Ekonomi

Avtala bort karensdagen dyrast för LO-grupper

LO-ordföranden Susanna Gideonsson kritiserar regeringen. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Om LO vill avskaffa karensdagen permanent får facket söka förhandlingar med arbetsgivarna, är regeringens utgångspunkt.
– Då har man inte förstått, det tas av löneutrymmet för dem som tjänar sämst, kontrar LO-basen.
PREMIUM

När pandemin slog till togs karensavdraget bort – människor skulle inte drabbas ekonomiskt för att de tvingades vara hemma för befarad covidsmitta, något som speciellt skulle ha drabbat LO-medlemmar som i betydligt mindre utsträckning kan jobba hemma.

Beskedet från socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) är att karensavdraget kommer tillbaka när pandemin klingar av. Och om facken vill slåss för frågan får de lösa den i avtal med arbetsgivarna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Banker vinnare på sjunkande börs

Stockholmsbörsen backar i onsdagens handel. Arkivbild
Foto: Joakim Ståhl/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi

Dagen inleddes svagt uppåt men Stockholmsbörsen har sedan vänt nedåt. Det trots att amerikanska centralbankschefen Jerome Powell kommit med lugnande signaler, bland annat om att Federal Reserve inte kommer att förhasta räntehöjningar.

Vid klockan 11 har OMXS-index tappat 0,5 procent. Ledande Europabörser pekar i olika riktning med Frankfurt och London på minus och Paris på plus.

Telekombolaget Ericsson faller 2,4 procent, mest av storbolagen. I går meddelade förvaltningsrätten att Post- och telestyrelsens beslut gällande att stänga ute Huawei från den svenska 5G-marknaden. Farhågor har lyfts om hur det påverkar Ericssons verksamhet i Kina.

Byggbolaget Skanska tappar 1,5 procent följt av livekasinoleverantören Evolution, ned 1,4 procent.

Bankerna går mot strömmen och Swedbank lyfter mest, 2,2 procent, efter en höjd köprekommendation från investmentbanken JP Morgan. Övrigra tre storbanker stiger runt en procent.

Ekonomi

KI ser stora utrymmen för politiska satsningar

Konjunkturinstitutet prognoschef Ylva Hedén Westerdahl presenterar institutets prognos för den svenska ekonomin. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT Nyhetsbyrån
Ekonomi
Ekonomi Staten har satsat hundratals miljarder på att överbrygga coronakrisen. Men redan nästa år finns 30 miljarder över för politikerna att spendera på nya reformer eller sänkta skatter, enligt Konjunkturinstitutet.
I slutet av året är lågkonjunkturen över, enligt myndighetens bedömning.

Svensk BNP lyfter rejält i år, plus 4,4 procent, enligt statliga Konjunkturinstitutet (KI), en kraftig upprevidering av tidigare prognos.

Och trots statens alla stödinsatser för att möta pandemins konsekvenser, på närmare 200 miljarder kronor både förra året och i år, så finns det redan under kommande år ett högre finanspolitiskt utrymme än normalt som samtidigt håller sig till överskottsmålet, enligt KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.

Det beror på att tillväxten i ekonomin nu är stark, att transfereringarna till företagen minskar och att kostnaden för att upprätthålla personaltätheten i den offentliga sektorn blir lägre framöver. Men hennes råd till finansministern, vem det än blir framöver, är att vara försiktig:

– Räkna inte hem det här för tidigt, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Regeringskris inget bekymmer

Enligt KI:s beräkningar finns ett utrymme för politikerna att höja utgifterna eller sänka skatterna med 30 miljarder kronor nästa år. Mellan åren 2022 och 2025 finns 170 miljarder att spendera. Men med hänsyn tagen till att behålla standarden i välfärden på ungefär samma nivå så återstår 70 statliga miljarder kronor att sätta sprätt på.

Regeringskrisen tror hon inte innebär någon fara för svensk ekonomi. Hon köper inte heller finansminister Magdalena Anderssons varning för att den politiska turbulensen och osäkerheten kan sinka företagens investeringar och nyanställningsplaner.

– Jag håller nog inte riktigt med om det, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Förutsättningarna framöver är ganska givna och det viktiga är omvärldens förväntade kraftfulla tillväxt på svenska exportvaror, enligt Westerdahl.

Räntehöjning dröjer

Drivande för svensk tillväxt är den urstarka tillverkningsindustrin och exporten. Delar av tjänstebranscherna som hotell och restaurang släpar dock fortsatt efter. Men industrins uppgång hade kunnat vara ännu starkare om det inte hade varit för bristen på halvledare och långa väntetider på containertransporter från Asien.

– Det är den snabba uppgången som har gett flaskhalsar inom industrin, och det har lett till snabbt stigande konsumentpriser, säger hon.

Men precis som de allra flesta prognosmakare tror KI att inflationsuppgången är högst tillfällig. Därmed ligger centralbankerna kvar med de låga räntorna.

– Det dröjer till 2024 innan vi får se en räntehöjning, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Dock, om flaskhalsarna i industrin kvarstår, kan inflationen ligga kvar på en högre nivå och styrräntan behöva höjas tidigare, enligt KI.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: KI:s prognos i siffror

Svensk BNP bedöms växa med 4,4 procent i år. Jämfört med prognosen 31 mars är det en rejäl upprevidering från 3,7 procent. 2022 spås tillväxten bli 3,5 procent.

Arbetslösheten sjunker från 8,7 procent i år till i genomsnitt 7,6 procent nästa år. Mot slutet av 2022 bedöms arbetslösheten ha sjunkit till 7,2 procent. Först en bit in i 2023 väntas arbetslösheten vara tillbaka på nivån före pandemin.

Källa: KI

Ekonomi

Kraven kan lätta för sjukersättning till äldre

Kraven på att ta ett nytt jobb om man är för sjuk för att fortsätta på sitt nuvarande kan lättas för personer över 60 år. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den som blivit sjuk av sitt arbete och bara har några år kvar till pensionen ska inte prövas mot hela arbetsmarknaden. Det är förslaget i en utredning som ska presenteras i slutet av juli, erfar tidningen Arbetet.

I dag får den som söker sjukersättning avslag om det rent teoretiskt finns andra jobb för personen att söka. I praktiken kan det innebära att personen tvingas påbörja en omskolning som sträcker sig längre fram i tiden än pensionsdagen.

Enligt LO är risken med dagens system att personer som slitits ut av sitt jobb i vården, industrin eller på byggen går i pension i förtid. De får då färre år i arbetslivet och därmed lägre pension.

Sjukersättningen är däremot pensionsgrundande och inverkar därför inte på hur stor pensionen blir.

Utredaren väntas förslå att personer över 60 år bara behöver söka jobb i branscher hen redan jobbar i eller nyligen har jobbat i.

Helena Björk/TT

Ekonomi

Tjänstesektorn i eurozonen växlar upp

Fransmän följer fotbolls-EM på en uteservering. Tjänstesektorn i eurozonen har fått ett uppsving i takt med att smittskyddsrestriktioner lyfts. Arkivbild.
Foto: Rafael Yaghobzadeh/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Lättade restriktioner i kombination med ett uppdämt konsumtionsbehov har gett en skjuts åt tjänstesektorn i eurozonen, enligt en första preliminär beräkning för juni.

Det sammanvägda inköpschefsindexet (PMI) för industri- och tjänstesektorn steg till 59,2 i juni från 57,1 månaden före, enligt IHS Markit. Det är den högsta nivån sedan juni 2006.

Inköpschefsindex ses som en viktigt konjunkturmätare där en indexnivå över 50 anses tyda på tillväxt.

"Ekonomin i eurozonen växer i en takt vi inte har sett på 15 år", säger Chris Williamson, chefsekonom på IHS Markit, i en kommentar.

Inköpschefsindex (PMI) för tjänstesektorn steg till 58,0 från 55,2 i maj, vilket var en aning bättre än väntat.

PMI för industrin ligger enligt den preliminära mätningen kvar på majs höga nivå, 63,1.

Ekonomi

Pandemin har skapat fler dollarmiljonärer

Pandemin har gjort fler snuskigt rika. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Ask / SvD / TT
Ekonomi
Ekonomi

Pandemin har inte bara gjort fler fattiga, den har också skapat fler dollarmiljonärer i världen, enligt BBC News. Mer än fem miljoner har passerat dollarmiljonärsgränsen, enligt BBC News, som refererar till en färsk rapport från Credit Suisse. Nu finns 56,1 miljoner miljonärer i världen, enligt rapporten, 5,2 miljoner fler än före pandemin.

Stigande tillgångspriser på fastighetsmarknaden och aktier har gjort att så många fler nu blivit riktigt rika.

En miljon dollar motsvarar 8,5 miljoner svenska kronor.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Ekonomi

Minskat resande på spårvägar under pandemin

Färre resenärer på spåren under pandemin. Arkivbild.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Ekonomi
Ekonomi

Vi har stannat hemma under pandemin, och det har gjort att resandet på spårvägar som tåg, spårvagnar och tunnelbana har minskat kraftigt. En färsk sammanställning från Trafikanalys visar att resandet minskade med 37 procent under 2020 jämfört med 2019.

"Det är tydligt att pandemin påverkade persontransporterna under 2020. Godstransporterna på järnväg ser däremot ut att ha klarat av pandemins utmaningar bättre, nivåerna för transporterat gods är i paritet med 2019", skriver Fredrik Lindberg, statistiker på Trafikanalys i ett pressmeddelande.

Johanna Cederblad/TT

Ekonomi

Rekordskörd av ekologiskt spannmål i fjol

Skörden av ekologisk spannmål blev rekordstor 2020. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi

421 200 ton – skörden av spannmål som var ekologisk blev rekordstor i fjol, visar färska siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.

Totalt ökade spannmålsskörden med 4 procent, på grund av att större areal av mark odlades. Havre ökade mest av de ekologiska grödorna, plus 17 procent, men även oljeväxter ökade.

Den ekologiskt odlade potatisen ökade med 7 procent, men den ekologiska skörden av ärtor minskade.

Ekonomi

Tydlig ljusning i ekonomin

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar finansdepartementets senaste prognos för den makroekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna under en pressträff i Rosenbad.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Ekonomi
Ekonomi Regeringen skriver upp tillväxtprognosen för svensk ekonomi kraftigt. Nu väntas BNP växa med 4,7 procent i år.
– Vi ser en tydlig ljusning i ekonomin men återhämtningen är väldigt skör, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

– Därutöver pågår en politisk kris i riksdagen och det bidrar inte till att stärka den här prognosen, säger Magdalena Andersson.

Dock syns inga effekter av den politiska krisen i den här prognosen, påpekar Andersson.

– Vi reviderar upp tillväxten, som är den högsta i Norden. Arbetsmarknaden stärks och vi har fortsatt starka statsfinanser och det offentliga sparandet revideras upp, säger Andersson.

I den förra prognosen från mitten av april spådde regeringen en BNP-tillväxt i år på 3,2 procent och 3,8 procent nästa år. Arbetslösheten bedömdes då landa på 8,7 procent i år för att falla till 7,9 procent nästa år.

Snabbare återhämtning

Nu spås arbetslösheten gå ner till 7,7 procent nästa år.

– Sysselsättningsgraden har fallit under krisen men bedöms öka snabbt, men svårt att jämföra på grund av en statistikomläggning. Det är olyckligt att skiftet kommer mitt i pandemin men den var planerad sedan länge och genomförs i hela EU, säger Andersson.

Att prognosen revideras upp så kraftigt förklaras bland annat av att den ekonomiska återhämtningen har gått snabbare än tidigare väntat, enligt finansdepartementet.

Flera indikatorer visar att tillväxten kommer vara fortsatt stark den närmaste tiden. Efter att ha fallit med 2,8 procent 2020 var BNP under första kvartalet 2021 tillbaka på samma nivå som för ett år sedan.

Ökad konsumtion

Återhämtningen ser därmed ut att gå snabbare jämfört med tidigare ekonomiska kriser.

Hushållens konsumtion väntas öka i takt med att smittspridningen minskar och restriktionerna i samhället lättar och väntas växa med 4,7 procent i år.

Det är en upprevidering med 1,3 procentenheter jämfört med den förra prognosen. Även den svenska exporten bidrar positivt till tillväxten och väntas öka med 8,9 procent. Här finns dock en risk för att bristen på vissa insatsvaror och flaskhalsar i transportkedjorna kan dämpa utvecklingen i världshandeln och därmed även den svenska exporten.

FAKTA

Fakta: Nycketal

Nyckeltal: 2020, 2021, 2022

BNP, -2,8 (-2,8), 4,7 (3,2), 2,9 (3,8)

Arbetslöshet, 8,3 (8,3), 8,7 (8,7), 7,7 (7,9)

Budgetunderskott*, -3,0 (-3,1), -2,2 (-4,5), 0,0 (-1,0)

Statsskuld**, 39,7 (39,9), 38,0 (39,9), 35,0 (37,0)

Siffror inom parentes avser prognosen från 15 april.

* Offentliga sektorns finansiella sparande, procent av BNP

** Offentliga sektorns skuld, procent av BNP

Källa: Regeringen

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL