11 000 med postcovid inom primärvården
Men läkare tror fortfarande att det finns ett mörkertal.
– Det är fortfarande svårt att veta exakt hur många som är drabbade och som inte fått rätt diagnos. Jag skulle tolka siffrorna med lite försiktighet, säger Mirjam Schimanke, medicinskt ansvarig läkare vid covidmottagningen på Vrinnevisjukhuset i Östergötland.
En ny kartläggning som Socialstyrelsen gjort visar att drygt 11 000 patienter diagnosticerats med postcovid inom primärvården, exempelvis på vårdcentraler.
Drygt 6 000 har fått diagnosen inom den offentligt drivna primärvården, och ytterligare cirka 5 000, enligt en grov uppskattning, i den privata primärvården. Det kan förekomma överlappningar och Socialstyrelsen betonar att statistiken är osäker.
Dröjt att använda
Diagnoskoden för postcovid infördes i mitten av oktober förra året. Men inom vården har det dröjt innan den tagits i bruk, säger Mirjam Schimanke.
– Det tar ett tag tills alla verksamheter har förankrat den och den verkligen börjar användas. Därför kan det fortfarande finnas de som drabbades förra året men som går runt utan att ha fått en diagnos, säger hon.
Det kan alltså vara fler som lider av långtidseffekter, och hur resurser ska fördelas för att ta hand om dem anser Mirjam Schimanke är en intressant fråga.
Hon bedömer dock inte att en utebliven diagnos inneburit sämre vård.
– Det är symptomstyrt. Bara för att man fått en annan diagnoskod betyder det inte att man fått sämre vård eller försenad rehabilitering, säger hon.
Mest kvinnor
Ytterligare nästan 2 400 patienter har fått en postcoviddiagnos inom den specialiserade vården. Och medan majoriteten av dem som får postcovid inom primärvården är kvinnor, 65 procent, finns det finns en liten övervikt av män i den specialiserade vården.
Symptomen skiljer sig också delvis mellan primärvård och specialiserad vård.
På vårdcentralerna var hjärntrötthet och kognitiv nedsättning de vanligaste symtomen, följt av smärta och besvär med lungfunktion eller andning.
I den specialiserade vården var det i stället besvär med lungfunktion som var vanligast.
– Det är ett mönster som vi sett på vår mottagning redan sedan förra sommaren, säger Mirjam Schimanke.
Olika i landet
Hur vanligt det är med postcovid skiljer sig också över landet. Högst andel patienter med postcovid inom primärvården har Region Uppsala med 138 patienter per 100 000 invånare.
Närmast efter kom Region Östergötland, som även var den region som hade flest postcovidpatienter i den specialiserade vården i förhållande till befolkningen, följt av Gotland och Västernorrland.
Anja Haglund/TT
Totalt omkring 13 400 patienter har till och med mars diagnosticerats med långtidscovid.
11 000 av dem inom primärvården och 2 400 inom den specialiserade vården.
Patienterna har fått diagnosen någon gång mellan mitten av oktober, då den officiella diagnoskoden för långtidscovid infördes, och till och med mars i år.
Symtombilden är varierande. Det kan bland annat handla om utmattande trötthet, huvudvärk, långvarig feber, andningsproblem, hjärtklappning och bröstsmärtor.
En del långtidssjuka med covid-19-symptom vittnar om att de nekats besök i vården och blivit misstrodda.
Socialstyrelsen har påpekat att det också kan vara andra allvarliga sjukdomar som ligger bakom och att det är viktigt att patienterna inte avvisas från sjukvården.
