Opinion

Hotet mot Taiwan från Xis Kina växer

Opinion
Opinion

Ön Taiwan utanför Kinas kust är officiellt en del av Kina men i praktiken ett eget land. 1949 när kommunistpartiet vann inbördeskriget i Kina flydde den besegrade armén med Chiang Kai-shek i spetsen till Taiwan och upprättade en egen stat där.

Republiken Kina på Taiwan representerade ända till 1971 officiellt hela Kina , men som följd av president Nixons ping-pongdiplomati erkändes Folkrepubliken Kina istället som det rättmätiga Kina och fick platsen i FN:s säkerhetsråd. Chiang Kai-shek vägrade gå med på att Taiwan skulle få status som ett eget land utan fortsatte hävda att Kina var ett och att han skulle styra även över fastlandet.

Därför saknas nu Taiwan i FN. Bara ett fåtal länder har diplomatiska förbindelser. Diktaturen har avvecklats och Taiwan är nu en av världens mest utvecklade demokratier. Nya ledare på Taiwan har börjat antyda att återförening inte är självklar.

Under många år var det kinesiska talet om ett Kina bara munväder och Taiwan utvecklade omfattande ekonomiska relationer med kommunistregimen. Men när Xi Jinping tog makten i Kina inledde han en mer aggressiv politik. Hongkong blev av med sin särskilda ställning och allt oftare hörs krav på att även Taiwan ska anslutas till Kina. Kinesiska krigsflygplan flyger in över Taiwans luftrum och risken för militär konfrontation ökar.

Trots demokrati och stark ekonomi har mörka moln dragit in över Taiwan.

Yngve Sunesson

Opinion

Undvik politiskt kaos!

Nya talmansrundor eller nyval väntar.
Foto: Nils Petter Nilsson / TT
Opinion
Opinion

För första gången någonsin avsattes på måndagen en svensk statsminister genom en misstroendeomröstning i Sveriges riksdag. Vänsterpartiet stödde Sverigedemokraternas initiativ till misstroendeomröstning – och backades upp av Moderaterna och Kristdemokraterna.

Jimmie Åkesson förklarade att det var en ”glädjens dag” att få avsätta Stefan Löfvén, vilket han kan tacka Nooshi Dagostar för. Att Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet tar gemensamt ansvar för landet finns inte på kartan. Ändå har de, uppbackade av Moderaterna och Kristdemokraterna, lyckats kasta landet in i en osäker politisk situation. Att agera så är oansvarigt.

Midsommarveckan blir avgörande för vad som händer framöver. Den avsatte statsministern har två alternativ under de kommande dagarna. Antingen avgår han och överlåter till talman Norlén att starta talmansrundor eller så utlyser han extraval. Även om man kan hoppas på en snar lösning under de närmaste dagarnas diskussioner partierna emellan kan ett extraval i september inte uteslutas. Bara ett år före ordinarie riksdagsval.

Ett tungt ansvar för den uppkomna situationen faller på Vänsterpartiet. Trots en utsträckt hand från januaripartierna om att överlåta till bostadsmarknadens parter att förhandla om hyressättning i nyproduktionen, som Dagostar krävt, stödde Vänsterpartiet Sverigedemokraternas misstroendeyrkande. Eftersom det inte har lagts fram något regeringsförslag om ”marknadshyror” framstår agerandet som politisk skuggboxning. När omröstningen väl var över hoppades Nooshi Dagostar ändå att Löfvén ska fortsätta som statsminister.

Som Centerpartiets Annie Lööf säger måste partierna ”sätta sakpolitiken och lösningar för människors vardag före politiskt spel”. Det handlar om att ta ansvar för Sverige och undvika politiskt kaos. Låt oss hoppas att det snart åter finns en fungerande regering på plats. Annars kan läget bli allvarligt fortare än vi kanske tror.

Håkan Larsson

Opinion

Valfläsk som luktar illa

Opinion
Opinion

Vem behöver och vill ha familjeveckan? En del av januariöverenskommelsen är införandet av en familjevecka för föräldrar med barn mellan 4 och 16 års ålder. Åldersgränsen utgår från perioden efter den vanliga föräldraförsäkringen. Har man gemensam vårdnad skall bägge föräldrarna dela på dagarna, tre dagar var oavsett vilka praktiska möjligheter de har att ta ut ledigheten.

Om något kan betecknas som ett valfläsk är det denna reform. Lyxreform passar också bra.

Redan idag ligger vi i världstopp med 5 eller 6 veckors semester beroende på under vilka kollektivavtal man jobbar. Min egen erfarenhet är att det är på gränsen till väl många dagar, många har svårt att göra något meningsfullt med så många ledighetsdagar. Och vilka 12-plus-åringar behöver mamma och pappa att umgås med om det är en enstaka studiedag i skolan.

Jag är en stark anhängare av välfärdssystemen. Men det finns gott om andra behov som i så fall är angelägnare än ännu fler ledighetsveckor med barnen. Så här med lite facit över ett långt yrkesliv hade jag t.ex uppskattat att i så fall haft ledighetsdagar för att hinna umgås med mina föräldrar på ålderns höst innan de gick bort. Ett annat alternativ skulle vara att staten ger landsting och kommunerna dessa 4-5 miljarder till vårdpersonal som slitit så hårt under både fysiskt och pressade förhållanden under pandemin. Men det bästa är att spara in den utgiften.

Lars J Eriksson

Opinion

Låt parterna förhandla

Löfven och Lööf försöker blidka Vänsterpartiet.
Foto: Lars Schröder/TT
Opinion
Opinion

På söndagen föreslog Stefan Löfvén och Annie Lööf vid en gemensam presskonferens att frågan om hyresmodellen i nyproduktionen ska överlämnas till parterna på bostadsmarknaden. De ges möjlighet att förhandla fram en gemensam lösning. Ett bra förslag i samklang med den svenska modellen. Ska man rikta någon kritik så är det att förslaget kunde ha lagts fram tidigare.

Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och Allmännyttan får, om Januaripartiernas förslag blir verklighet, tiden fram till den 1 september för att finna en gemensam lösning. I så fall kommer denna att förverkligas.

Vänsterpartiet borde uppskatta den utsträckta handen från Löfvén och Lööf, men icke. Trots att förhandlingar mellan parterna var ett av alternativen när partiet i förra veckan hotade med misstroendeomröstning betecknar Nooshi Dadgostar tillmötesgåendet som oseriöst och ”politisk teater”. Därför verkar det troligt att den planerade misstroendeomröstningen idag kommer att genomföras. Även om man kan hoppas på att förnuftet infinner sig i sista stund.

Att Vänsterpartiet har lierat sig med Sverigedemokraterna för att fälla statsministern – och att Moderaterna och Kristdemokraterna ger sitt stöd till de båda ytterkantspartierna – framstår som absurt. Att kasta Sverige ut i en politisk kris i en pandemi, endast ett år före ordinarie val, är direkt oansvarigt. Särskilt som de fyra partierna inte är beredda att ta gemensamt regeringsansvar om de skulle få sin vilja igenom.

En lärdom bör vara att, efter förebild från Tyskland, överväga införande av ”konstruktivt misstroendevotum”, som statsvetaren Olof Petersson föreslagit. Det skulle hindra regeringskriser av den nu aktuella typen. Visst ska en riksdagsmajoritet kunna tvinga en regering att avgå. Men då måste partierna bakom en misstroendeförklaring vara beredda att själva omgående ta över regeringsmakten. Med en sådan regel skulle vi ha sluppit dagens politiska kris.

Låt bostadsmarknadens parter finna en gemensam lösning när det gäller hyresfrågorna. Talmansrundor eller extraval är inte vad Sverige behöver i nuvarande läge.

Håkan Larsson

Opinion

Dadgostar har målat in sig i ett hörn

Opinion
Opinion

Plötsligt har konfliktnivån i svensk politik ökat. Vänsterpartiet hotar med misstroendeförklaring och Sverigedemokraterna testar hållbarheten i det utspelet genom att hinna först med att väcka en sådan misstroendeförklaring. Därmed har SD tvingad in Nooshi Dadgostar i ett hörn. Denna missnöjesallians är inte helt ologisk, såväl SD som V är emot marknadshyror. Mindre trovärdighet har det att M och KD hakar på eftersom bägge är för marknadshyror.

I debatten och på sociala medier flödar det av inlägg om vem som är ansvarslös. Den debatten bör rikta fokus mot statsminister Stefan Löfven. Han skrev under januariöverenskommelsen trots att han visste att frågan om marknadshyror hade stor sprängkraft och var en hjärtefråga för Vänsterpartiet. Han har inte ens velat sätta sig ner och diskutera frågan med Nooshi Dadgostar, ett rätt fult agerande.

Nooshi Dadgostar har målat in sig i ett hörn. Även om hennes väljare avskyr tanken på marknadshyror, även i nybyggnation, så är även gemensamt agerande med Sverigedemokraterna ett rött skynke. Den enkla lösningen kan bli att Vänsterpartisterna lägger ner sina röster på måndag, alternativt att partiet tillåter fri röstning och tillräckligt många lägger ner sina röster eller röstar ja till stöd för sittande regering med Stefan Löfven som statsminister.

Lars J Eriksson

Opinion

Nystart för Norden

Norden måste ta sig samman och samarbeta mer.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Sommaren 2019 förklarade statsministrarna att Norden ska bli ”världens mest hållbara och integrerade region” till 2030. Mindre än ett år senare var den vackra visionen glömd och utan samordning valde länderna olika strategier för att möta pandemin. Gränserna stängdes för första gången sedan andra världskriget. Konsekvenserna för gränsregionerna blev särskilt allvarliga.

Så snart den akuta pandemikrisen är över krävs det därför mer än vackra ord för att ge Norden den nystart för samarbetet som behövs. Det är bra att de nordiska samarbetsministrarna har tillsatt en utredning om nordiskt samarbete under kristider och att man har börjat diskutera vaccinsamarbete. Men det räcker inte!

Ett starkt Norden är bra för oss själva – och för omvärlden. Tillsammans skulle de nordiska länderna ha en stark röst i världen. Norden är världens tionde eller elfte största ekonomi, större än Ryssland.

Likheterna i Norden är stora; historiskt, kulturellt och språkligt. Ändå finns en misstro länderna emellan, som hittills har lagt hinder i vägen för ett nära, förtroendefullt samarbete som borde vara i vårt gemensamma intresse. Måhända beror misstron, som journalisten Bengt Lindroth menar i boken ”Vi som inte var med i kriget”, på att vi i Sverige inte har de kollektiva minnen av andra världskriget som våra grannar. Grannarna reagerar, som Lindroth skriver, mot att svenskarna är ”så ängsligt politiskt korrekta eller naiva eller extrema och att de anser sig veta bättre än andra”. En kritik som vi bör ta till oss.

Nu gäller det att lämna misstron bakom oss och se framåt. Det folkliga stödet för ett närmare nordiskt samarbete är trots allt starkt och de styrande måste nu göra verkstad av den nödvändiga nystarten. Olika relationer till Bryssel får inte hindra detta. För övrigt är det oacceptabelt att de små resurserna till det nordiska samarbetet dras ned samtidigt som gigantiska summor går till EU…

Ska visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region om mindre än tio år bli verklighet finns ingen tid att förspilla. Norden måste ta sig samman!

Håkan Larsson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native NSK

Ökat intresse för att investera i aktier bland unga

www.lotsia.se

Sedan pandemin slog till har världen inte varit sig lik. Hela städer, samhällen och länder har varit tvungna att förändra sina beteenden bara för att klara av att leva med och hantera detta förödande virus som nu har härjat i över ett års tid. Det har varit allt annat än lätt, och det är inte många som kommer komma ur detta helskinnade. Något som dock fått ett rejält uppsving sen pandemin slog till är vår värld online, det vill säga allt som finns att tillgå på nätet och som tillhör kategorin ”digitalt”. Detta har i sin tur lett till att allt fler skaffat sig nya intressen relaterat till bland annat ekonomi.

En kategori inom just detta område, som vuxit sig allt större under de senaste åren, är intresset för investeringar. Närmare bestämt för investeringar i aktier, och det främst bland unga.

Tillgängligheten online öppnar nya dörrar och möjligheter

En fördelaktig egenskap som en stor del av den yngre generationen besitter, det inte minst på grund av att de fötts in i och vuxit upp med den digitala världen, är tron om och förhoppningen på att i princip alla har möjligheten att göra allt. Och det utan att det bara används som ett uttryck för att skapa samhörighet.

Många unga är idag otroligt företagsamma, de kommer på nya idéer, tar tillvara på minsta lilla chans de får och ser inga hinder i att gå sin egen väg. Trots att detta till mångt och mycket kommer från att det idag är möjligt att göra i princip allt via nätet så är detta något som känns lovande för framtidens samhällsbestånd.

Aktier har aldrig tidigare varit så aktuellt

Något som väldigt många intresserat sig för nu när vi varit så begränsade i ”vårt riktiga liv” är just investeringar och sparande online. Här är framförallt investeringar i aktier en kategori som vuxit och blivit otroligt omtalat bland unga.

Tänker man efter är det inte så konstigt, för i dessa tider har i princip alla haft möjligheten att göra bra affärer på börsen. Trots att marknaden har svängt en hel del finns det tydliga tecken på att de allra flesta aktier har tagit en rejäl sväng uppåt. Detta har i sin tur gjort att fler intresserat sig för att kunna ”tjäna pengar på aktier”.

Mycket som talar för att det kan gå bra

Visst är det bra att unga tar saken i egna händer och engagerar sig i saker som kan bidra till en bra ekonomi på sikt. Men samtidigt är det viktigt att man kommer ihåg att detta enorma intresse som skapats på senaste tiden kommer från att det under senaste tiden varit ”relativt enkelt” på marknaden – många har kunnat tjäna pengar utan att ha särskilt stor kunskap.

Att det är så enkelt att handla och göra bra affärer beror också på den tillgänglighet av information som finns att tillgå online idag. Självklart är det något som underlättar för alla unga som vill investera och spara på egen hand.

Bara en sådan sak som att du när och var som helst kan jämföra olika handelsplattformar, exempelvis Avanza eller Nordnet, mot varandra innebär att åtkomsten är större än vad den någonsin varit tidigare. Och detta både på gott och ont.

Marknaden har tagit det lite för långt

En rätt riskfylld följd av denna marknad som vi har kunnat ta del av under de senaste åren, framförallt sen pandemin slog till, är att det ökade intresset för aktieinvesteringar kan gå lite för långt.

Bland unga har det till och med gått så långt att vissa tar snabblån för att kunna investera. För de som är nya på bollen och som kanske inte själva har så mycket pengar att ta av, eller som har läst om något i stil med att ”nu är tiden för att bli rik på aktier”, kan det vara väldigt lätt att bli lurad till att låna pengar för att kunna vara med. Förhoppningsvis får just det en ändring snart.

Opinion

Juholts uppgång och fall

Fortfarande finns många frågetecken kring Håkan Juholts korta karriär som partiledare.
Foto: Bertil Ericson / TT
Opinion
Opinion

På flera vänners rekommendationer såg jag häromdagen Tom Alandhs dokumentär om Håkan Juholt, Partiledaren som klev ut i kylan. Som alltid när Tom Alandh producerat håller det hög kvalitet, inte minst för att han har en berättarröst som suger in en i berättelsen. Ändå är slutintrycket att programmet lämnar tittaren kvar med frågan, varför tvingades Juholt så snabbt att avgå.

Efter valet 2010 rådde det fullt inbördeskrig inom Socialdemokratin. Mona Sahlin fick inte ens chansen att välja tidpunkt för sin avgång, hon bokstavligen kördes ut ur partitoppen. Det agerandet, om än cyniskt, hade gått att förstå om partiet haft en given efterträdare på lut. Men det fanns inte. Thomas Östros ville, men hade alltför många fiender. Carin Jämtin kunde ha platsat, men ville inte. Det var helt tomt. Då dök Juholt upp som gubben ur lådan, i det närmaste helt okänd men med en het önskan om att leda partiet och lägga om kursen mer åt vänster.

Jag ringde några goda vänner, tidigare centerriksdagsmän, och bägge var lyriska över Juholt som person, även om de stod långt ifrån honom politiskt. Bättre person kan de inte få, kostaterade en. Det är annat än vad Mona Sahlin skrivit i sin senaste bok, när hon och medarbetare spekulerade om vem som kunde bli efterträdare fanns han inte ens med bland 100 tänkbara kandidater.

Håkan Juholt höll knappast måttet, i mina ögon var han rätt flummig, och Alandhs dokumentär motsäger inte den bilden. När Juholt talar om något slags kindpussande klägg i Stockholm som styr partiet talar det emot att Stefan Löfven lyckades bli partiledare.

Mest förvånande är att såren inom partiet tycks bestå. Inga som Tom Alandh talat med vill ställa upp och berätta hur det gick till när Håkan Juholt valdes och senare manövrerades ut, trots de snart elva år som gått.

Lars J Eriksson

Opinion

Debatt: Närproducerat drivmedel alternativ till import

Vi bör minska trycket på elnätet genom en ökad andel gasdrivna transporter, menar Karin Svensson Smith, Miljöpartist från Lund.
Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT
Opinion
Opinion

Även om ny teknik tas i anspråk måste volymen biltrafik minska för att klimatmålen ska nås. Detta är lättast att göra i städer där avstånden är mindre och alternativen till bil är fler. För många som inte bor i tätorter kommer dock bil fortsatt att vara svår att klara sig utan. Klimatet är den stora ödesfrågan, men det är inte acceptabelt att klimatåtgärder leder till rovdrift av skog, tränger undan värdefulla biotoper eller leder till ohållbar mineralbrytning. Därför att det glädjande att två nya biogasanläggningar i Skåne inom ramen för Klimatklivet har beviljats 307 miljoner kronor i stöd. När anläggningarna i Sjöbo och Tomelilla är klara kommer den skånska biogasproduktionen öka med ca 50 procent.

Coronakrisen har fått allt fler att bli medvetna om brister i Sveriges samhällsberedskap och självförsörjningsgrad. En övergång till biogas kan minska den sårbarhet som import av olja medför. Cirkulär resurshantering måste ersätta uttag av ändliga råvaror för att utvecklingen ska bli långsiktigt hållbar. Om framställning av biogas använder gödsel, avloppsvatten och andra organiska restsubstanser som annars läcker växthusgaser till atmosfären blir klimatnyttan dubbelt positiv. Biogasbilar har till skillnad från elbilar flera egenskaper gemensamt med konventionella bilar – pris, räckvidd, möjlighet till dragkrok.

Svenska kommuner och regioner har investerat miljardbelopp i insamling av organiskt avfall, framställning av biogas, uppgradering till fordonsgas, pumpar och fordon för att tillvarata biogasens potential. Det vore kapitalförstöring av inte nyttja dessa investeringar. När regeringen 2010 utsåg Skåne till pilotlän för klimatarbete togs en skånsk färdplan för biogas fram. Den bygger på samverkan mellan Region Skåne, länsstyrelsen, kommuner, energibolag, jordbruksföretag, fordonsindustri, drivmedelsföretag och forskare. I Skåne finns pga lantbruk och livsmedelsindustri en stor tillgång av råvaror till fordonsgas. Det finns också ett fungerande distributionsnät med gastankstationer och många företag inom biogasbranschen. 2015 antog regionala utvecklingsnämnden målet att Skåne ska vara Europas ledande biogasregion år 2030.

Det råder kapacitetsbrist i det skånska elnätet. För att minska risk för störning vid effekttoppar är det viktigt att minska trycket på elnätet genom en ökad andel gasdrivna transporter. Kristianstad, Helsingborg, andra skånska kommuner, Region Skåne och Skånetrafiken har varit föregångare i arbetet med biogas som alternativ till olja. För att Skåne ska bli en fossilfri region bör tidigare gjorda investeringar tas till vid kommande upphandlingar och beslut om drivmedelspumpar vara parallellt med förberedelser för den tillkommande ökade tillgången av närproducerad biogas.

Karin Svensson Smith, oppositionsråd för MP, Lund

Opinion

Debatt: Skåne har en utanförskapskris

Allt fler kommer inte in på arbetsmarknaden utan fastnar i utanförskap, skriver Carina Centrén, regionchef Svenskt näringsliv.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

I coronakrisens spår är Skåne län på väg in i en allvarlig utanförskapskris. Idag lever nästan var sjätte vuxen invånare i länet på sociala ersättningar.

Allt fler kommer inte in på arbetsmarknaden utan fastnar i utanförskap. Tuffast är det för utrikes födda och unga. Att under lång tid vara utan arbete får en rad allvarliga konsekvenser för de enskilda personerna. Men problemet påverkar hela samhället.

Svenskt Näringsliv har utifrån data från SCB beräknat utanförskapet i Skåne län till 127 761 personer. Det motsvarar 16 procent av regionens alla invånare i arbetsför ålder. I hela Sverige är den genomsnittliga andelen 14 procent.

Att så många människor står utanför arbetsmarknaden innebär en enorm kostnad för samhället. Svenskt Näringsliv har beräknat hur statsfinanserna skulle påverkas om de arbetade.

Den årliga nettovinsten för statskassan skulle uppgå till cirka 340.000 kronor per person och år. Den totala kostnaden för dagens utanförskap i Skåne län motsvarar därmed cirka 43 miljarder kronor per år. För hela Sverige uppgår kostnaden till drygt 270 miljarder per år. Det motsvarar hälften av sjukvårdens kostnader.

Det förstås inte realistiskt att alla som idag inte arbetar skulle ha ett heltidsjobb. Men även en mindre minskning skulle göra stor skillnad. Om utanförskapet i Skåne län minskade med en femtedel skulle de offentliga utgifterna minska med 8,7 miljarder kronor per år. Tyvärr går utvecklingen åt fel håll.

Sverige har länge haft ett större arbetslöshetsgap mellan inrikes och utrikes födda än de flesta EU-länder. På senare år har det ökat ytterligare. I december 2020 var arbetslöshetsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige hela 16 procentenheter. I Skåne län var gapet 19 procent.

Många unga människor har nu varit arbetslösa under lång tid. Vi vet att utdragna perioder av arbetslöshet i början av arbetslivet kan ha en mycket negativ påverkan på karriär- och löneutveckling senare i livet. De ungdomar som varit arbetslösa under hela eller stora delar av pandemin löper ökad risk att drabbas av utanförskap och sociala problem framöver.

Lösningen på utanförskapet är varken högre skatter eller högre bidrag. Den är istället bland annat:

•skatter och ersättningssystem som uppmuntrar till arbete,

•att det är enkelt både att anställa och att få ett jobb,

•ett utbildningssystem med hög kvalitet

Ansvariga politiker måste ta utanförskapet på allvar.

Carina Centrén, regionchef Svenskt Näringsliv Skåne

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL