GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Medeltida historia ryms innanför kyrkporten

För många är kyrkan en stor och viktig del av livet. Här välkomnas nya familjemedlemmar, kärlekslöften sluts och vi kan ta ett sista farväl av en älskad. Innanför kyrkomurarna ryms också en ovärdelig historieskatt, som vittnar om hur livet såg ut för våra förfäder långt tillbaka i tiden. Under sommaren besöker Norra Skåne ett urval av kommunens helgedomar, för att berätta mer om just detta. Först ut är Stoby kyrka.
Stoby • Publicerad 4 juli 2021 • Uppdaterad 25 november 2021
Matts Martinsson var kyrkoherde i Stoby, Norra Sandby och Ignaberga församling mellan 1998 och 2003. Därefter begav han sig till Skara.
Matts Martinsson var kyrkoherde i Stoby, Norra Sandby och Ignaberga församling mellan 1998 och 2003. Därefter begav han sig till Skara.Foto: Sofia Åström

Knappt 20 år har passerat sedan Matts Martinsson var kyrkoherde i Stoby, Norra Sandby och Ignaberga församling. Nu sätter han återigen nycklarna i den gråa porten för att kliva in i Stoby kyrka – och tillbaka i tiden.

– Det var ett tag sedan, konstaterar han när han nyfiket letar efter knappen som ger ljus åt de förgyllda takkronorna.

Sommarljuset bryter sig in genom de stora, avlånga fönsterna i kyrkans långhus. När byggnaden tog form på 1100-talet, var ljusinsläppet betydligt mer begränsat. Små rundbågade gluggar, placerade högt upp på långhusets väggar utgjorde då den främsta ljuskällan.

Glasmålade fönster av Hugo Gehlin pryder korets södra och norra vägg. Här syns evangelisterna.
Glasmålade fönster av Hugo Gehlin pryder korets södra och norra vägg. Här syns evangelisterna.Foto: Sofia Åström

Matts Martinsson, som snart ska ta Norra Skåne på en resa genom kyrkans långa historia, var kyrkoherde i församlingen mellan 1998 och 2003.

– En del saker har förändrats sedan jag var här sist, som ljussättningen till exempel, tillägger Matts Martinsson och ler.

Han vänder blicken mot triumfbågen framför altargången, som markerar övergången mellan det rektangulära långhuset och det något smalare, kvadratiska koret. I hjärtat av den halvcirkelformade absiden syns den majestätiska altaruppsatsen från tidigt 1640-tal. Korets två glasmålningar från 1935, signerade konstnären Hugo Gehlin, förvandlar dagsljuset utifrån till färgglada mönster på altartavlans breda och guldfärgade ram.

Altartavlan i Stobykyrka är målad av Paul, som också gjort inskriptioner i Gryts och Haninges kyrkor.
Altartavlan i Stobykyrka är målad av Paul, som också gjort inskriptioner i Gryts och Haninges kyrkor.Foto: Sofia Åström

Mitt på ramens övre kant syns den danske kungen Christian IV:s monogram, C4, som vittnar om en tiden då Skåne tillhörde Danmark.

– Monogrammet fanns i många skånska kyrkor förr. När Skåne blev svenskt valde många att plocka bort det, för att sedan ta fram det igen. Men här i Stoby har det alltid funnits där, säger Matts Martinsson.

När den nuvarande altaruppsatsen sattes in i absiden, hade Stoby kyrka varit en självklar del av bygden i cirka 500 år. Under 1100-talets andra hälft restes murarna av gråsten, som då var ett självklart byggmaterial i Göingetrakten. På den tiden genomgick landet en successiv övergång till kristendom, vilket i sin tur ledde till att fler och fler socknar – den minsta enheten inom den kyrkliga organisationen – bildades.

– Varje församling har sin tradition, säger Matts Martinsson, som nu arbetar som vikarierande präst i Hässleholms församling.
– Varje församling har sin tradition, säger Matts Martinsson, som nu arbetar som vikarierande präst i Hässleholms församling.Foto: Sofia Åström

Stoby kyrka kom därför att bli en viktig mötesplats för byborna, som under sina besök kunde blicka ut över böndernas åkrar som låg samlade i norr.

Till en början bestod den nya helgedomen blott av långhus, kor och absid. Under 1300-talet fick Stoby, liksom flera skånska kyrkor, ett vapenhus och hundra år senare slogs kryssvalv av tegel i både kor och långhus. Korets valv finns kvar än idag, medan det i långhuset ersattes av ett kupigt brädloft år 1836, då den norra korsarmen tillkom.

I samband med utbyggnaden väcktes idéer om att låta bygga ett klocktorn.

– Men det pratades faktiskt om att det fanns ett torn redan på 1600-talet, säger Matts Martinsson.

Tornet i Stoby kyrka stod färdigt 1854. Men redan på 1600-talet fanns dokumentationer om ett kyrktorn i "Stouby".
Tornet i Stoby kyrka stod färdigt 1854. Men redan på 1600-talet fanns dokumentationer om ett kyrktorn i "Stouby".Foto: Sofia Åström

Två decennium senare, år 1854, stod det nya klocktornet färdigt. Vid bygget av södra stambanan 1860 växte Hässleholm fram och antalet invånare, som då tillhörde Stoby församling, ökade snabbt. Den första maj 1910 utbröts en del av Stoby församling som sedan blev Hässleholms församling. När staden år 1914 mottog sitt stadsprivilegium invigdes också den nya, ståtliga tegelkyrkan på sin backe i centrum av den unga staden.

Stoby förblev en församling, tillsammans med Norra Sandby och Ignaberga, fram till 2014. Idag, knappt 900 år sedan kyrkan för första gången såg dagens ljus, är den en del av Hässleholms församling. Fortfarande lever fragment av medeltida minnen kvar i Stoby kyrka, genom kalkristningar på korets norra innervägg som troligen målats innan murputsen hunnit torka.

– Men de är inte så lätta att hitta, säger Matts Martinsson när han försiktigt stryker handen över den metertjocka muren.

Ett litet hål som väcker många tankar. 1954 stod i en artikel att detta var Sveriges första kyrkokamin. Det sägs också ha fungerat som ett så kallat hagioskåp – ett hål genom vilket de som inte tillhörde kyrkans gemenskap ändå kunde få ta del av det som hände innanför väggarna.
Ett litet hål som väcker många tankar. 1954 stod i en artikel att detta var Sveriges första kyrkokamin. Det sägs också ha fungerat som ett så kallat hagioskåp – ett hål genom vilket de som inte tillhörde kyrkans gemenskap ändå kunde få ta del av det som hände innanför väggarna.Foto: Sofia Åström

Hans blick fastnar på ett märkligt, kvadratiskt hål i samma vägg, ungefär en meter över golvet. Vad det användes till är inte helt klarlagt, men det finns ett flertal teorier.

– Det sägs att dödsdömda, som inte fick komma in i kyrkan, fick sin sista nattvard genom hålet. De satt utanför kyrkan, och prästen räckte ut ett oblat härigenom, berättar Matts Martinsson, och ler.

Matts Martinsson var kyrkoherde i Stoby, Norra Sandby och Ignaberga församling mellan 1998 och 2003. Därefter begav han sig till Skara.
Matts Martinsson var kyrkoherde i Stoby, Norra Sandby och Ignaberga församling mellan 1998 och 2003. Därefter begav han sig till Skara.Foto: Sofia Åström
Stoby kyrka

Byggd: På 1100-talet, i romansk stil

Antal personer som ryms: 250, 300 när nykyrkan är medräknad

Dopfunt: Dopbord från 1700-talet skapat av Johan Ullberg, som också gjort dopfuntsbaldakinen.

Predikstol: Renässans från 1592

Altartavla: Oljemålning från 1700-talet som föreställer nattvardens instiftande, signerad Paul.

Källa: Hässleholms församling och Torsten Karlsons ”Stoby kyrka”

Sofia ÅströmSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.