GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Människovän jobbar för att alla ska få bidra

En öppen och engagerad kvinna som blivit något av en överlevare på senare år är Christina Åkerberg. Motgångarna har inte knäckt henne, snarare har de stärkt henne i kärleken till livet och önskan om att få vara med så länge som möjligt. Socionom som hon är nystartade hon en ideell organisation för att stötta unga, precis innan pandemin slog till. Nu ser hon fram emot en nystart för organisationen och sig själv.
– Jag har lurat döden två gånger, jag har inget att förlora. Jag är fullständigt orädd och jag har aldrig haft så här roligt, säger hon och ler brett.
Personligt • Publicerad 2 juli 2021 • Uppdaterad 24 november 2021
Christina Åkerberg hemma hos sig i Bondemölla.
Christina Åkerberg hemma hos sig i Bondemölla.
Foto: Catharina Nilsson

Hon sitter på sin egen veranda i Bondemölla i vit volangtunika och gestikulerar med händerna med rödlackade naglar. I hennes hem hölls bröllopsfest för hennes son Fredrik och hustrun Sara dygnet innan, och det är som att energin från gårdagens firande strålar genom Christina fortfarande. På bordet står blommor, bär och croissanter och värmen dallrar i luften.

– Det här är mitt paradis, säger Christina som har köpt ut syskonen från hennes mormor och morfars tidigare hem.

Profilen

Namn: Christina Åkerberg

Ålder: 60 år

Bor: Ludvigsborg, Hörby kommun

Familj: Hunden Maja, utflugna dottern Sara med sambon Viktor och utflugna sonen Fredrik med hustrun Sara.

Gör: Verksamhetschef för den ideella organisationen ”Ungas möjligheter” på 75 procent, som startade i februari 2020. Christina ger också föreläsningar på företag på temat hälsa och mående, hemma och på jobbet.

Aktuell: En informell nystart för företaget som startade en månad innan pandemin och påverkades av dess effekter då fysiska möten ställdes in, och bara delvis ersattes av digitala möten.

Utbildning: Socionom.

Intressen: - Naturen, mitt hem, mitt intresse att göra skillnad, musik-, teater- och dansföreställningar.Jag saknar att ta del av kulturlivet under pandemin.

Motto: -Bästa sättet att investera i framtiden är att verka i dag.

Detta visste du inte om mig: - Jag höll det svenska talet på invigningsfesten inför öppnandet av Nova Scotia Tattoo 1989 i Halifax, i Canada, där Malmöflickorna var inbjudna. Det var 600 gäster.

Hon växte upp i Malmö som fortfarande ligger henne varmt om hjärtat. Hon är äldst i en skara om fyra syskon och föddes 1961 då endast tre timmars barntillsyn erbjöds på lekskolan på Ribbergsborg.

Resten av tiden under småbarnsåren var hon oftast med sin pappa på jobbet. Jarl Åkerberg var präst och jobbade i St Johannes församling och hon brukade vara med på hembesök på gamla Lugnet i Malmö. Ibland var hon även med på långvården och kunde sitta vid sängkanten och hålla en gammal människa i handen.

– Jag älskade det. Min far var omtyckt av de gamla tanterna och kvinnorna utstrålade så mycket smittande glädje fast de säkert många gånger hade det fattigt och svårt.

Spred glädje bland äldre

När de äldre fick syn på den lilla tösen sprack deras ansikten upp och vaniljdrömmarna dukades fram på bordet. Det var endast i samband med nöddop av barn som Christina inte fick vara med. Annars var hon tillsammans med sin far och de vuxna pratade om både liv och död som den naturligaste sak i världen. De här tidiga mötena har präglat Christina, det är hon övertygad om.

– Jag har en enorm kärlek till möten med människor. Det har lagt grunden till den jag är, till att jag bryr mig om människor.

Men ändå fick hennes far vara med och knuffa henne milt mot en utbildning på socionomhögskolan i Lund. Christina hade precis börjat tjäna egna pengar hos Silverbergs möbler och var inte så intresserad av att studera.

– Men det ångrar jag inte en sekund, intygar hon nu.

Socionomutbildningen gjorde att hon kunde byta från att jobba ideellt hos Malmöflickorna, där hon varit med sedan tioårsåldern, till att utveckla verksamheten som anställd.

I 20 års tid deltog Christina i verksamheten på ett eller annat sätt. Grundaren Leida Leesment har påverkat henne mycket då åren i föreningen blev som en skola i kvinnligt ledarskap, att se grundaren skapa utrymme för Malmöflickorna, skaffa träningstider och sponsorpengar till exempel.

– Jag fick självförtroende av att vara med i Malmöflickorna, dels var jag någon och dels stod jag för något, berättar hon.

Blev arbetslös

En annan person som också fått henne att växa är den socialdemokratiske politikern Bertil Göransson. Samtidigt som han var landshövding var han också ordförande i Skånes idrottsförbund där Christina jobbade. Inriktningen på hennes uppdrag var att bejaka de sociala aspekterna av idrottens påverkan på barn- och unga.

Christina träffade en man och de fick två barn och efter en separation levde hon varannanveckas-liv med sina barn. Det innebar att även hennes telningar fick följa med till jobbet som hon själv hade gjort som liten.

Hon har ofta arbetat i föreningsmiljöer av något slag och det har fungerat bra att låta barnen vara med då och då, dels i Malmöflickorna, men även i Skånes idrottsförbund, Limhamns IF och i Svenska kyrkan.

När Transfer Sverige gick i konkurs 2019 blev Christina arbetslös. Då hade hon dessutom innan dess råkat ut för ett märkligt virus.

Drabbades av ett virus

Efter att hon varit på en musikal med dottern fick hon konstiga förnimmelser och förstod senare att hon inte kommunicerade normalt med omgivningen. Hon själv funderade på om det var så här det kändes att få en stroke.

Det blev en sjukhusvistelse på Lunds lasarett under fyra veckor där läkarna letade efter diverse anledningar och virus. Det konstaterades att Christina fått en hjärnhinneinflammation och det visade sig senare att hennes arbetsminne var kraftigt skadat och hon skulle förbereda sig på att bli sjukpensionär. Hon blir smått rasande fortfarande när hon ska berätta:

– Varför kan inte vi själva få berätta vad vi kan göra, säger hon och betonar meningens sista kan.

– Att få en sån stämpel riskerar att göra människor handlingsförlamad. Om någon skadar sin arm får de lära sig att hantera det. Det är likadant med mig, att jag får hantera att jag har ett mycket skadat arbetsminne.

Reste till Kuala Lumpur

Hon följde med sin dotter till Kuala Lumpur där dottern Sara tidigare arbetat som volontär. Där fick Christina en uppgift under sina två veckors vistelse, att umgås med och sjunga för en liten pojke, på ett eller två år, som var föräldralös och helt utmärglad. Han hade slutat att äta.

– Efter fyra dagar satt han där på jordgolvet och åt sitt ris. Jag hade sjungit och vaggat honom och faktiskt räddat honom tillbaka till livet. Jag fick en kraft i det, berättar hon stolt.

Väl hemma igen skulle livet inte flyta på enkelt. Bara två år senare blev hon och dottern påkörda bakifrån vid Gårdsstånga på E22:an. Bilen voltade flera varv och fordonet trasades sönder, berättar Christina.

– Åskådare förväntade sig inte att vi skulle leva efter kraschen.

Men det gjorde de.

Året efter gick alltså företaget Christina arbetade för i konkurs. Motgångarna hade varit flera de senaste åren men ändå bestämde sig Christina , tillsammans med Birgit Hansson, vd för Transfer Skåne, för att göra en omstart på den regionala enheten. Nu under ett nytt namn och i en ny organisation, ”Ungas möjligheter”. Idén är att genom inspirationsföreläsningar av yrkesverksamma hjälpa högstadieelever och gymnasieelever att hitta ut i arbetslivet.

Längtar efter att föreläsa

– Vi har inte råd att förlora en enda ungdom, säger Christina med eftertryck.

Under årens lopp har hon upptäckt att hon hört sin pappa predika så många gånger att hon själv tar taktpinnen och bryter tystnaden i en församling när så krävs. Som barn hötte hennes mormor med pekfingret och sade att hon inte skulle ta allt syre i rummet. Efter det följde många tysta och blyga år, men det var länge sedan. Nu längtar Christina efter att komma ut och föreläsa om personlig utveckling och hälsa och knyta fler skolor till organisationen.

– 2025 vill vi kunna erbjuda alla 33 kommuner i Skåne våra tjänster som bidrar till att fler unga hittar utbildningar och jobb.

Personligen drömmer hon om att få lite medvind framöver.

– Jag vill vara med i livet och bidra till ett bättre samhälle, säger hon.

3 bilder
Christina Åkerberg hemma hos sig i Bondemölla.
Christina Åkerberg hemma hos sig i Bondemölla.
Christina Åkerberg hemma hos sig i Bondemölla.
Christina Åkerberg hemma hos sig i Bondemölla.
Christina Åkerberg hemma hos sig i Bondemölla.

Catharina NilssonSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.