EU trappar upp mot Belarus
En lång rad domare, åklagare och fängelsechefer men också politiker, företagare och tv-anställda finns med på EU:s utökade sanktionslista för Belarus.
78 personer och åtta organisationer eller företag läggs nu till bland dem som inte ska ges visum till EU och få sina eventuella tillgångar frysta.
Nya på listan är bland andra försvarsminister Viktor Chrenin och transportminister Aleksej Avramenko samt president Lukasjenkos näst äldste son, Dmitrij – vars far och storebror Viktor listades redan i höstas.
Bland de nya företag som ska drabbas finns lastbilstillverkaren Belaz och oljebolaget NNK.
Sätta tryck
Samtidigt är även en ny form av sanktioner på gång mot Belarus. Här handlar det om att slå mot hela sektorer med koppling till den belarusiska regimen. Inte minst gäller det den viktiga exporten av pottaska, som bland annat används som gödningsmedel.
Utrikesministrarna har nått en principöverenskommelse om införandet. Det formella beslutet och införandet dröjer dock ett tag till.
– Vi pratar om sektorer som gödningsmedel, som är ett väldigt stort område i Belarus, finansiella tjänster och petroleumprodukter till exempel, säger utrikesminister Ann Linde (S) på plats i Luxemburg.
Ska kännas?
EU:s utrikeschef Josep Borrell är tydlig med att syftet är att sanktionerna ska kännas.
– De kommer att drabba de sektioner av den belarusiska ekonomin som är direkt kopplade till export. Sanktionerna är till för att sätta tryck på regeringen i Belarus. De kommer allvarligt att skada ekonomin i Belarus. Det är vad man förväntar sig när man straffar någon, säger Borrell i Luxemburg.
Den belarusiska oppositionen, vars ledare Svetlana Tichanovskaja träffade EU-ländernas utrikesministrar på måndagen, hyllar beslutet.
– Det skickar en tydlig signal till regimen att vi fortsätter att arbeta tillsammans mot brott mot mänskliga rättigheter, mot laglöshet, säger Tichanovskaja i en intervju med nyhetsbyrån AFP.
"Människor kommer drabbas"
Hon tillägger att "sanktioner blir kraftigare när de genomförs gemensamt".
Sanktionerna lär drabba även "vanliga" belarusier, då deras arbetsgivare får svårare att exportera. Ann Linde säger att Tichanovskaja är beredd på konsekvenserna.
– Hon vet att detta betyder att människor i Belarus kommer att drabbas, men hon menar att man drabbas ännu hårdare av den repression som Lukasjenko har. Och därför menar hon att man är beredd på detta, säger Linde i Luxemburg.
Wiktor Nummelin/TT
Fakta: EU-sanktioner mot Belarus
EU har länge haft sanktioner mot Belarus och har i olika omgångar utökat, men också lättat på dem, beroende på händelseutvecklingen.
För tillfället gäller:
Sedan 2004 råder visumförbud till EU och frysning av eventuella tillgångar mot fyra personer, som anklagas för inblandning i försvinnanden och misstänkta mord på oppositionella under slutet av 1990-talet.
Efter det senaste presidentvalet i augusti 2020 har listan utökats i olika omgångar efter den belarusiska regimens hårdföra agerande mot opposition och allmänhet. Totalt gäller nu visumförbudet och de frysta tillgångarna för 166 personer – däribland president Aleksander Lukasjenko och hans söner Viktor och Dmitrij – samt 15 företag eller organisationer.
Ytterligare ekonomiska sanktioner är på gång, i syfte att agera mot särskilda sektorer av den belarusiska ekonomin.
Sedan 2011 råder även ett vapenembargo samt förbud mot export till Belarus av produkter som kan användas för "intern repression".
Källa: EU-kommissionen
