Ekonomi

Pandafödsel lyfte dämpad Tokyobörs

Tokyobörsen gick uppåt, men med små rörelser, under onsdagsmorgonen. Arkivbild.
Foto: Eugene Hoshiko/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Efter två dagar med stora förändringar de första handelstimmarna öppnade Tokyobörsen något lugnare på onsdagen.

Nikkei 225-index gick upp knappt 0,1 procent vid öppningen, medan det bredare Topixindexet steg drygt 0,1 procent.

Stor vinnare var den kinesiska restaurangkedjan Totenko, som under morgonen steg 6,4 procent. Anledningen var att en av kedjans restauranger ligger alldeles i närheten av djurparken Ueno i Tokyo, som på onsdagen meddelade att en av deras pandor fött två ungar.

I Hongkong steg Hang Seng med en halv procent vid öppningen. Kompositindexen i Shanghai och Shenzhen gick upp 0,4 respektive 0,2 procent.

Ekonomi

Ingen inflation på midsommarbordet

Midsommarlunchen har inte blivit dyrare. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Ekonomi
Ekonomi Allt blir inte dyrare. Midsommarbordet kostar faktiskt lika mycket som förra året. Sillen har visserligen gått upp i pris men färskpotatisen är mycket billigare.

Maten på midsommarbordet är, allt inräknat, en ynka tiondels procent dyrare än förra året. Detta enligt beräkningar från banken SEB.

– Efter några år med ökningar ligger priserna på ungefär samma nivå som förra året, säger Marcus Widén, ekonom på SEB, som hämtar underlaget från Statistiska Centralbyrån (SCB).

SEB:s "midsommarindex" samlar priserna på allt som behövs för en traditionell midsommarlunch, som sill, potatis, gräddfil och öl. Till och med kemtvätt mot gräs- och kaffefläckar ingår.

Indexet steg med 0,1 procent i år, en skillnad som knappast lär märkas i plånboken. Samtidigt var inflationen i Sverige 1,8 procent i maj jämfört med maj förra året. Midsommaren har alltså inte hängt med i prisutvecklingen.

Upp och ned för kaviar

Inför förra årets midsommar var det färska bär och kaviar som stack ut med högre priser. I år har både bär och kaviar dock sjunkit i pris.

– Det har varit en minst sagt annorlunda tid där priserna rört sig ovanligt mycket, säger Marcus Widén om pandemivåren.

Midsommarveckan är ett av årets bästa försäljningstillfällen för livsmedelshandlarna. Till midsommar hinner inte alltid årets skörd ut i butikerna, och juni brukar föra med sig stora prisrörelser.

För skojs skull

– I år byttes en kall vår mot en värmechock. Det fanns en stor osäkerhet om huruvida skörden skulle bli försenad, men varken jordgubbar eller potatis verkar vara något problem inför midsommar, säger Marcus Widén.

SEB gör indexet mest för skojs skull.

– Men vi tycker också att det är viktigt att visa att det även i de minsta detaljerna av livet finns ett mått av ekonomi. Och jag har märkt att många gärna diskuterar midsommarindexet. Det är en efterfrågad undersökning, säger Marcus Widén.

Jonas Fredén/TT

FAKTA

Så har priserna ändrats sedan maj förra året, procent

Dyrare:

Sill + 5,7 procent

Kaffe + 4,3

Ägg + 4,1

Glass + 2,0

Hårdost + 1,8

Starköl + 0,7

Brännvin + 0,2

Billigare:

kemtvätt − 0,2

Gravad och rökt lax − 1,3

Kaviar − 1,4

Hårt bröd − 1,4

Gräddfil − 1,9

Toapapper − 4,1

Potatis, lösvikt − 5,6

Färska bär − 14,0

Potatis, kravmärkt − 17,1

Källa: SEB

Ekonomi

Överenskommelse nås efter Suezhaveriet

Fartyget satte sig på sniskan i Suezkanalen i mars i år. Arkivbild.
Foto: Mohamed Elshahed
Ekonomi
Ekonomi

En principöverenskommelse mellan ägarna till fartyget Ever Given som havererade i Suezkanalen i mars och försäkringsbolagen är klar och på väg att undertecknas, enligt de båda parterna.

Diskussionerna om ersättning efter det omfattande stoppet i Suezkanalen har dragit ut på tiden, och under tiden har fartyget hållits kvar.

Men nu ska överenskommelsen undertecknas, och förberedelser pågår för att släppa fartyget, uppger representanter för ägarna och försäkringsbolagen.

Ekonomi

Förenklingar införs för små kreditinstitut

Finansinspektionen kan klassa vissa kreditinstitut och värdepappersbolag som små och enkla. Arkivbild.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den 28 juni börjar nya, förenklade regler för små och okomplicerade kreditinstitut och värdepappersbolag att gälla.

De bolag som vill bli klassificerade som sådana kan ansöka om detta till Finansinspektionen. Det som avgör klassificeringen är exempelvis bolagens storlek, sammankopplingar, komplexitet och riskprofil.

Om ansökan godtas så innebär de nya reglerna lättnader i kraven på att offentliggöra information och rapportera uppgifter.

Ekonomi

Skanska renoverar Finlandiahuset

Skanska får finländsk order. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Helsingfors stad har gett byggbolaget Skanska uppdraget att renovera evenemangscentret Finlandiahuset i Helsingfors, enligt ett pressmeddelande.

Kontraktet är värt 88 miljoner euro, cirka 890 miljoner kronor och kommer att inkluderas i orderingången för andra kvartalet 2021.

Ekonomi

Banker vinnare på sjunkande börs

Stockholmsbörsen backar i onsdagens handel. Arkivbild
Foto: Joakim Ståhl/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi

Dagen inleddes svagt uppåt men Stockholmsbörsen har sedan vänt nedåt. Det trots att amerikanska centralbankschefen Jerome Powell kommit med lugnande signaler, bland annat om att Federal Reserve inte kommer att förhasta räntehöjningar.

Vid klockan 11 har OMXS-index tappat 0,5 procent. Ledande Europabörser pekar i olika riktning med Frankfurt och London på minus och Paris på plus.

Telekombolaget Ericsson faller 2,4 procent, mest av storbolagen. I går meddelade förvaltningsrätten att Post- och telestyrelsens beslut gällande att stänga ute Huawei från den svenska 5G-marknaden. Farhågor har lyfts om hur det påverkar Ericssons verksamhet i Kina.

Byggbolaget Skanska tappar 1,5 procent följt av livekasinoleverantören Evolution, ned 1,4 procent.

Bankerna går mot strömmen och Swedbank lyfter mest, 2,2 procent, efter en höjd köprekommendation från investmentbanken JP Morgan. Övrigra tre storbanker stiger runt en procent.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Personlig ekonomi under och efter Covid-19

Axofinans.se Den rådande pandemin har slagit hårt mot Sveriges ekonomi, med fallande tillväxt och en stigande arbetslöshet. För många är Coronaviruset främst associerat med dess ekonomiska inflytande, snarare än hälsokonsekvenserna som viruset medför. Detta är fullt förståeligt, eftersom pandemin krånglat till det finansiellt för svenskar runtom landet, och det kan vara svårt att förstå sig på hur man bör gå tillväga framöver gällande den personliga ekonomin. Det är viktigt att inte ta känslomässiga beslut baserat på dagssituationen – långsiktigt tänkande är det som kommer att rädda ekonomin, både under och efter Corona-eran.

Coronakrisen har medfört ekonomiska svårigheter globalt, och Sverige är inget undantag. Det kan vara svårt att veta hur man bör agera framöver gällande ens personliga ekonomi när hela världen befinner sig i krisläge. Det viktigaste att ha i åtanke är att denna kris kommer att nå sitt slut så småningom, trots att vägen framåt ser ut att bli längre än förväntat. Man bör därför inte ta några större finansiella beslut till följd av pandemin: pengar som investerats i aktier och dylikt bör lämnas ifred, tills dess att situationen stabiliserat sig.

Utöver det är det rekommenderat att ta väl hand om den personliga finansen, eftersom situationen kan komma att förvärras inom snar framtid. En andra våg verkar mer och mer möjlig, och kan medföra en stor ekonomisk nedgång för den svenska ekonomin – som förlitar sig främst på sin export. Det här är vad man bör fundera över gällande den personliga ekonomin både under och efter den nuvarande världssituationen.

Mindre företagsägare värst drabbade

De som drabbats hårdast ekonomiskt av Covid-19 är mindre företagsägare, särskilt de som arbetar inom turismbranschen. För sådana personer kan det vara svårt att finna en balans mellan företagets ekonomi och den personliga ekonomin. Det är viktigt att hålla dessa separat, och att se till att den personliga ekonomin håller sig stabil, även i de fall då företaget ter sig fallera.

Refinansiering av lån

Att försöka beta av flera lån samtidigt under en ekonomisk kris är inte lätt. Avbetalning av samtidiga lån innebär många olika minimibelopp att betala samt vanligtvis en högre än nödvändig ränta. Med en refinansiering av ens lån kan man samla alla sina tidigare lån på en och samma plats, och därmed få möjlighet till en lägre ränta samt lägre månadsbetalningar.

Detta innebär självklart mer pengar över i slutet på varje månad och en högre nivå av ekonomisk säkerhet. En refinansiering är ett särskilt attraktivt val för den som tidigare använt sig av lån där standarden är skyhöga räntor, exempelvis sms-lån. Sådana lån kan vara svåra att betala av inom en rimlig tidsram och kan innebära framtida problem med Kronofogden om man inte är försiktig.

Börssituationen som den ser ut idag är inte permanent

Turbulensen man kunnat observera hos aktiemarknaden på senare tid kan vara ångestgivande, men det innebär inte att man bör paniksälja. Det är bäst att vänta ut pandemin innan man rör sina aktier, eftersom marknaden eventuellt kommer stabilisera sig. Precis som med det mesta i finansvärlden, är det bäst att tänka långsiktigt, eftersom man annars riskerar förlora stora summor på sina tidigare investeringar.

En buffert gör stor skillnad

Går saker och ting snett i framtiden, är det viktigt att man inte hamnar i en situation där man måste låna pengar av familj och vänner för att klara sig. Att spara till en buffert är därför essentiellt för en säker privatekonomi. Vanligtvis räcker det med tre månadslöner för de flesta nödsituationer. Om inkomsten minskar eller man plötsligt blir av med arbetet, kan en sådan buffert lätta på stressen och bidra till en mildare övergångsperiod.

Många bäckar små gör en stor å

Privatekonomin under Covid-19 bör inte utsättas för drastiska åtgärder eller panikartade ekonomiska beslut. Små, men goda, finansiella val är allt som behövs för att säkerställa en god ekonomi både under pandemin men även framöver.

Sammanfattningsvis bör man fundera över följande för privatekonomin:

– En buffert. Slår nöden till behöver man ha pengar att tillgå tills dess att krisen är över.

– Omfinansiering. Flera mindre lån innebär högre utgifter per månad och kan leda till en nödssituation om ens privatekonomi försämras.

– Lämna investeringarna ifred. Situationen kommer att stabilisera sig så småningom, men det gäller att vara tålmodig.

Ekonomi

KI ser stora utrymmen för politiska satsningar

Konjunkturinstitutet prognoschef Ylva Hedén Westerdahl presenterar institutets prognos för den svenska ekonomin. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT Nyhetsbyrån
Ekonomi
Ekonomi Staten har satsat hundratals miljarder på att överbrygga coronakrisen. Men redan nästa år finns 30 miljarder över för politikerna att spendera på nya reformer eller sänkta skatter, enligt Konjunkturinstitutet.
I slutet av året är lågkonjunkturen över, enligt myndighetens bedömning.

Svensk BNP lyfter rejält i år, plus 4,4 procent, enligt statliga Konjunkturinstitutet (KI), en kraftig upprevidering av tidigare prognos.

Och trots statens alla stödinsatser för att möta pandemins konsekvenser, på närmare 200 miljarder kronor både förra året och i år, så finns det redan under kommande år ett högre finanspolitiskt utrymme än normalt som samtidigt håller sig till överskottsmålet, enligt KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.

Det beror på att tillväxten i ekonomin nu är stark, att transfereringarna till företagen minskar och att kostnaden för att upprätthålla personaltätheten i den offentliga sektorn blir lägre framöver. Men hennes råd till finansministern, vem det än blir framöver, är att vara försiktig:

– Räkna inte hem det här för tidigt, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Regeringskris inget bekymmer

Enligt KI:s beräkningar finns ett utrymme för politikerna att höja utgifterna eller sänka skatterna med 30 miljarder kronor nästa år. Mellan åren 2022 och 2025 finns 170 miljarder att spendera. Men med hänsyn tagen till att behålla standarden i välfärden på ungefär samma nivå så återstår 70 statliga miljarder kronor att sätta sprätt på.

Regeringskrisen tror hon inte innebär någon fara för svensk ekonomi. Hon köper inte heller finansminister Magdalena Anderssons varning för att den politiska turbulensen och osäkerheten kan sinka företagens investeringar och nyanställningsplaner.

– Jag håller nog inte riktigt med om det, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Förutsättningarna framöver är ganska givna och det viktiga är omvärldens förväntade kraftfulla tillväxt på svenska exportvaror, enligt Westerdahl.

Räntehöjning dröjer

Drivande för svensk tillväxt är den urstarka tillverkningsindustrin och exporten. Delar av tjänstebranscherna som hotell och restaurang släpar dock fortsatt efter. Men industrins uppgång hade kunnat vara ännu starkare om det inte hade varit för bristen på halvledare och långa väntetider på containertransporter från Asien.

– Det är den snabba uppgången som har gett flaskhalsar inom industrin, och det har lett till snabbt stigande konsumentpriser, säger hon.

Men precis som de allra flesta prognosmakare tror KI att inflationsuppgången är högst tillfällig. Därmed ligger centralbankerna kvar med de låga räntorna.

– Det dröjer till 2024 innan vi får se en räntehöjning, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Dock, om flaskhalsarna i industrin kvarstår, kan inflationen ligga kvar på en högre nivå och styrräntan behöva höjas tidigare, enligt KI.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: KI:s prognos i siffror

Svensk BNP bedöms växa med 4,4 procent i år. Jämfört med prognosen 31 mars är det en rejäl upprevidering från 3,7 procent. 2022 spås tillväxten bli 3,5 procent.

Arbetslösheten sjunker från 8,7 procent i år till i genomsnitt 7,6 procent nästa år. Mot slutet av 2022 bedöms arbetslösheten ha sjunkit till 7,2 procent. Först en bit in i 2023 väntas arbetslösheten vara tillbaka på nivån före pandemin.

Källa: KI

Ekonomi

Kraven kan lätta för sjukersättning till äldre

Kraven på att ta ett nytt jobb om man är för sjuk för att fortsätta på sitt nuvarande kan lättas för personer över 60 år. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den som blivit sjuk av sitt arbete och bara har några år kvar till pensionen ska inte prövas mot hela arbetsmarknaden. Det är förslaget i en utredning som ska presenteras i slutet av juli, erfar tidningen Arbetet.

I dag får den som söker sjukersättning avslag om det rent teoretiskt finns andra jobb för personen att söka. I praktiken kan det innebära att personen tvingas påbörja en omskolning som sträcker sig längre fram i tiden än pensionsdagen.

Enligt LO är risken med dagens system att personer som slitits ut av sitt jobb i vården, industrin eller på byggen går i pension i förtid. De får då färre år i arbetslivet och därmed lägre pension.

Sjukersättningen är däremot pensionsgrundande och inverkar därför inte på hur stor pensionen blir.

Utredaren väntas förslå att personer över 60 år bara behöver söka jobb i branscher hen redan jobbar i eller nyligen har jobbat i.

Helena Björk/TT

Ekonomi

Tjänstesektorn i eurozonen växlar upp

Fransmän följer fotbolls-EM på en uteservering. Tjänstesektorn i eurozonen har fått ett uppsving i takt med att smittskyddsrestriktioner lyfts. Arkivbild.
Foto: Rafael Yaghobzadeh/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Lättade restriktioner i kombination med ett uppdämt konsumtionsbehov har gett en skjuts åt tjänstesektorn i eurozonen, enligt en första preliminär beräkning för juni.

Det sammanvägda inköpschefsindexet (PMI) för industri- och tjänstesektorn steg till 59,2 i juni från 57,1 månaden före, enligt IHS Markit. Det är den högsta nivån sedan juni 2006.

Inköpschefsindex ses som en viktigt konjunkturmätare där en indexnivå över 50 anses tyda på tillväxt.

"Ekonomin i eurozonen växer i en takt vi inte har sett på 15 år", säger Chris Williamson, chefsekonom på IHS Markit, i en kommentar.

Inköpschefsindex (PMI) för tjänstesektorn steg till 58,0 från 55,2 i maj, vilket var en aning bättre än väntat.

PMI för industrin ligger enligt den preliminära mätningen kvar på majs höga nivå, 63,1.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL