Utrikes

Katolska biskopar markerar mot Biden

Joe Biden på väg från ett gudstjänstbesök i den katolska kyrkan St Joseph on the Brandywine i Wilmington, Delaware, den 16 maj.
Foto: Carolyn Kaster/AP/TT
Utrikes
Utrikes Katolska biskopar i USA ska utarbeta ett dokument som kan hindra politiker som stöder abort från att ta nattvarden. Beslutet anses vara riktat mot president Joe Biden.
PREMIUM

Joe Biden är en hängiven katolik som går i kyrkan minst en gång i veckan. Han stöttar också rätten till abort – något som är impopulärt i delar av den katolska kyrkan i USA. På fredagen röstade den amerikanska biskopskonferensen (USCCB) med stark majoritet för att en grupp biskopar ska utarbeta ett dokument som kan hindra abortvänliga politiker från att ta nattvarden, den viktigaste av den katolska kyrkans ritualer.

Konservativa biskopar har drivit frågan, som blivit allt hetare sedan Joe Biden blev USA:s andra katolska president genom tiderna. 2019 vägrade en präst i en katolsk kyrka i South Carolina att ge Biden nattvarden på grund av hans inställning i abortfrågor. Det planerade dokumentet kommer att vara vägledande, och det är upp till enskilda biskopar att avgöra om de vill neka någon nattvarden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

USA och ekonomin utmaningar för ny president

Ebrahim Raisi, Irans nytillträdde president, vid en pressträff i juni. Han sade då bland annat att han inte kommer att träffa USA:s president Joe Biden eller delta i samtal om Irans stöd till miliser i regionen.
Foto: Vahid Salemi/AP/TT
Utrikes
Utrikes En ultrakonservativ präst som lovat att rädda Irans ekonomi och stoppa korruptionen. Men Irans nytillträdde president, 60-årige Ebrahim Raisi, kopplas också till massavrättningarna av politiska fångar som ska prövas i svensk domstol.

Iklädd svart turban – i den shiamuslimska traditionen ett tecken på att en person är ättling till profeten Mohammed – genomgick Ebrahim Raisi under tisdagen de ritualer som gör honom till Irans president. Till skillnad från hans mer reformvänlige företrädare Hassan Rohani är Raisi en ultrakonservativ muslim som står nära Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei.

Raisis far var präst och sonens konservativa övertygelse cementerades tidigt. Som student på 1970-talet deltog han i protesterna mot den väststödde shahen, som moderniserat och sekulariserat Iran och som sedan störtades i den islamistiska revolutionen 1979 då Iran blev en teokrati.

Konservativ uppväxt

Raisi gav sig in i rättsväsendet och satt på en rad höga positioner, bland annat domare i de hemliga tribunaler som under 1988 omprövade politiska motståndares fängelsedomar. Tusentals människor avrättades då, enligt människorättsorganisationer.

2019 utsågs Raisi till chef för hela Irans rättsväsende.

Det är just de händelserna från 1988 som nu kopplar Irans nye president till Sverige. Nästa vecka inleds här vad som antas bli en av de största internationella rättegångarna hittills i Sverige. En 60-årig man står åtalad för grovt folkrättsbrott och mord i augusti 1988. Dussintals målsäganden flygs in från hela världen.

President Ebrahim Raisi ska ha varit den som ledde rådet som beslutade om vem som fick leva och vem som skulle dö. 2016 läcktes en ljudfil från ett möte i augusti 1988 mellan höga ledare inom rättssystemet där de diskuterade avrättningarna, ett möte där även Raisi deltog.

Vill gripa presidenten

– I ljudfilen medger han inblandning. Men vi måste förstå att även om omvärlden ser det här som något förfärligt så motiveras det i Iran som att man skipade rättvisa, har Rouzbeh Parsi, chef på Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram, tidigare sagt till TT.

Människorättsjuristen Kaveh Moussavi, baserad i Oxford, Storbritannien, låg bakom den polisanmälan som i november 2019 ledde till Sveriges gripande av 60-åringen. Nu fokuserar han tillsammans med samma grupp av jurister från advokatbyrån McCue & Partners på att lagföra president Raisi för hans inblandning i massavrättningarna.

– Hans (60-åringens) stundande åtal innebär att jag har något att utgå från när jag nu går över till att försöka gripa Raisi. Mitt juridiska team har släppt allt och jobbar nu 18 timmar om dygnet med att lagföra den sittande presidenten, säger Moussavi till TT.

Ekonomi i kris

Politiskt är det en stor utmaning som Ebrahim Raisi står inför som ny president i Iran. Landets ekonomi är i den djupaste krisen på decennier, påskyndad av sanktioner och av pandemi. En inflationstakt på över 40 procent har gjort vardagen tuff för iranierna.

Relationen till USA och en eventuell omförhandling av kärnenergiavtalet som president Donald Trump drog USA ut ur, är frågor som Raisi kommer att behöva ta sig an.

Spekulationerna har varit många kring hur Raisi och hans regering kommer att agera. Avgående utrikesminister Mohammad Javad Zarif föreslog i en rapport i juli att förhandlingarna bör slutföras.

Raisi väntas presentera sin regering på torsdag.

Moa Kärnstrand/TT

Sophie Tanha/TT

Exiliranier och anhängare av den oppositionella iranska exilorganisationen Nationella motståndsrådet (NCRI) manifesterar vid Mynttorget i Stockholm i samband med att Ebrahim Raisi svors in som Irans nye president. På fotografierna syns offer för massavrättningarna på politiska fångar i Iran 1988.
Exiliranier och anhängare av den oppositionella iranska exilorganisationen Nationella motståndsrådet (NCRI) manifesterar vid Mynttorget i Stockholm i samband med att Ebrahim Raisi svors in som Irans nye president. På fotografierna syns offer för massavrättningarna på politiska fångar i Iran 1988.
Foto: Stina Stjernkvist/TT

FAKTA

Fakta: Iran

Iran är en islamisk republik som i praktiken är en religiös diktatur. Det finns ett folkvalt parlament och en folkvald president, även om Iran inte har demokratiska val i västerländsk mening.

De religiöst lärda har den yttersta makten med en ayatolla som den högste ledaren. Sedan 1989 innehar ayatolla Ali Khamenei denna post. Islams lagar, sharia, utgör grunden för den iranska lagstiftningen och de religiösa domstolarna och är det som styr samhället.

Sedan den islamska revolutionen 1979 har politiken i landet svängt mellan mycket konservativ och mer reforminriktad.

Källa: Landguiden/UI

Utrikes

Över 100 åtalade för majestätsbrott i Thailand

En prodemokratisk demonstrant bär skyltar med texten 'nej till artikel 112', den avdelning av Thailands brottsbalk som handlar om majestätsbrott.
Foto: Sakchai Lalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes 110 demonstranter i Thailand har åtalats för majestätsbrott sedan juli förra året, då landsomfattande protester började kräva reformer av kungahuset.

Den i huvudsak ungdomsledda rörelsen dök upp förra sommaren, motiverad av växande missnöje med premiärminister Prayut Chan-O-Cha, en tidigare militär som tog makten i en militärkupp 2014. Tiotusentals demonstranter fyllde gatorna och krävde premiärministerns avgång, att den militära konstitutionen skrivs om, samt reformer av kungahuset.

Ett år senare har 110 av dem åtalats under majestätsbrottslagen för deras roll i protesterna, enligt uppgifter till AFP från en advokat som representerar dem. De åtalade riskerar mellan tre och femton års fängelse.

Majestätsbrottslagen är till för att skydda Thailands mycket mäktiga kungahus – som stöttas av landets militär och högsta ekonomiska skikt – från ärekränkning. Men kritiker har länge hävdat att den används som ett vapen mot politiska motståndare. Att avskaffa lagen har varit ett av den unga proteströrelsens huvudkrav.

Trots regeringens juridiska krafttag har rörelsen inte tystnat, utan fortsätter att arrangera demonstrationer som nu ofta riktar sig mot landets hantering av den allt värre coronapandemin.

Utrikes

Belägrad stad – 40 dödade på ett dygn

Regeringsstyrkorna som patrullerar Lashkar Gahs öde gator har uppmanat invånarna att fly staden 'några dagar' för att man ska kunna slå tillbaka talibanerna.
Foto: Abdul Khaliq/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det senaste dygnet har minst 40 civila dödats och över hundra skadats i Lashkar Gah i södra Afghanistan, skriver FN:s stödmission för landet i en tweet på tisdagen.

Det är talibanernas anfall på marken och regeringssidans flygattacker som orsakar mest skada, skriver FN-missionen UNAMA och uttrycker djup oro för urskiljningslöst skjutande och ockupation av sjukvårdsinrättningar och vanliga människors hem.

Lashkar Gah med 200 000 invånare är huvudstad i Helmandprovinsen. Talibanerna behärskar redan stora delar av landsbygden men har på senare tid angripit större städer. Regeringsarmén ber nu stadsborna att omedelbart lämna Lashkar Gah.

"Vänligen ge er av!"

– Vänligen res i väg snarast möjligt så att vi kan inleda vår operation, manade general Sami Sadat via nyhetsmedier.

– Jag vet att det är väldigt svårt för er att lämna era hem – det är svårt för oss också – men var snäll och förlåt oss om ni blir tvångsflyttade för några dagar, fortsatte han.

Talibanerna har erövrat de flesta lokala radio- och TV-stationer de senaste dagarna. Sefatullah, som leder radiostationen Sukon i Lashkar Gah, berättar att man slutade sända för två dagar sedan då kontoret blev ockuperat.

På tisdagen var striderna intensiva runt fängelset och polishuset, medan amerikanskt och afghanskt flyg försöker slå tillbaka talibanerna från luften, berättar Sefatullah.

Tjänstemän dödas

Regeringsarmén säger sig ha tryckt tillbaka anfall mot flygplatsen, som tar emot förnödenheter till staden.

I Herat som också belägras av talibaner, gick stadsbor upp på sina takterasser och skanderade "Gud är störst!" när regeringsstyrkor hade tvingat talibanerna att retirera från sitt senaste anfallsförsök.

Afghanska oberoende människorättskommissionen uppger att talibanerna utfört hämndmord i staden Spin Boldak nära pakistanska gränsen och lämnat minst 40 döda.

"Talibanerna jagade och identifierade nuvarande och tidigare regeringstjänstemän och dödade dessa personer, som inte alls hade del i några strider", skriver gruppen.

Enligt Rädda barnen har omkring 80 000 barn blivit internflyktingar sedan juni då de senaste striderna tog fart, och många skolor och kliniker har blivit förstörda.

Utrikes

Dödssiffran stiger efter indiska monsunregn

Strandsatta indier i delstaten Maharashtra undsätts med hjälp av gummiflottar i slutet av juli.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Ytterligare 16 personer har bekräftats döda efter de förödande monsunregn som drabbat de östra delarna av Indien.

Skyfallen har tvingat omkring en kvarts miljon människor från sina hem, enligt lokala myndigheter. Landets flygvapen har nu anslutit sig till räddningsinsatsen för att fortsätta att undsätta strandsatta människor.

De senaste dödsfallen skedde i delstaten Västbengalen, där elva personer nyligen omkom när kraftiga vattenflöden svepte iväg byggnader och utlöste jordskred.

Översvämningar och jordskred är inte ovanliga under Indiens regnsäsong, som vanligen varar mellan juni och september och ofta orsakar omfattande ödeläggelse. Enligt experter har dock störtskurarna blivit allt värre i takt med klimatförändringarna.

Årets monsunregn har hittills krävt minst 250 människoliv, de flesta av dem i den västindiska delstaten Maharashtra under slutet av juli.

De nordliga delstaterna Uttarakhand och Himachal Pradesh, som båda ingår i Himalayamassivet, har också rapporterat flera dödsfall.

Utrikes

Beräkning: Halva EU fullvaccinerat

Spanjorer vaccineras med Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19 i Alfaro i landets norra delar i maj.
Foto: Alvaro Barrientos/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Hälften av EU:s befolkning har fått två doser vaccin mot covid-19 och är därmed fullvaccinerad, enligt en beräkning från nyhetsbyrån AFP.

Nästan 224 miljoner människor i unionens 27 medlemsländer har därmed fått bägge sprutorna.

Toppar ligan gör Spanien, där närmare 60 procent av befolkningen hittills är fullvaccinerad, följt av Italien, Frankrike och Tyskland.

EU har en befolkning på totalt 446 miljoner människor.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoHex.se

Svenska Spel pausar aktieutdelningar och permitterar casinopersonal

CasinoHex.se Sveriges före detta monopolföretag inom casinovärlden, Svenska Spel, har meddelat att man vidtar en rad olika åtgärder för att mildra spridningen av coronaviruset Covid-19. Bland annat innebär detta att man pausar utdelningar av aktier och att man korttidspermitterar majoriteten av deras casinopersonal.

Operatörens filial för online casinon, Svenska Spel Sport & Casino, har även de påverkats och man har tvingats minska arbetsmängden för 45 av deras 135 anställda, som numera jobbar deltid.

Man säger från Svenska Spels sida att detta beror på alla inställda idrottsevenemang och matcher som gör att man drar in mindre pengar på betting.

Dock kommer den största skillnaden i deras verksamhet att märkas på deras fyra landbaserade casinon, Casino Cosmopol, som kommer att behöva stängas ner i och med den nya regeln som säger att folksamlingar på över 50 personer är förbjudna. Casino Cosmopol är landets enda casino med svensk licens när det kommer till landbaserade casinon. De flesta licensierade online casinon kan man hitta på CasinoHEX.se.

Stängningarna kommer leda till att 800 av Svenska Spels 900 anställda i deras landbaserade casinon i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall kommer att korttidspermitteras tillsvidare. Operatören kommer också att försöka förhandla med fackförbunden för att kunna erbjuda sina anställda korttidsarbeten.

”Vi implementerar dessa åtgärden för att anpassa verksamheten till den pågående situationen och vi gör detta med yttersta omsorg om våra anställda”, säger Svenska Spels VD Patrik Hofbauer.

”Vår förhoppning är att snabbt kunna växla upp till full verksamhet och bemanning när situationen vänder. Men just nu vet vi inte hur denna situation kommer att utveckla sig och hur länge den kommer att pågå. Därför är det nödvändigt att vi vidtar åtgärder för att försäkra en hållbar verksamhet”, fortsätter han.

Slutligen har Svenska Spels styrelse övervägt att dra tillbaka utdelningen på 850 miljoner kronor till sina aktieägare. Detta efter att 2019 års resultat visat att man minskat årsomsättningen med 2,4% till 8,58 miljarder kronor. Nettovinsten sjönk med hela 40% till 2,48 miljarder kronor.

Till skillnad från nästan alla andra europeiska länder har Sverige än så länge valt att inte stänga skolor, barer, restauranger och affärer. En begränsning på folksamlingar över 500 personer ändrades dock den 27:e mars och den nya regeln gäller nu samlingar på max 50 personer. Samtidigt rekommenderar man arbete hemifrån för de som har möjlighet.

Utrikes

Dödlig skogsbrand närmar sig turkiskt kraftverk

En kvinna flyr med sina djur från en brand nära Bodrum i Turkiet på måndagen.
Foto: Mehmet Guzel/AP/TT
Utrikes
Utrikes

De värsta skogsbränderna på flera generationer härjar i Turkiet för sjunde dagen i rad. Hittills har åtta människor dött.

I staden Milas på den egeiska kusten närmar sig elden det lokala värmekraftverket. Borgmästaren Muhammet Tokat har postat en serie bilder på Twitter som visar hur lågorna sprider sig uppför en kulle nära platsen där kraftverket ligger.

"Om elden sprider sig över kullen kommer den att få en helt ny dimension", säger han i ett videoklipp som visar eldhavet.

Muhammet Tokat är medlem i Turkiets största oppositionsparti CHP och en av en växande skara kritiker av president Recep Tayyip Erdogans hantering av krisen. Takat säger att hans tidigare vädjanden om att få hjälp av brandflygplan inte besvarats.

Regeringen sa sent på måndagen att 145 bränder släckts i landet och att brandkåren fortfarande kämpade med nio.

Jonas Cullberg/TT

Utrikes

Domen: Regimkritiker får inte lämna Moskva

Den ryske regimkritikern Ljubov Sobol under rättegången.
Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den ryska regimkritikern Ljubov Sobol, före detta jurist vid Aleksej Navalnyjs antikorruptionsstiftelse FBK, har dömts av en rysk domstol till ett och ett halvt år av frihetsbegränsningar för "provokation till brott".

Under den tiden får 33-åringen inte lämna sitt hem från kl 22 på kvällen till kl 6 på morgonen, besöka stora evenemang eller lämna regionen Moskva, uppger hennes advokat Vladimir Voronin på Twitter.

Voronin meddelar att de ska överklaga domen.

"Ett och ett halvt års begränsad frihet för ett fabricerat mål utan offer", kommenterar Aleksej Navalnyjs talesperson Kira Jarmysj, som själv befinner sig i husarrest, domen på Twitter.

Enligt åklagaren uppmanade Sobol och andra anklagade i samma brottmål till deltagande i en demonstration i solidaritet med oppositionsledaren Navalnyj som ägde rum i januari. På så sätt ska Sobol ha brutit mot gällande ryska pandemiregler, enligt domslutet.

Tatiana Kireeva/TT

Utrikes

Aktivist hittad död – hade känt sig bevakad

Den belarusiske regimkritiske aktivisten Vitalij Sjisjov har hittats död i Kiev. Arkivbild.
Foto: Vjasna/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den belarusiske aktivisten Vitalij Sjisjov har hittats död i Kiev, dagen efter att han rapporterats saknad efter en löptur. Sjisjov ledde en Ukrainabaserad ideell organisation som hjälper belarusier att lämna hemlandet.

26-årige Vitalij Sjisjov hittades död i en park i Kiev på tisdagsmorgonen.

"Den belarusiske medborgaren Vitalij Sjisjov som försvann i Kiev i går har i dag hittats hängd i en av Kievs parker, inte långt från sin bostad", lyder ett uttalande från ukrainsk polis.

Enligt uppgifter till nyhetsbyrån AFP hade Sjisjov skador i ansiktet när hans kropp hittades.

En brottsutredning gällande misstänkt mord har inletts. Polisen uppger att man kommer att undersöka alla ledtrådar och möjligheter, däribland mord maskerat som självmord.

"Det är oroande att de som flyr Belarus fortfarande inte är säkra", skriver landets oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja, som själv lever i exil i Litauen, på Twitter.

Kände sig bevakad

Sjisjovs medarbetare uppgav innan han hittades död att Sjisjov gett sig ut för att jogga i Kiev runt klockan nio på måndagsmorgonen, men att han därefter varken setts till eller varit nåbar på telefon. Enligt Reuters rapporterades han saknad av sin partner.

"Det finns inga tvivel om att detta är en operation planerad av tjekister (term som ursprungligen syftade på sovjetiska säkerhetstjänster, reds anm) för att undanröja en belarusier som utgjorde ett sant hot mot regimen", säger Sjisjovs organisation BDU i ett uttalande.

Enligt Sjisjovs vänner hade han nyligen sagt att han känt sig bevakad och att han "förföljts av främlingar" under joggingturer, uppger den belarusiska människorättsorganisationen Vjasna. Kollegor till 26-åringen säger att han känt sig övervakad sedan han i fjol lämnade Belarus efter att ha deltagit i de regeringskritiska protesterna, rapporterar Reuters.

Hjälpte landsmän i Ukraina

Många belarusier har flytt sitt hemland, ofta till grannländerna Ukraina, Polen och Litauen, sedan starten på de massprotester som utbröt efter förra årets omtvistade presidentval i Belarus. Sedan dess har landets auktoritäre ledare Aleksandr Lukasjenkos regering kraftigt tryckt ned alla former av opposition.

Vitalij Sjisjovs organisation hjälper nyanlända belarusier med juridiska råd samt att hitta bostad och jobb i Ukraina, skriver BBC. Den 8 augusti planerade BDU en marsch i Kiev för att högtidlighålla årsdagen av protesternas start i Belarus.

"Vi blev upprepade gånger varnade både via lokala källor och människor i Belarus om alla möjliga provokationer, däribland kidnappning och likvidering", skriver organisationen i sitt uttalande och fortsätter:

"Vitalij hanterade varningarna stoiskt och med humor."

Hårda nedslag

FN:s människorättskontor OHCHR manar till en grundlig utredning efter dödsfallet, men påpekar samtidigt att det ännu är oklart huruvida Sjisjovs död kan kopplas till den belarusiska regimen.

Minsk har den senaste tiden slagit ned allt hårdare mot regimkritiker med flera uppmärksammade händelser. Under måndagen fick den belarusiska OS-sprintern Kristina Timanovskaja skydd på den polska ambassaden i Tokyo efter det att hon vägrat återvända till Belarus från spelen i Japan.

På sociala medier skrev idrottaren att hon "kidnappats" av sina egna ledare för att föras tillbaka till Belarus. Timanovskaja har nu fått ett humanitärt visum i Polen, dit hon väntas flyga under onsdagen.

I maj tvingade Aleksandr Lukasjenko ned ett flygplan på väg mellan Grekland till Litauen och grep den regimkritiska journalisten Roman Protasevitj och hans flickvän, juridikstudenten Sofia Sapega. Tvångslandningen, som har beskrivits som en ren flygkapning, kritiserades skarpt av omvärlden och ledde till skärpta EU och USA-sanktioner mot Belarus.

Mia Holmberg Karlsson/TT

Belarus president Aleksandr Lukasjenko under ett ministermöte i Minsk den 2 augusti.
Belarus president Aleksandr Lukasjenko under ett ministermöte i Minsk den 2 augusti.
Foto: Nikolaj Petrov/AP/TT

FAKTA

Fakta: Så styrs Belarus

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritära regering.

I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten.

På olika formella grunder underkänns regimkritiker som vill kandidera i president- eller parlamentsval. Endast kandidater som har godkänts av valmyndigheten får hålla valmöten.

Belarus har skakats av omfattande protester sedan det av omvärlden fördömda presidentvalet den 9 augusti 2020, efter vilket den auktoritäre Lukasjenko utropade sig som segrare. Sedan dess har regimkritiska belarusier protesterat.

Enligt oppositionsledare har över 30 000 människor gripits sedan protesterna inleddes. Vittnesmålen om tortyr och övergrepp i polishäktena är mångfaldiga och flera demonstranter har dödats.

Alla presidentval i landet sedan 1994 har dömts ut av omvärlden som odemokratiska.

Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL