Utrikes

"Säkrare på Rhodos än på Ica Maxi i Borås"

Barnsköterskan Leyla Yagci från Sundsvall är på semester med sina söner på Rhodos. 'Det var en del hemma som inte tyckte att vi borde åka, men det känns tryggt här' säger hon.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Utrikes
Resor
Utrikes Plasthandskar vid buffén, en maskot med kramförbud och svett under munskyddet. Några av säsongens första svenska charterturister på Rhodos upplever en annorlunda semester.
– Det är lite ödsligt, säger Nils Åhlund från Vetlanda.
PREMIUM

Med ett intensivt blått hav ständigt i ögonvrån borde det vara lätt att förtränga pandemin. Men kravet på dubbla munskydd i gymmet och plasthandskar vid frukostbuffén skvallrar om att allt inte är som det brukar på semesterön Rhodos. Inte heller har åttaårige Benyamin fått någon kram av hotellets maskot i djurkostym.

– Vi fick hälsa med armbågen, säger han till TT:s utsända.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Sánchez bekräftar benådningar av katalaner

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez håller tal i Barcelona.
Foto: Emilio Morenatti/AP/TT
Utrikes
Utrikes Spaniens premiärminister Pedro Sánchez bekräftar i ett tal i den katalanska huvudstaden Barcelona att hans regering ämnar benåda flera katalanska separatister.

– Detta ger oss möjlighet att vända blad, säger premiärministern.

Talet, som hålls inför regionala dignitärer i det ikoniska operahuset Liceu, inleddes strax efter 12 på måndagen.

En spänd tystnad rådde i salen när Sánchez började tala. Och så fort han gav beskedet om benådningarna hördes flera rop i salen från personer som motsätter sig beslutet.

– För att nå en överenskommelse måste någon ta första steget. Regeringen tar nu det första steget, säger Sánchez.

Samla stöd

Benådningarna av nio ledande separatister som sitter frihetsberövade till följd av Kataloniens utropande av självständighet från Spanien 2017 väcker heta känslor.

Enligt en opinionsmätning från Ipsos motsätter sig en knapp majoritet, 53 procent, benådningarna. 68 procent av katalanerna är dock för ett sådant beslut, enligt mätningen.

Sánchez har de senaste veckorna försökt att samla stöd för sitt beslut, som han menar är nyckeln till att övervinna det politiska dödläget.

– Konfrontationen har inte bidragit till att lösa några problem, säger Sánchez i sitt tal i Barcelona.

– Vi vill återuppta den politiska dialogen.

Säkra makt

Men kritiker menar att han bara vill säkra sin egen makt, eftersom hans minoritetsregering delvis är beroende av stöd från separatistpartierna.

Premiärministern säger att han har förståelse för argumenten mot benådningarna, men upprepar att ett sådant beslut öppnar en väg framåt i diskussionerna om Katalonien-krisen. Han betonar också att möjlighet att benåda sedan länge finns garanterad i konstitutionen och att benådningarna inte innebär ett ifrågasättande av själva domarna.

Beslutet om benådningarna måste först godkännas i ett regeringsmöte i veckan innan det kan träda i kraft.

Utrikes

Brant ökning av virusfall i Sydafrika

Sydafrikas president Cyril Ramaphosa vaccineras mot covid-19. Arkivbild.
Foto: Gianluigi Guercia/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Sydafrikas fall av covid-19 har ökat kraftigt de senaste veckorna, enligt president Cyril Ramaphosa. I början av april låg det genomsnittliga antalet nya fall på 800 om dagen, att jämföra med över 13 000 under den senaste veckan.

"Ökningen av nya fall har varit utomordentligt snabb och brant de senaste veckorna", skriver Ramaphosa i ett veckobrev som publiceras varje måndag.

Sydafrika är hårdast drabbat av covid-19 på kontinenten och står för 35 procent av fallen. Provinsen Gauteng står i centrum för utbrottet.

Världshälsoorganisationen (WHO) uttryckte nyligen oro över det ökande antalet virusfall runt om i Afrika och över spridningen av mer smittsamma varianter.

Utrikes

EU trappar upp mot Belarus

Belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja träffar EU-ländernas utrikesministrar i Luxemburg på måndagen. Arkivfoto.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Utrikes
Utrikes Nya typer av sanktioner är på gång från EU för att öka pressen på Aleksandr Lukasjenkos regim i Belarus.
– De kommer allvarligt att skada ekonomin, lovar utrikeschefen Josep Borrell.

Måndagens EU-utrikesministermöte i Luxemburg ska i dubbla steg föra den politiska striden vidare mot regimen i Belarus.

Dels har ännu ett sanktionspaket godkänts, som adderar 86 namn och organisationer till listan över vilka belarusier som inte ska ges visum till EU och få sina eventuella tillgångar frysta.

Dels letas enighet om nya former av sanktioner mot Belarus, med hopp om få klartecken för dem från EU:s stats- och regeringschefer vid EU-toppmötet i Bryssel under torsdag och fredag. Utrikesministrarna är överens om att införa dessa och ett formellt beslut väntas de kommande dagarna, uppger två diplomater för nyhetsbyrån AFP.

– De kommer att drabba de sektioner av den belarusiska ekonomin som är direkt kopplade till export. Sanktionerna är till för att sätta tryck på regeringen i Belarus. De kommer allvarligt att skada ekonomin i Belarus. Det är vad man förväntar sig när man straffar någon, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell på väg in till mötet i Luxemburg.

På plats finns även belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, för att ge sin bild av situationen.

– Jag ser verkligen fram emot att vidta starka åtgärder för att utöka sanktionerna mot Belarus. Det är absolut nödvändigt för det som sker i Belarus är fortfarande en tragedi och vi måste agera med kraft, säger utrikesminister Ann Linde (S) i en kommentar på väg in till mötet.

Wiktor Nummelin/TT

Utrikes

Polis löpte amok – sköt ihjäl fem

Utrikes
Utrikes

En nigeriansk polis sköt ihjäl fem personer och skadade ytterligare fyra då han löpte amok i Enugu i sydöstra Nigeria i söndags, enligt polisen.

Skjutningen inträffade i ett bostadsområde. De överlevande offren har förts till sjukhus för vård. Motivet för attacken är oklart.

Sydöstra Nigeria har de senaste månaderna varit skådeplats för en rad attacker mot poliser och säkerhetsstyrkor, som skördat tiotals dödsoffer.

Den lokala separatistgruppen Indigenous People of Biafra (IPOB), som vill ha bryta sig loss från Nigeria och bilda en egen stat för igbofolket, är aktiv i området, men har förnekat inblandning i dessa attacker.

Utrikes

Femte presidentkandidat gripen i Nicaragua

En affisch som lyfter fram president Daniel Ortega som en kandidat till valet i november. De senaste veckorna har hans regering intensifierat sin kampanj mot oppositionen.
Foto: Miguel Andres/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En femte blivande presidentkandidat har gripits i Nicaragua – där president Daniel Ortegas regering driver en allt tuffare linje mot oppositionen.

Journalisten Miguel Mora greps i sitt hem i söndags kväll, anklagad för att bland annat ha "uppmuntrat till utländsk inblandning i inrikesfrågor".

Myndigheterna har gripit 17 oppositionella i juni, däribland fyra andra potentiella presidentkandidater. Regeringen hävdar att de finansieras av USA för att störta Ortega – men kritiker menar att det bara är ett sätt att hindra oppositionskandidater från att ställa upp i val.

Utvecklingen har utlöst internationell kritik och har fått USA att straffa Nicaragua med nya sanktioner.

Valet ska hållas i november.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native NSK

Ökat intresse för att investera i aktier bland unga

www.lotsia.se

Sedan pandemin slog till har världen inte varit sig lik. Hela städer, samhällen och länder har varit tvungna att förändra sina beteenden bara för att klara av att leva med och hantera detta förödande virus som nu har härjat i över ett års tid. Det har varit allt annat än lätt, och det är inte många som kommer komma ur detta helskinnade. Något som dock fått ett rejält uppsving sen pandemin slog till är vår värld online, det vill säga allt som finns att tillgå på nätet och som tillhör kategorin ”digitalt”. Detta har i sin tur lett till att allt fler skaffat sig nya intressen relaterat till bland annat ekonomi.

En kategori inom just detta område, som vuxit sig allt större under de senaste åren, är intresset för investeringar. Närmare bestämt för investeringar i aktier, och det främst bland unga.

Tillgängligheten online öppnar nya dörrar och möjligheter

En fördelaktig egenskap som en stor del av den yngre generationen besitter, det inte minst på grund av att de fötts in i och vuxit upp med den digitala världen, är tron om och förhoppningen på att i princip alla har möjligheten att göra allt. Och det utan att det bara används som ett uttryck för att skapa samhörighet.

Många unga är idag otroligt företagsamma, de kommer på nya idéer, tar tillvara på minsta lilla chans de får och ser inga hinder i att gå sin egen väg. Trots att detta till mångt och mycket kommer från att det idag är möjligt att göra i princip allt via nätet så är detta något som känns lovande för framtidens samhällsbestånd.

Aktier har aldrig tidigare varit så aktuellt

Något som väldigt många intresserat sig för nu när vi varit så begränsade i ”vårt riktiga liv” är just investeringar och sparande online. Här är framförallt investeringar i aktier en kategori som vuxit och blivit otroligt omtalat bland unga.

Tänker man efter är det inte så konstigt, för i dessa tider har i princip alla haft möjligheten att göra bra affärer på börsen. Trots att marknaden har svängt en hel del finns det tydliga tecken på att de allra flesta aktier har tagit en rejäl sväng uppåt. Detta har i sin tur gjort att fler intresserat sig för att kunna ”tjäna pengar på aktier”.

Mycket som talar för att det kan gå bra

Visst är det bra att unga tar saken i egna händer och engagerar sig i saker som kan bidra till en bra ekonomi på sikt. Men samtidigt är det viktigt att man kommer ihåg att detta enorma intresse som skapats på senaste tiden kommer från att det under senaste tiden varit ”relativt enkelt” på marknaden – många har kunnat tjäna pengar utan att ha särskilt stor kunskap.

Att det är så enkelt att handla och göra bra affärer beror också på den tillgänglighet av information som finns att tillgå online idag. Självklart är det något som underlättar för alla unga som vill investera och spara på egen hand.

Bara en sådan sak som att du när och var som helst kan jämföra olika handelsplattformar, exempelvis Avanza eller Nordnet, mot varandra innebär att åtkomsten är större än vad den någonsin varit tidigare. Och detta både på gott och ont.

Marknaden har tagit det lite för långt

En rätt riskfylld följd av denna marknad som vi har kunnat ta del av under de senaste åren, framförallt sen pandemin slog till, är att det ökade intresset för aktieinvesteringar kan gå lite för långt.

Bland unga har det till och med gått så långt att vissa tar snabblån för att kunna investera. För de som är nya på bollen och som kanske inte själva har så mycket pengar att ta av, eller som har läst om något i stil med att ”nu är tiden för att bli rik på aktier”, kan det vara väldigt lätt att bli lurad till att låna pengar för att kunna vara med. Förhoppningsvis får just det en ändring snart.

Utrikes

Hongkong-tidning kan tvingas lägga ned

En gatuförsäljare med Apple Daily i Hongkong i fredags.
Foto: Vincent Yu/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den prodemokratiska Hongkongtidningen Apple Daily kommer att tvingas lägga ned inom några dagar, enligt en rådgivare till den fängslade ägaren Jimmy Lai.
På fredag möts tidningens styrelse för att fatta beslut om framtiden.

Myndigheterna i Hongkong har frusit tidningens tillgångar och rådgivaren Mark Simon säger att Apple Daily i nuvarande situation inte kommer att kunna ges ut så länge som tidigare har uppgetts.

– Vi trodde att vi skulle kunna klara oss till slutet av månaden, men det blir bara svårare och svårare. Nu handlar det om ett par dagar, säger han.

Besked om framtiden för tidningen väntas på fredag.

"Styrelsen har bestämt sig för att sammanträda igen på fredag för att besluta om huruvida Apple Daily ska läggas ned", skriver tidningen.

Chefer greps

Fem av tidningens chefer greps vid ett tillslag mot redaktionen i torsdags. Fler än 500 poliser deltog i tillslaget, som har lett till kraftig internationell kritik och ses som ett led i att regimen i Peking skärper sitt grepp över Hongkong, som tidigare har haft ett relativt oberoende från Fastlandskina.

Tre av cheferna släpptes mot borgen i fredags i väntan på vidare utredningar medan två chefer har nekats borgen och hålls i förvar. De anklagas för att ha samarbetat med utländska krafter och för att ha underminerat Kinas nationella säkerhet, i samband med en serie artiklar som polisen anser har uppmanat till internationella sanktioner.

Tryckte extra stor upplaga

Vid tillslaget ska datorer och hårddiskar ha tagits i beslag. Tillgångar knutna till tidningen värda 18 miljoner Hongkongdollar – cirka 20 miljoner kronor – frystes. Polisen ska gå igenom fler än 40 beslagtagna datorer och 16 hårddiskar, enligt åklagarna.

I fredags svarade tidningen med att trycka flera hundratusen exemplar extra av fredagsutgåvan.

Omkring 500 000 exemplar, att jämföra med den normala upplagan på 80 000, nådde då tidningsställen i Hongkong.

Utrikes

Rysk forskningsassistent anklagas för spionage

Utrikes
Utrikes

En rysk forskningsassistent har gripits i Tyskland, anklagad för att ha lämnat ut känslig information från ett tyskt universitet till Moskva. I utbyte ska mannen ha tagit emot pengar, enligt tyska federala åklagare.

Forskningsassistenten greps i fredags och misstänks ha arbetat för den ryska säkerhetstjänsten sedan åtminstone oktober förra året. Enligt åklagarna ska han ha träffat en medlem av säkerhetstjänsten vid minst tre tillfällen mellan oktober 2020 och juni 2021.

Utrikes

Premiärministerns parti vinner i Armenien

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan lägger sin röst.
Foto: Tigran Mehrabyan/AP/TT
Utrikes
Utrikes Premiärminister Nikol Pasjinjans parti har fått 53,9 procent av rösterna i Armeniens extraval – långt fler än den Rysslandsvänliga utmanarens allians.
Pasjinjan får därmed nytt förtroende att leda landet efter den politiska kris som utlöstes av kriget mot Azerbajdzjan.

Hela 21 partier fanns representerade i söndagens extraval. Men det har främst setts som en uppgörelse mellan den 46-årige premiärministern Nikol Pasjinjan och den 66-årige ex-presidenten Robert Kotjarjan. De har båda lockat jublande anhängare till sina möten under valrörelsen.

Och när röstsedlarna från alla valdistrikt räknats färdigt står det klart att Pasjinjans parti Civilt kontrakt fått 53,9 procent av rösterna. Det är långt fler än Kotjarjans Armeniska alliansen, som har fått 21 procent av rösterna.

"Övertygande seger"

Ett parti eller en allians behöver vinna minst 50 procent av platserna i parlamentet, plus en, för att kunna bilda regering.

– Vi vet redan att vi vann en övertygande seger i valet och vi kommer att ha en övertygande majoritet i parlamentet, sade Pasjinjan redan timmar tidigare när de första siffrorna hade tickat in.

I ett tal som sändes på Pasjinjans Facebooksida uppmanade han sina anhängare att samlas i huvudstaden Jerevan på måndagskvällen.

– Det armeniska folket gav Civilt kontrakt mandat att leda landet och mig personligen mandat att leda landet som premiärminister.

Kotjarjan och hans allians har ifrågasatt resultatet och hävdat att fusk har förekommit.

Trots värmeböljan har nära 50 procent av väljarkåren röstat, enligt valmyndigheterna.

Krig utlöste kris

Extravalet är en direkt konsekvens av kriget i Nagorno-Karabach förra hösten och kan få betydande följder i regionen.

Kriget mot Azerbajdzjan resulterade i inrikespolitisk kris i Armenien. Pasjinjan förlorade mycket av sin strålglans efter vad som sågs som ett nederlag i kriget mot ärkefienden och han tvingades att utlysa det extraval som hölls i söndags.

Valkampanjen har präglats av ett högt tonläge.

Kritikerna anklagar Pasjinjan för att ha varit eftergiven gentemot Azerbajdzjan genom att ge upp territorium i och omkring Nagorno-Karabach. Premiärministern har försvarat sig med att han var tvungen att gå med på det av Ryssland framförhandlade avtalet om vapenvila för att undvika ytterligare blodsspillan och territoriella förluster.

Över 6 500 människor dödades i kriget, enligt officiella uppgifter från Armenien och Azerbajdzjan.

Pasjinjan kom till makten 2018 efter att ha lett stora fredliga protester mot korruption. Armenien fick beröm av en rad länder för de val som genomfördes senare samma år och som betraktats som fria och rättvisa.

FAKTA

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Strider mellan de två länderna utbröt längs Nagorno-Karabachs gräns i juli förra året och eskalerade i september.

En överenskommelse om vapenvila nåddes under ryskt inflytande i oktober.

Men konflikten om Nagorno-Karabach har historiska rötter. Hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet, och efter den ryska revolutionen 1917 blev det en autonom region i Azerbajdzjan.

Krig utbröt 1991 mellan Armenien och Azerbajdzjan sedan länderna utropat sig som självständiga stater i samband med Sovjetunionens kollaps. Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog i kriget som pågick fram till 1994.

Nagorno-Karabach förklarade sig också självständigt 1991, vilket dock inte erkänts av omvärlden. Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källor: Landguiden/UI, NE och CIA Factbook

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL