Fyll formen med sommar
Äntligen, äntligen börjar vaccinationerna få effekt så att man kan bjuda hem folk igen och umgås, åtminstone utomhus. Den här veckan har det serverats pajlunch ett antal gånger i det Gahnesiska hemmet. För paj råkar nämligen vara den ultimata bjudmaten. Lätt att förbereda, lätt att variera och lätt att tycka om.
En paj kan med fördel anpassas till vem som än må kvista över. Vegetarianer, fiskhatare, allergiker, kinkiga ungar och köttälskare – det finns en paj för alla. Och allra godast blir de om man gör dem själv.
Det har hänt att jag i stunder av svaghet och lättja köpt färdiga frysta pajer. Jag gör det inte gärna igen. Sällan har jag blivit så besviken, de är så ynkligt små och fjuttiga, har minimalt med fyllning och smakar just ingenting. Och framför allt har de inte den där härliga maffiga pajfeelingen som man trots allt är ute efter när man är sugen på paj.
Tycker du att det verkar meckigt att stå och knåda en deg sitter det nog mest i huvudet – det tar max tio minuter och har du en matberedare går det på tre. I värsta fall kan du köpa färdig pajdeg, eller till och med smördeg, och i stället lägga all kärlek på fyllningen.
Ett bra tips är för övrigt att smaksätta själva degen för extra finess. Till exempel med riven parmesan, hela kryddor och torkade örter. Då händer det liksom något när man tuggar och blir en trevlig överraskning för munnen.
För bästa resultat, se till att degen är så kall som möjligt för att undvika att den sjunker ihop. Du kan också förgrädda den med ”fejkfyllning” i form av torra kikärter eller liknande så att den håller stadgan. Ett smart drag är att förvara en degklädd pajform i frysen – då är det bara att ta fram hela rasket när pajsuget anfaller och fylla med härligheter. Söta som salta.
Hur enkelt som helst – precis som sommarmat ska vara.
Mia Gahne/TT
"Vegetarianer, fiskhatare, allergiker, kinkiga ungar och köttälskare – det finns en paj för alla."
4–6 portioner, 1 timme
Suverän sommarpaj. Välj själv om du vill förkoka sparrisen eller behålla den knaprig.
Deg:
1 ägg
125 g smör, kylskåpskallt
4 dl vetemjöl
1 krm salt
2 tsk dillfrön
1 1/2 msk iskallt vatten
Fyllning:
1 knippa grön sparris
3 ägg
3 dl riven västerbottensost
2 dl crème fraiche
1/2 tsk paprikapulver
salt
nymalen svartpeppar
cirka 1 dl smetana
80 g sikrom, alternativt annan rom
plockad dill
Gör så här:
1. Börja med degen: Vispa upp ägget. Dela smöret i tärningar.
2. Häll upp mjöl, salt, dillfrön, smör och ägg i en matberedare. Mixa till en smulig massa. Tillsätt vattnet och fortsätt mixa tills degen släpper från kanterna. Du kan också arbeta ihop den för hand.
3. Tryck ut degen i en välsmord pajform, cirka 25 centimeter i diameter. Nagga med gaffel. Ställ hela formen i kylskåpet i minst 30 minuter.
4. Förgrädda pajskalet i 200 grader i 10 minuter.
5. Gör fyllningen: Bryt av stjälkarna på sparrisen och skär i mindre bitar. Vill du ha sparrisen lite mjuk kan du förkoka den i 1 minut.
6. Blanda ägg, ost och crème fraiche i en bunke. Tillsätt paprikapulver, salt och peppar. Häll smeten i pajskalet. Fördela sparrisen ovanpå. Grädda mitt i ugnen i cirka 30 minuter eller tills ytan får fin färg.
7. Låt svalna något. Toppa med klickar av smetana, sikrom och dill. Peppra lite extra.
4–6 portioner, 90 minuter
En somrig goding för oss som gillar ansjovis. Reglera mängden efter hur mycket sälta du vill ha.
2 1/2 dl vetemjöl
100 g smör
100 g keso
2-3 dl riven prästost med smak
cirka 5–10 ansjovisfiléer, eller efter smak
1 1/2 dl finskuren gräslök + lite extra
2 ägg
2 dl crème fraiche
nymalen svartpeppar
Gör så här:
1. Hacka ihop mjöl och smör, arbeta in keson och låt degen vila kallt i 1 timme.
2. Kavla ut degen tunt och klä botten och kanter av en smord pajform. Nagga med en gaffel och ställt kallt i 15 minuter. Klä kanten upptill med en smal folieremsa och förgrädda i 200 grader i 8–10 minuter. Ta bort folieremsan.
3. Strö över osten, lägg på avrunna ansjovisfiléer och strö över gräslök (spara lite).
4. Vispa ihop ägg, crème fraiche och peppar. Häll blandningen över ansjovisen. Grädda i ytterligare 20 minuter.
5. Strö över lite extra gräslök. Servera gärna pajen ljummen.
8 portioner, 2 timmar
Min överlägset bästa och mest populära sommardessert. Kombinationen av söt kola och syrliga vinbär är fullkomligt oemotståndlig.
cirka 3 dl röda vinbär
Deg:
125 g smör
1 dl strösocker
1 dl havregryn
1 1/2 dl vetemjöl
1 tsk kanel (kan uteslutas)
Kolasås:
2 dl vispgrädde
1 dl ljus sirap
1 dl strösocker
2 msk bourbon (kan uteslutas)
1 liten nypa salt
1 tsk vaniljsocker
50 g smör
flingsalt
Gör så här:
1. Smält smöret till degen och blanda med socker och havregryn. Rör ner mjölet och eventuellt kanel. Arbeta snabbt ihop till en deg. Tryck ut degen i smord pajform med löstagbara kanter, cirka 22 centimeter. Ställ in i kylen en stund. Grädda i 200 grader i 10–15 minuter eller tills den precis börjar få lite färg.
2. Koka ihop grädde, sirap, socker, bourbon och en nypa salt till kolasåsen, låt koka i 30-40 minuter eller tills såsen tjocknat. Testa om den är klar genom att hälla en droppe i kallt vatten. Kolan ska vara mjuk men inte flyta ut.
3. Rör ner vaniljsocker och smör. Låt svalna. När den är nästan kall fyller du det avsvalnade pajskalet med kolakrämen. Ställ in i kylen i minst en timme. Hit kan du förbereda.
4. Lägg på bären precis innan serveringen och strö över lite flingsalt.
Melleruds Paradpilsner (1484), 15:90 kronor för 33 cl (till matpajerna).
La Fortuna Late Harvest (8365), 99 kronor för 37,5 cl (till kolapajen).
Alkoholfritt:
Carlsberg Alcohol Free (1985), 11.90 för 33 cl (till matpajerna).
Chapel Hill Sparkling Collection Doux (1926), 49 kronor (till kolapajen).
1. Pekan & havssalt – Marabou Premiums bästa?
2. Domaine de Collavery – Bra rosé med somriga jordgubbstoner.
3. Tapenade – Perfekt sälta för varma dagar.
Fick ett rop på hjälp från min kära dotter. I hela sitt liv har hon lidit av akut nötallergi, den stackaren. Alltså den där sorten där man faktiskt kan dö om man får i sig mista smula av en nöt.
Jag har suttit och tragglat in frasen ”Finns det nötter i det här?” på alla möjliga språk inför diverse utlandsvistelser.
Nu är hon vuxen, men allergin består. I ett försök att äta något hälsosammare mellanmål än godis har hon i åratal letat efter nötfria ”bars” på Pressbyrån och liknande ställen, alltså sådana där hyfsat nyttiga måltidskakor som inte har ett vettigt svenskt namn. Men varenda en har nötter i sig. Och utbudet är sannerligen inte litet.
”Så här var det inte alls när jag bodde i USA. Där fattar de. Här verkar ingen bry sig om nötallergiker. Jag har ju letat hur länge som helst.”
Hej, alla handlare och producenter! Här finns det pengar att tjäna. Se till att bredda ert nötfria utbud, för efterfrågan är större än ni anar.
Ett av tjugo barn har nötallergi. Det är en av världens vanligaste matallergier och blir bara vanligare och vanligare. Dessutom växer problemet väldigt sällan bort med åren, vilket många andra typer av allergier faktiskt gör.
Nog borde det väl vara anledning nog att fylla hyllorna med nötfria alternativ till godis? Koppla in empatikranen och dra på uppfinnarmössan och se till att hitta en vettig lösning. Helst i går.
