Fransk högervind efter bakslag för Macron
Med ett rekordlågt valdeltagande på bara 34 procent bjöd de franska regionalvalen i söndags på en rad oväntade förskjutningar.
Det drabbade inte minst högerextrema Nationell samling (RN), som på förhand toppade opinionsmätningarna i nästan hälften av regionerna i det egentliga Frankrike. Men när väljarna stannade hemma blev resultaten inte alls så bra som partiledaren Marine Le Pen hade hoppats.
Bara i en enda region, sydfranska Provences-Alpes-Côte d'Azur, ligger RN:s kandidat i ledning inför slutomgången – och det sker dessutom med betydligt knappare marginal än väntat.
– En medborgerlig katastrof, sade Le Pen till sina anhängare om valdeltagandet i den första omgången och manade att inte sitta hemma i den avgörande slutomgången på söndag.
Svårt för Macron
Bistra miner råder även hos president Emmanuel Macrons parti Republiken på väg (LREM), med klart sämre resultat än väntat.
– Naturligtvis, svarade inrikesminister Gérald Darmanin när fransk tv frågade honom om resultatet är ett misslyckande.
Han försökte ändå tona ned regionalvalets betydelse för frågan om Macron fortsatt kan hoppas på att bli omvald som president under våren 2022.
– Demokrati betyder att man ibland förlorar val. Låt oss inte dra några snabba slutsatser inför presidentvalet, sade Darmanin enligt nyhetsbyrån Reuters.
Framåt för högern
Den första valomgångens vinnare var i stället Frankrikes gamla traditionella partier. Trots låga nationella opinionssiffror gick det bättre än väntat för kandidaterna från konservativa Republikanerna (LR) och socialdemokratiska Socialistpartiet (PS).
Flera tunga LR-ledare hoppas nu att deras regionala framgångar ska öka chanserna för dem att få kandidera även i presidentvalet.
– Vi har visat genom engagerat och konsekvent arbete att politiken inte är död och att den fortfarande tjänar en uppgift för att göra livet bättre, talade nordfranske LR-ledaren Xavier Bertrand till sina anhängare på valkvällen.
Wiktor Nummelin/TT
Fakta: Frankrikes regionalval
Årets franska regionalval inleddes med en första omgång den 20 juni och avslutas med omgång två den 27 juni.
I slutomgången deltar de partilistor som fått minst tio procent av rösterna i första omgången. De som fått minst 5 procent tillåts i sin tur gå ihop med någon annan.
Den lista som får flest röster i slutomgången får sedan automatiskt en extra tilldelning på 25 procent av mandaten, oavsett röstetal, för att säkra en stabil majoritet.
Regionerna bestämmer bland annat över företagsstöd, regional kollektivtrafik och gymnasieskolor.
Totalt har Frankrike i dag 18 regioner, varav 13 i Europa.
