökad andel gasdrivna transporter, menar Karin Svensson Smith, Miljöpartist från Lund.
Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT
Opinion
Opinion

Även om ny teknik tas i anspråk måste volymen biltrafik minska för att klimatmålen ska nås. Detta är lättast att göra i städer där avstånden är mindre och alternativen till bil är fler. För många som inte bor i tätorter kommer dock bil fortsatt att vara svår att klara sig utan. Klimatet är den stora ödesfrågan, men det är inte acceptabelt att klimatåtgärder leder till rovdrift av skog, tränger undan värdefulla biotoper eller leder till ohållbar mineralbrytning. Därför att det glädjande att två nya biogasanläggningar i Skåne inom ramen för Klimatklivet har beviljats 307 miljoner kronor i stöd. När anläggningarna i Sjöbo och Tomelilla är klara kommer den skånska biogasproduktionen öka med ca 50 procent.

Coronakrisen har fått allt fler att bli medvetna om brister i Sveriges samhällsberedskap och självförsörjningsgrad. En övergång till biogas kan minska den sårbarhet som import av olja medför. Cirkulär resurshantering måste ersätta uttag av ändliga råvaror för att utvecklingen ska bli långsiktigt hållbar. Om framställning av biogas använder gödsel, avloppsvatten och andra organiska restsubstanser som annars läcker växthusgaser till atmosfären blir klimatnyttan dubbelt positiv. Biogasbilar har till skillnad från elbilar flera egenskaper gemensamt med konventionella bilar – pris, räckvidd, möjlighet till dragkrok.

Svenska kommuner och regioner har investerat miljardbelopp i insamling av organiskt avfall, framställning av biogas, uppgradering till fordonsgas, pumpar och fordon för att tillvarata biogasens potential. Det vore kapitalförstöring av inte nyttja dessa investeringar. När regeringen 2010 utsåg Skåne till pilotlän för klimatarbete togs en skånsk färdplan för biogas fram. Den bygger på samverkan mellan Region Skåne, länsstyrelsen, kommuner, energibolag, jordbruksföretag, fordonsindustri, drivmedelsföretag och forskare. I Skåne finns pga lantbruk och livsmedelsindustri en stor tillgång av råvaror till fordonsgas. Det finns också ett fungerande distributionsnät med gastankstationer och många företag inom biogasbranschen. 2015 antog regionala utvecklingsnämnden målet att Skåne ska vara Europas ledande biogasregion år 2030.

Det råder kapacitetsbrist i det skånska elnätet. För att minska risk för störning vid effekttoppar är det viktigt att minska trycket på elnätet genom en ökad andel gasdrivna transporter. Kristianstad, Helsingborg, andra skånska kommuner, Region Skåne och Skånetrafiken har varit föregångare i arbetet med biogas som alternativ till olja. För att Skåne ska bli en fossilfri region bör tidigare gjorda investeringar tas till vid kommande upphandlingar och beslut om drivmedelspumpar vara parallellt med förberedelser för den tillkommande ökade tillgången av närproducerad biogas.

Karin Svensson Smith, oppositionsråd för MP, Lund

Opinion

Debatt: Skåne har en utanförskapskris

Allt fler kommer inte in på arbetsmarknaden utan fastnar i utanförskap, skriver Carina Centrén, regionchef Svenskt näringsliv.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

I coronakrisens spår är Skåne län på väg in i en allvarlig utanförskapskris. Idag lever nästan var sjätte vuxen invånare i länet på sociala ersättningar.

Allt fler kommer inte in på arbetsmarknaden utan fastnar i utanförskap. Tuffast är det för utrikes födda och unga. Att under lång tid vara utan arbete får en rad allvarliga konsekvenser för de enskilda personerna. Men problemet påverkar hela samhället.

Svenskt Näringsliv har utifrån data från SCB beräknat utanförskapet i Skåne län till 127 761 personer. Det motsvarar 16 procent av regionens alla invånare i arbetsför ålder. I hela Sverige är den genomsnittliga andelen 14 procent.

Att så många människor står utanför arbetsmarknaden innebär en enorm kostnad för samhället. Svenskt Näringsliv har beräknat hur statsfinanserna skulle påverkas om de arbetade.

Den årliga nettovinsten för statskassan skulle uppgå till cirka 340.000 kronor per person och år. Den totala kostnaden för dagens utanförskap i Skåne län motsvarar därmed cirka 43 miljarder kronor per år. För hela Sverige uppgår kostnaden till drygt 270 miljarder per år. Det motsvarar hälften av sjukvårdens kostnader.

Det förstås inte realistiskt att alla som idag inte arbetar skulle ha ett heltidsjobb. Men även en mindre minskning skulle göra stor skillnad. Om utanförskapet i Skåne län minskade med en femtedel skulle de offentliga utgifterna minska med 8,7 miljarder kronor per år. Tyvärr går utvecklingen åt fel håll.

Sverige har länge haft ett större arbetslöshetsgap mellan inrikes och utrikes födda än de flesta EU-länder. På senare år har det ökat ytterligare. I december 2020 var arbetslöshetsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige hela 16 procentenheter. I Skåne län var gapet 19 procent.

Många unga människor har nu varit arbetslösa under lång tid. Vi vet att utdragna perioder av arbetslöshet i början av arbetslivet kan ha en mycket negativ påverkan på karriär- och löneutveckling senare i livet. De ungdomar som varit arbetslösa under hela eller stora delar av pandemin löper ökad risk att drabbas av utanförskap och sociala problem framöver.

Lösningen på utanförskapet är varken högre skatter eller högre bidrag. Den är istället bland annat:

•skatter och ersättningssystem som uppmuntrar till arbete,

•att det är enkelt både att anställa och att få ett jobb,

•ett utbildningssystem med hög kvalitet

Ansvariga politiker måste ta utanförskapet på allvar.

Carina Centrén, regionchef Svenskt Näringsliv Skåne

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL