KI ser stora utrymmen för politiska satsningar

Svensk BNP lyfter rejält i år, plus 4,4 procent, enligt statliga Konjunkturinstitutet (KI), en kraftig upprevidering av tidigare prognos.

Och trots statens alla stödinsatser för att möta pandemins konsekvenser, på närmare 200 miljarder kronor både förra året och i år, så finns det redan under kommande år ett högre finanspolitiskt utrymme än normalt som samtidigt håller sig till överskottsmålet, enligt KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.

Det beror på att tillväxten i ekonomin nu är stark, att transfereringarna till företagen minskar och att kostnaden för att upprätthålla personaltätheten i den offentliga sektorn blir lägre framöver. Men hennes råd till finansministern, vem det än blir framöver, är att vara försiktig:

– Räkna inte hem det här för tidigt, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Enligt KI:s beräkningar finns ett utrymme för politikerna att höja utgifterna eller sänka skatterna med 30 miljarder kronor nästa år. Mellan åren 2022 och 2025 finns 170 miljarder att spendera. Men med hänsyn tagen till att behålla standarden i välfärden på ungefär samma nivå så återstår 70 statliga miljarder kronor att sätta sprätt på.

Regeringskrisen tror hon inte innebär någon fara för svensk ekonomi. Hon köper inte heller finansminister Magdalena Anderssons varning för att den politiska turbulensen och osäkerheten kan sinka företagens investeringar och nyanställningsplaner.

– Jag håller nog inte riktigt med om det, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Förutsättningarna framöver är ganska givna och det viktiga är omvärldens förväntade kraftfulla tillväxt på svenska exportvaror, enligt Westerdahl.

Drivande för svensk tillväxt är den urstarka tillverkningsindustrin och exporten. Delar av tjänstebranscherna som hotell och restaurang släpar dock fortsatt efter. Men industrins uppgång hade kunnat vara ännu starkare om det inte hade varit för bristen på halvledare och långa väntetider på containertransporter från Asien.

– Det är den snabba uppgången som har gett flaskhalsar inom industrin, och det har lett till snabbt stigande konsumentpriser, säger hon.

Men precis som de allra flesta prognosmakare tror KI att inflationsuppgången är högst tillfällig. Därmed ligger centralbankerna kvar med de låga räntorna.

– Det dröjer till 2024 innan vi får se en räntehöjning, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Dock, om flaskhalsarna i industrin kvarstår, kan inflationen ligga kvar på en högre nivå och styrräntan behöva höjas tidigare, enligt KI.

Olle Lindström/TT