Lagfarter Nsk

Nya ägare till fastigheten på Farmgatan 32 i Sösdala

Kategorier:
Lagfarter Nsk
Lagfarter Nsk 900 000 kronor fick Johannes och Isabella Svensson, 33 och 29 år, ge för huset på adressen Farmgatan 32 i Sösdala. Huset har en boyta på 126 kvadratmeter. Köpet från säljaren Ingrid Viola Hallbergs dödsbo blev klart i maj 2021.

I januari såldes ett annat hus på samma gata, på Farmgatan 6. Där blev priset för den 180 kvadratmeter stora villan 1 950 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Minskat resande på spårvägar under pandemin

Färre resenärer på spåren under pandemin. Arkivbild.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Ekonomi
Ekonomi

Vi har stannat hemma under pandemin, och det har gjort att resandet på spårvägar som tåg, spårvagnar och tunnelbana har minskat kraftigt. En färsk sammanställning från Trafikanalys visar att resandet minskade med 37 procent under 2020 jämfört med 2019.

"Det är tydligt att pandemin påverkade persontransporterna under 2020. Godstransporterna på järnväg ser däremot ut att ha klarat av pandemins utmaningar bättre, nivåerna för transporterat gods är i paritet med 2019", skriver Fredrik Lindberg, statistiker på Trafikanalys i ett pressmeddelande.

Johanna Cederblad/TT

Lokal debatt Nsk

Ta vara på det nordiska samarbetet för vaccintillverkning

Ta vara på det nordiska samarbetet kring vaccinproduktion.
Foto: Johan Nilsson/TT
Lokal debatt Nsk
Lokal debatt Nsk

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Pandemin har inneburit stora påfrestningar i vardagen för människor och verksamheter som verkar över våra nordiska gränser. Vi bör göra vad vi kan för att inte samma sak ska upprepas och satsa på en gemensam nordisk vaccinproduktion så att vi kan vara beredda att tidigt öppna våra samhällen nästa gång vi står inför en aggressiv virusmutation.

För första gången på hundra år har världen genomlevt en pandemi. Länder har agerat och reagerat på olika sätt för att hantera de utmaningar som pandemin fört med sig. I Norden har våra olika strategier fått mycket fokus men generellt har vi klarat oss bra, vår sjukvård har klarat prövningarna och våra ekonomier ser ut att återhämta sig fort. Vi börjar nu se ljuset i tunneln.

Men pandemin har visat bland mycket annat att vi i Norden är sårbara när det gäller utvecklingen av nya vacciner och vaccinproduktion. Så skulle det inte behöva vara.

I Norden har vi sedan länge en stark och välfungerade läkemedelsindustri mycket tack vare att vi i internationell jämförelse har en hög utbildningsnivå och tillgång till välutbildad arbetskraft och för att våra välfärdssystem bidrar till största möjliga samhällsnytta istället för största möjliga avkastning.

Nyligen bjöd näringsminister Ibrahim Baylan och Anna Hallberg utrikeshandelsminister och minister för Nordiskt samarbete in till en nordiskt ministermöte för att diskutera frågan om en gemensam nordisk vaccinproduktion. Även den danske statsministern, Mette Fredriksen och den finske statsministern, Sanna Marin har uttalat sig för ett utökat nordiskt samarbete för att utveckla och tillverka vacciner. Vi hoppas att även övriga nordiska länder ser potentialen i detta projekt.

Vi behöver nog förbereda oss på att covid-19 är något vi kommer att behöva leva med i många år framöver. Även om vi snart har vaccinerat en bred majoritet av befolkningen i de nordiska länderna kommer viruset kunna utveckla sig på ett sätt som inte dagens vacciner biter på. Därför behöver vi hela tiden fortsätta utveckla nya vacciner för att hålla jämna steg med viruset. Ett nordiskt partnerskap avseende vaccintillverkning och materialtillförsel kan även vara ett effektivare sätt för Norden att bidra till den globala behovsbilden

Nordiska ministerrådet har antagit en vision om att norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region. Våra arbetsmarknader och välfärdssystem liknar varandra och vår långa tradition av samarbete är en styrka och en förebild för många länder runt om i världen. Därför måste vi också göra vad vi kan för att försäkra oss om att vi kan undvika att stänga gränserna på grund av nya mutationer av viruset. Samtidigt kommer vi ännu en gång att kunna visa att nordiskt samarbete är en tillgång för alla våra länder.

Gunilla Carlsson, Riksdagsledamot (S), vice ordförande i Nordiska rådet

Per-Arne Håkansson, Riksdagsledamot (S), Ledamot i Nordiska rådet

Ekonomi

Rekordskörd av ekologiskt spannmål i fjol

Skörden av ekologisk spannmål blev rekordstor 2020. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi

421 200 ton – skörden av spannmål som var ekologisk blev rekordstor i fjol, visar färska siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.

Totalt ökade spannmålsskörden med 4 procent, på grund av att större areal av mark odlades. Havre ökade mest av de ekologiska grödorna, plus 17 procent, men även oljeväxter ökade.

Den ekologiskt odlade potatisen ökade med 7 procent, men den ekologiska skörden av ärtor minskade.

Inrikes

Se upp för fula fiskar i midsommar

Strömming från Östersjön är en av de fisksorter som den som någon gång vill bli gravid, är gravid eller ammar inte ska äta mer än två till tre gånger om året. Rådet gäller även barn och unga.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes Traditionsenliga fiskrätter som dyker upp till midsommar innehåller visserligen hälsosamma omega-3-fettsyror. Men också fosterskadande miljögifter som bitit sig fast i våra vatten sedan decennier. Vet du vad du bör undvika?

En och annan som varit gravid kan säkert känna igen sig i att sitta på restaurang med menyn i ena handen och mobilen i den andra, scrollandes genom Livsmedelsverkets kostrekommendationer. Vilken fisk var det nu jag inte fick äta?

Men faktum är att inte bara gravida och ammande ska undvika viss fisk från Östersjön, insjöar och älvar som riskerar att innehålla höga halter av miljögifterna PCB och dioxiner. Enligt Livsmedelsverkets toxikolog visar undersökningar att alla inte känner till råden.

Ämnena lagras i kroppen i åratal och kan alltså påverka ett framtida foster långt innan man ens tänkt tanken att skaffa barn. Därför bör den som någon gång skulle vilja bli gravid följa råden begränsa intaget till två till tre gånger per år. Och även föräldrar behöver se till att barn inte överskrider den rekommenderade mängden.

Andra grupper kan äta fisken en gång i veckan utan att ta skada.

Påverkar hormoner

Foster, nyfödda och små barn som växer och utvecklas är allra känsligast för att få i sig dioxiner och PCB.

– Det ger effekter på hormoner, fortplantning, sköldkörtelhormon och vid höga halter – cancer, säger Vendela Roos, toxikolog på Livsmedelsverket.

Gifterna biter sig fast som bäst i feta fiskar som sill och strömming, lax, öring, sik och röding. Rådet är att barn, ungdomar och de som ska bära foster och amma barn bör äta de här fiskarna högst två till tre gånger per år.

Användningen av dioxiner och PCB förbjöds på 1970-talet. Sedan dess har halterna som kunnat mätas i bröstmjölk sjunkit år för år. Undersökningar har visat att de som föder barn i dag har en tiondel så höga halter i bröstmjölken jämfört med dem som födde barn på 1970-talet.

Sverige över gränsvärdet

– Här i Uppsala och i Stockholm tas prover på kvinnor som ska föda barn för första gången, i blod och i bröstmjölk. Det har man gjort över tid och ser glädjande nog att halterna minskat kraftigt. Men det är fortfarande för mycket, säger Vendela Roos.

EU har tagit fram ett mått för att räkna ut hur stora mängder dioxinlika ämnen man kan få i sig per vecka utan att det ger negativa hälsoeffekter. Det mäts i enheten pg TEQ per kilo kroppsvikt. EU:s gränsvärde ligger på 2, men i Sverige ligger medianvärdet för hur mycket vi får i oss på 3,5, enligt Livsmedelsverkets beräkningar – alltså betydligt högre.

Det är genom de feta insjö- och Östersjöfiskarna vi får i oss den största andelen, men även kött och mejeriprodukter bidrar till stor del. Hos barn står de för en majoritet, två tredjedelar.

Sverige har sedan många år ett undantag från EU för att få sälja fisk från Östersjön med halter av miljögifter som ligger över EU:s gränsvärden.

Ingen märkning

– Livsmedelsverket tycker att det vore bättre att Sverige inte omfattades av undantaget, utan följde EU:s gränsvärden för dioxin, men så är det inte beslutat, säger Vendela Roos på Livsmedelsverket.

I dag finns krav i lagstiftningen på att Livsmedelsverket ska informera känsliga grupper i befolkningen om riskerna. Men det finns inga krav på att fisken ska märkas så att konsumenter vet vilka som kan innehålla för höga halter av miljögifter.

– Den måste märkas med var den kommer ifrån, men inte med våra råd, säger Vendela Roos.

Uppmaningen är inte att avstå helt, utan att hålla sig till rekommendationen på två till tre fiskmåltider per år. Varför inte till midsommar och jul, så blir det lätt att hålla räkningen?

– Så kan man absolut tänka. Men tycker man om surströmming kan det vara bra att spara en av gångerna till surströmmingstiden, säger Vendela Roos.

Helena Björk/TT

Vendela Roos, toxikolog, Livsmedelsverket.
Vendela Roos, toxikolog, Livsmedelsverket.
Foto: PRIVAT

FAKTA

Se upp för de här fiskarna!

Den som vill bli gravid i framtiden, barn, ungdomar, gravida och ammande bör äta följande fiskar högst 2-3 gånger per år. Andra kan äta dem högst en gång i veckan.

Vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern.

Lax som är fångad i älvarna.

Strömming och sill från Östersjön och Bottniska viken.

Vildfångad sik från Vänern och Vättern

Vildfångad röding från Vättern

Midsommarfisk utan gift:

Odlad lax och vildfångad lax från andra hav än Östersjön.

Sill på burk.

*Det finns andra både hälsomässiga och miljömässiga skäl att ta hänsyn till i valet av fisk som Livsmedelsverket informerar mer om.

FAKTA

Dioxiner och PCB

Dioxiner och PCB är organiska miljöföroreningar som fick stor spridning i miljön innan de förbjöds på 1970-talet.

Dioxiner bildas vid tillverkning av kemikalier som innehåller klor och vid förbränningsprocesser som sopförbränning.

PCB är industrikemikalier som användes inom många områden, som i transformatorer och fogmassor i hus.

Ämnena är fettlösliga och svår att bryta ned. Människor får i sig dem via maten. De finns i fisk, kött och mejeriprodukter – särskilt mycket i viss fisk.

För barn innebär det en "betydande risk" för hälsa att få i sig en viss mängd. Därför ges rådet att barn, gravida och den som vill bli gravid undviker livsmedel med höga halter.

Epidemiologiska studier visar att hög exponering för dioxiner och PCB under foster- och amningsperioden kan påverka spermiekvaliteten i vuxen ålder.

Andra studier antyder att exponering för dioxiner och PCB under fosterstadiet kan påverka hormonnivåer hos nyfödda, födelsevikt, barnens motoriska och kognitiva utveckling samt ha effekter på tandemaljen.

Ekonomi

Tydlig ljusning i ekonomin

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar finansdepartementets senaste prognos för den makroekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna under en pressträff i Rosenbad.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Ekonomi
Ekonomi Regeringen skriver upp tillväxtprognosen för svensk ekonomi kraftigt. Nu väntas BNP växa med 4,7 procent i år.
– Vi ser en tydlig ljusning i ekonomin men återhämtningen är väldigt skör, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

– Därutöver pågår en politisk kris i riksdagen och det bidrar inte till att stärka den här prognosen, säger Magdalena Andersson.

Dock syns inga effekter av den politiska krisen i den här prognosen, påpekar Andersson.

– Vi reviderar upp tillväxten, som är den högsta i Norden. Arbetsmarknaden stärks och vi har fortsatt starka statsfinanser och det offentliga sparandet revideras upp, säger Andersson.

I den förra prognosen från mitten av april spådde regeringen en BNP-tillväxt i år på 3,2 procent och 3,8 procent nästa år. Arbetslösheten bedömdes då landa på 8,7 procent i år för att falla till 7,9 procent nästa år.

Snabbare återhämtning

Nu spås arbetslösheten gå ner till 7,7 procent nästa år.

– Sysselsättningsgraden har fallit under krisen men bedöms öka snabbt, men svårt att jämföra på grund av en statistikomläggning. Det är olyckligt att skiftet kommer mitt i pandemin men den var planerad sedan länge och genomförs i hela EU, säger Andersson.

Att prognosen revideras upp så kraftigt förklaras bland annat av att den ekonomiska återhämtningen har gått snabbare än tidigare väntat, enligt finansdepartementet.

Flera indikatorer visar att tillväxten kommer vara fortsatt stark den närmaste tiden. Efter att ha fallit med 2,8 procent 2020 var BNP under första kvartalet 2021 tillbaka på samma nivå som för ett år sedan.

Ökad konsumtion

Återhämtningen ser därmed ut att gå snabbare jämfört med tidigare ekonomiska kriser.

Hushållens konsumtion väntas öka i takt med att smittspridningen minskar och restriktionerna i samhället lättar och väntas växa med 4,7 procent i år.

Det är en upprevidering med 1,3 procentenheter jämfört med den förra prognosen. Även den svenska exporten bidrar positivt till tillväxten och väntas öka med 8,9 procent. Här finns dock en risk för att bristen på vissa insatsvaror och flaskhalsar i transportkedjorna kan dämpa utvecklingen i världshandeln och därmed även den svenska exporten.

FAKTA

Fakta: Nycketal

Nyckeltal: 2020, 2021, 2022

BNP, -2,8 (-2,8), 4,7 (3,2), 2,9 (3,8)

Arbetslöshet, 8,3 (8,3), 8,7 (8,7), 7,7 (7,9)

Budgetunderskott*, -3,0 (-3,1), -2,2 (-4,5), 0,0 (-1,0)

Statsskuld**, 39,7 (39,9), 38,0 (39,9), 35,0 (37,0)

Siffror inom parentes avser prognosen från 15 april.

* Offentliga sektorns finansiella sparande, procent av BNP

** Offentliga sektorns skuld, procent av BNP

Källa: Regeringen

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Omega 3

Stor efterfrågan på Omega 3 råder i hela landet

Omega3 Ända sedan pandemin startade har försäljningen av tillskott och munskydd ökat drastiskt.

Senast igår rapporterade Kronans apotek att försäljningen av munskydd ökat med 86% under augusti jämfört med juli.

Ett tillskott som väckt både debatt och anmälningsvåg mot en viss Katrin Zytomierska är omega-3. Detta efter att Zytomierskas reklam fick över 120 anmälningar då reklaminlägget ansågs vilseledande och vinklades enligt många mot att Omega 3 skulle skydda mot Covid-19.

”Omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget”

Enligt Hittaonlineapotek som är en jämförelsesida för online apotek så har trafiken ökat drastiskt senaste två månaderna för söktermer som ”bästa omega-3”.

Då majoriteten av trafiken som kommer in till sidan är organisk så kan vi enkelt mäta och se vilka termer som är populära på de olika sökmotorerna.
 Just omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget. Där har vi fått lägga extra krut på artikeln besökarna verkar uppskatta vår jämförelse och den informationen vi har att erbjuda.

Jämförelsen av bästa Omega 3 hittar du här.

Kort om Omega 3

Omega-3 är ett samlingsnamn för en grupp av fleromättade fettsyror. Fem till tio procent av den energi som vi får i oss från mat rekommenderas komma från fleromättade fetter.

Du hittar fleromättade fetter i form av omega 3 och omega 6 i livsmedel som lax, makrill, sill, sardiner, algväxter, valnötter eller rapsolja.

Livsmedelsverket rekommenderar en varierad kost med fisk två-tre gånger i veckan.

Inrikes

Sex åtalas efter rekordstort kokainbeslag

Sex personer åtalas i ett narkotikamål där ett av de största beslagen htills av kokain och metamfetamin i Sverige gjorts. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes

Ur ett lönnfack mellan passagerar- och lastutrymmet i en specialbyggd mindre lastbil plockade polisen fram stora mängder kokain.

Nu åtalas sex personer i fallet, fyra av dem för inblandning i synnerligen grova narkotikabrott. Brotten ska ha skett i Stockholms södra förorter.

Totalt har 125 kilo kokain, 15 kilo metamfetamin och 33 500 ecstasytabletter beslagtagits. På gatan hade värdet varit flera hundra miljoner kronor.

"Det här är ett av de största beslagen som gjorts av kokain och metamfetamin i Sverige. Brotten är att bedöma som synnerligen grova med hänsyn till att de avsett synnerligen stor mängd narkotika av farligt slag och dessutom utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning och varit yrkesmässig och organiserad", säger Ewa Korpi, kammaråklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

Enligt åtalet är det ett organiserat nätverk som ligger bakom narkotikahandeln.

De åtalade är mellan 23 och 70 år gamla. Fyra av de åtalade sitter häktade sedan november förra året.

Den 29 juni inleds rättegången i Södertörns tingsrätt. Den beräknas pågå i åtta dagar.

Ekonomi

KI ser utrymme för politiska satsningar

Konjunkturinstitutets chef Urban Hansson Brusewitz släpper ny prognos. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Ekonomi
Ekonomi Även statliga Konjunkturinstitutet (KI) lyfter svensk BNP-prognos betydligt. Och i slutet av året är lågkonjunkturen över.

Svensk BNP bedöms växa med 4,4 procent i år, enligt KI. Jämfört med prognosen 31 mars är det en rejäl upprevidering från 3,7 procent. Regeringen spår att BNP lyfter med 4,7 procent i år, enligt dess färska prognos.

Därmed bedömer KI att lågkonjunkturen är över i slutet av 2021. Myndigheten ser också ett större utrymme för finanspolitiska reformer nästa år, i takt med att de statliga stödåtgärderna kan börja fasas ut när pandemieffekterna lägger sig.

"Utfasningen av stödåtgärderna bidrar till att det offentligfinansiella sparandet nästa år blir i linje med överskottsmålet, samtidigt som ett större utrymme än normalt bedöms finnas för ofinansierade finanspolitiska åtgärder", skriver KI.

Men arbetsmarknaden släpar efter. Arbetslösheten sjunker från 8,7 procent i år i snitt till 7,6 procent nästa år, enligt KI.

Ekonomi

Mer krisstöd till kultur och idrott under maj

Tomt på arenorna i maj – då ökade krisstödet. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Staten betalade ut 2,6 miljarder mer i krisstöd till kultur- och idrottsverksamhet under maj i år jämfört med i fjol, visar en sammanställning från statliga Ekonomistyrningsverket.

Överskottet i statens budget blev nästan 37 miljarder kronor för maj, vilket är 27 miljarder mer än samma månad i fjol.

Totalt blev utgifterna i statens budget nära 103 miljarder kronor i maj, cirka 11 miljarder kronor högre än samma månad 2020.Framför allt beror detta på att utgifterna för hälso- och sjukvård blev 7,4 miljarder kronor högre i maj i år.

Inkomsterna i statens budget blev 140 miljarder kronor i maj, 37,5 miljarder kronor högre än i maj 2020. Det beror bland annat på den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter under perioden april–juli 2020. Intäkter från skatter på varor och tjänster blev 65 miljarder kronor under maj månad, drygt 8 miljarder mer än samma månad i fjol. Skatter på inkomster ökade också i år.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL