GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

I frontlinjen mot covid-19

Åsa Wheelock, filosofie doktor i farmakologi och toxikologi, växte upp i en familj där luftventilation diskuterades vid matbordet och modern levde ett fullgott liv efter en hjärtoperation. Inte förrän hon började studera reflekterade hon över betydelsen av påverkan från hemmet och den självklara förståelsen för innovationers betydelse för att förbättra människors livskvalitet.
Personligt • Publicerad 7 juli 2021 • Uppdaterad 24 november 2021
Forskare Åsa Wheelock har fått ett nytt forskningsanslag från hjärt- och lungfonden.
Forskare Åsa Wheelock har fått ett nytt forskningsanslag från hjärt- och lungfonden.

Nu forskar hon själv på luftvägssjukdomar, senaste studien handlar om långtidssjuka i covid-19. Fritiden ägnar hon åt att försöka få politiker att förstå betydelsen av forskningsframsteg.

– Min handledare under doktorandtiden sade alltid, om inte forskningen når allmänheten och används, så är det bortkastad tid.

Åsa Wheelock är med i intresseorganisationen Vetenskapsforum covid-19. Det är en intresseorganisation bestående av läkare och forskare som försöker nå ut med budskapet om aktuell vetenskapligt baserad forskning kring den pågående pandemin.

Prestige i frågan

Helst hade hon ägnat sig enkom åt sin egen forskning men hon tycker Folkhälsomyndigheten inte har gjort sitt arbete tillräckligt bra. Myndigheten har inte ett tillräckligt tvärvetenskapligt expert-team knutna till sig, och släpper inte in forskarsamhället för diskussion och uppdatering, anser hon.

– Det har gått prestige i frågan för Folkhälsomyndigheten, säger hon och fortsätter:

– Det har kommit ut felaktig information, såsom att barn inte blir allvarligt sjuka och att de inte skulle sprida smitta, ger hon som ett exempel eftersom hon är särskilt intresserad av skolfrågorna.

Nästa år kallar hon redan nu för ”stämningarnas år”. Hon tror att anställda i skolan, dit även barn under skolplikt räknas, som har blivit sjuka kommer att stämma arbetsgivare för brott mot arbetsmiljölagen. Hon är djupt kritisk till att Folkhälsomyndigheten har fått så mycket mediatid för att upprepa frivilliga rekommendationer, som har varit otillräckliga för att skydda människor.

– Samtidigt har det lagrum som faktiskt redan funnits på plats för att skydda, såsom arbetsmiljölagen som även omfattar skolbarn, samt smittskyddslagen, helt satts ur spel, säger hon.

Luddig ansvarsfråga

Myndigheten som har gett rekommendationerna har ryggen fri, medan verksamheterna får ta ansvaret, påpekar Åsa, som tycker både myndigheter och verksamheter kan öka respekten för det vetenskapliga arbetet som utförts världen över under pandemin, och använda sig mer av resultaten.

Profilen

Namn: Åsa Kheelock Karlsson

Ålder: 50 år

Bor: I Stockholm, och växte upp i Hofterup i Kävlinge, med efternamnet Karlsson.

Familj: Maken Craig, dottern Freya, 11 år och sonen Torin, 8 år, samt hunden Luna.

Gör: Är docent vid Karolinska institutet i Solna.

Aktuell: Har fått en halv miljon kronor i anslag från Hjärt- och lungfonden för att forska på långtidssjuka i covid-19. Studien utförs bland annat med hjälp av ett monitoreringssystem i deltagarnas hem. En app i telefonen ställer frågor till deltagaren och påminner denne om att rapportera in värden från spirometrimätningar (visar lungkapaciteten) och mäta blodets syresättning, med en portabel mätare. Deltagaren ska också skriva hur aktiv denne är och vilka symtom hen upplever.

Projektets mål är dels att få bättre kunskap om hur långtidscovid varierar över tid för olika patientgrupper och dels att identifiera variabler som indikerar risk för försämring. Patienterna besöker också enheten på Karolinska institutet där ett tvärvetenskapligt team, bland andra kardiolog, lungspecialist och sjukgymnast, följer upp dem. Infektionsläkare Judith Bruchfeld och lungspecialist Michael Runold initierade forskningsenheten för långtidscovid.

Fritid: - Jag tycker om att paddla kajak, åka skidor och skridskor och ta skogspromenader. Och jag tycker om att sy, jag har jobbat som kläddesigner och sömmerska tidigare.

Tidigare forskning: År 2019 fick Åsa Wheelock Hjärt-lungfondens stora forskningsanslag om 15 miljoner kronor för molekylär forskning om kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Cirka 100 personer ingår i en långtidsstudie där forskarna med hjälp av nätverksmodeller försöker klargöra vad som orsakar kol. Det är inte endast rökning som är en riskfaktor. Det har visat sig att kvinnor utvecklar kol i högre utsträckning än män. En riskfaktor är också att vara för tidigt född och ha behövt syrgas som spädbarn.

I den lilla byn Hofterup växte Åsa upp med mamma, pappa och storebror Dan. Pappa var gymnasieingenjör med inriktning på luftkvalitet och mamma var postkassörska. Mamma Karin Carlsson hade ett stort ärr över bröstkorgen efter en hjärtoperation hon hade gjort vid 17-årsålder, men det tänkte Åsa aldrig på som barn.

Familjen levde ett aktivt gott liv. Brorsan Dan och hon tävlade om vem som var snabbast, han på sin moped och hon på sin häst. Åsa tävlade i både hoppning och galopp, sjöng och musicerade och diskuterade hur luften cirkulerade i byggnader - för det tyckte pappa Sven var intressant. Inte bara han, utan flera i släkten kom att ägna sig åt luftkvalitetens påverkan på människan, även Åsa, fast det tog sig ett annat uttryck.

– Det är en lite rolig parallell, då tänkte jag inte på det, men i efterhand kan jag se det, säger Åsa.

Hennes doktorsavhandling handlade om luftflödet i människokroppen och dess påverkan på organismen när luften är förorenad, ”Synergistiska effekter av fotokemisk smogg”, skrev hon vid University of California Davis i början av 2000-talet.

Bytte spår

Långt innan det hände ville hon bli veterinär. Men hon kom inte in på veterinärhögskolan utan utbildade sig till kläddesigner istället. Efter det sydde hon bal- och brudklänningar i eget företag i fem år, innan hon tyckte att det blev för enahanda.

Åsa kommer inte från en akademisk familj men ville ändå läsa vidare efter de naturvetenskapliga studierna på gymnasiet, i samma inriktning. Hon valde att studera till matte- och NO-lärare och under en kurs i miljökemi sade det ”klick”. En forskare från den arbetsplats hon jobbar på i dagsläget, Karolinska institutet i Solna, gjorde en gästföreläsning i ämnet toxikologi.

– Det var omedelbar kärlek, förklarar Åsa kort och gott.

– Det var så spännande.

Biokemist

Nu bytte hon väg igen. Hon slutade lärarstudierna för att utbilda sig till biokemist vid Lunds universitet. Nu var hon på rätt väg tyckte hon.

Vid 28-årsålder flyttade Åsa till Kalifornien och började sina doktorsstudier om avgasernas påverkan på lungorna, vars skadliga effekter på människokroppen förvärras avsevärt i de kemiska reaktioner som sker i starkt solljus.

Under en teaterföreställning i Kalifornien, hittade hon sin livskamrat. När Åsa påpekade under en paus att amerikanerna inte kunde uttala namnet Åsa rätt, hörde Craig Wheelock klagomålet. Eftersom han hade varit utbytesstudent i Norge blev han glad av att höra den snarlika svenskan talas och höll så klart med Åsa i hennes kritik av aktörerna.

De unga tu föll för varandra, och förenades i sin kärlek till vetenskap och resor. Efter att studierna vid universitetet i Kalifornien var avklarade reste de tillsammans till Japan som de båda fascinerades av. Åsa fortsatte studera, denna gång bioinformatik. Sen ville Craig flytta till Sverige för att medverka i ett specifikt forskningsprojekt. Åsa sökte ett anslag från SSF, stiftelsen för strategisk forskning, samt Marie Curie EU-medel. Det var så hon kom att hamna på Karolinska Institutet i Solna, som gjorde plats för henne att inleda sin första studie av sjukdomen kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.

Grundforskningen viktig

Åsa Wheelock har inte personligen blivit utan finansiering för sin forskning men är bekymrad för framtiden, för forskarsamhället i stort. Hon tycker att staten erbjuder för lite medel till grundforskning.

– De som får Nobelpris och gör riktigt viktiga upptäckter har ofta ägnat sig åt grundforskning. Ta Jennifer Doudna som exempel.

Jennifer Doudna på University of California Berkely, där Åsa nyligen tillbringade ett år som gästforskare, fick kemipriset år 2020 för sin upptäckt av gensaxen som har revolutionerat forskningsvärlden.

En forskare behöver få tid och rum att vara kreativ och ha ett finansiellt utrymme att följa upp intressanta sidospår för att kunna göra revolutionerande upptäckter, anser Åsa.

– Jag tycker att det glöms bort ibland i Sverige, riktad och kortsiktig finansiering styr forskningen i alltför stor utsträckning, och det är en fara. Det finns till exempel inte fasta forskartjänster för grundläggande forskning vid Karolinska institutet.

– Många tycker att jag har gjort ett sådant stort hopp från tiden som kläddesigner till forskare, men jag skulle säga att forskning är ett kreativt yrke i allra högsta grad. Det är inte så stor skillnad på att designa klänningar eller att designa kemiska experiment som man skulle kunna tro, säger Åsa.

Mer forskningsbaserade policys

Kreativiteten ska dock stanna i den experimentella fasen. Det finns tyvärr en växande trend i samhället att vara för kreativ när det gäller att tolka eller välja ut forskningsfynd som passar den politiska agendan, anser Åsa Wheelock. Forskarens plikt är att motverka detta och sprida budskapet på ett objektivt sätt till allmänheten, betonar Wheelock. När det finns vetenskapligt beprövade uppgifter är det vetenskapsmännens sak att tolka dem och sprida budskapet, betonar hon.

– Jag skulle vilja att Sverige som nation har en vetenskapligt grundad policy, inte bara när det gäller pandemin vi genomlever utan även vad gäller skolans arbetsmiljö, barns lärande och inom alla andra områden.

Åsa tog nyligen på sig ordförandeskapet för föräldraorganisationen Barnverket, som bland annat arbetar för en arbetsmiljölag specifik för barn.

– Jag tycker att vi har ett nästintill vetenskapsfientligt styre nu. Det är förvånansvärt med tanke på Sveriges tradition som föregångsland inom forskning, säger hon och fortsätter:

– I dag har vi en regering med lägst utbildningsgrad i Europa. Tyvärr genomsyrar detta pandemihanteringen, anser hon.

Catharina NilssonSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.