GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Nytt och gammalt möts i Norra Sandby

För många är kyrkan en stor och viktig del av livet. Här välkomnas nya familjemedlemmar, kärlekslöften sluts och vi kan ta ett sista farväl av en älskad. Innanför kyrkomurarna ryms också en ovärdelig historieskatt, som vittnar om hur livet såg ut för våra förfäder långt tillbaka i tiden. Under sommaren besöker Norra Skåne ett urval av kommunens helgedomar, för att berätta mer om just detta. Nu har turen kommit till Norra Sandby kyrka.
Norra Sandby • Publicerad 10 juli 2021 • Uppdaterad 24 november 2021

Tidningen möter Matts Martinsson, som varit kyrkoherde i Stoby församling mellan 1998 och 2003, utanför Norra Sandby kyrka.

– Det är fantastiskt att arbeta här, konstaterar han, när han går mot byggnadens västra vägg.

Norra Sandby kyrka var en del av Stoby församling, när Matts Martinsson var kyrkoherde mellan 1998 och 2003.
Norra Sandby kyrka var en del av Stoby församling, när Matts Martinsson var kyrkoherde mellan 1998 och 2003.Foto: Sofia Åström

Framför honom, på den vitputsade muren syns ett verk i sten. Det förställer Reinhold von Boyneburg, länsman i Sandby och Hörja mellan 1587 och 1599, klädd i komplett rustning. Till höger om honom är ett kranium avbildat och till vänster ett timglas. Ovanför syns en skrift i latin.

– Det står Hode Mihi Cras Tibi, vilket betyder ”Idag mig, imorgon dig”, säger Matts Martinsson när han studerar den enda gravsten som följde med från byns gamla kyrka.

Vi får anledning att återkomma till gravstenen lite senare. Innan dess reser vi tillbaka till medeltiden, och den gamla kyrkans begynnelse.

Altartavlan i bakgrunden är målad av Per Siegård.
Altartavlan i bakgrunden är målad av Per Siegård.Foto: Sofia Åström

Helgedomen från 1200-talet låg blott 150 meter från platsen där den nya kyrkobyggnaden från sent 1800-tal nu sträcker sig mot skyn. Den var byggd i gråsten och tegel, säkerligen med impulser från domkyrkan i Lund. Sommaren 1567, när Reinhold von Boyneburg stod som ägare till den intilliggande Sandby gård, spred sig en väldig eld över stora delar av byns bebyggelse.

De stridslystna lågornas skoningslösa framfart tog sig förbi kyrkans murar och slukade allt som kom i dess väg. När elden slocknat fick Boyneburg i uppdrag av den danske kungen att återställa helgedomen. Kyrkan fick därmed leva kvar i ytterligare 300 år, innan den revs till förmån för en byggnad som kunde inrymma byns ständigt växande invånarantal.

Norra Sandby församling hette fram till 1884 endast Sandby. Eftersom det fanns fler församlingar med detta namn, lade man till ”Norra”.
Norra Sandby församling hette fram till 1884 endast Sandby. Eftersom det fanns fler församlingar med detta namn, lade man till ”Norra”.Foto: Sofia Åström

– Den nya kyrkan är relativt ung. Den invigdes den 8 november 1864 av CA Bergman från Vinslöv, som sedermera blev kontraktsprost här, förklarar Matts Martinsson när han rör sig mot den nyromanska kyrkans bruna portar.

Solens strålar tar sig lätt genom de stora, valvformade fönsterna och reflekteras mot de nakna, vita väggarna i den rymliga kyrksalen. Bakom de stora kronorna som hänger över mittgången syns Per Siegårds grafiska altartavla, Kristus och helgonen, från 1952.

Målningen harmoniserar väl i såväl färg som form med de två mattor som vilar på golvet framför altaret och i koret. De båda är tillverkade av Kjellhard, och gavs till församlingen från byns syförening.

Mattorna är en gåva från syföreningen och tillverkade av Kjellhard.
Mattorna är en gåva från syföreningen och tillverkade av Kjellhard.Foto: Sofia Åström

Intill altaret står den medeltida dopfunten i gråsten med ett fat i mässing.

– Det är en av få inventarier som troligtvis följt med från den gamla kyrkan. Här använde man den till en början som blomsterkärl, men vid en biskopsvisitering bestämdes det att den fick flyttas in, säger Matts Martinsson.

Ett annat exempel på föremål som följt med från medeltidskyrkan processionskrucifixet som pryder altaret. Eftersom det är gjort i trä, antas det vara från tidigt 1600-tal – annars hade det sannerligen slukats av de våldsamma lågorna som spreds i byn år 1587.

Kafédelen i kyrka blev färdig i fjol. Då hade även Per Siegårds fresk putsas och väggarna målats.
Kafédelen i kyrka blev färdig i fjol. Då hade även Per Siegårds fresk putsas och väggarna målats.Foto: Sofia Åström

År 1601 dog Reinhold von Boyneburg. Gravstenen – den som nu är rest på den nya kyrkans västra vägg – placerades i den äldre helgedomens kor. Avbildningen av länsmannen i rustning lades på marken, med motivet nedåt.

När Matts Martinsson får frågan om det finns sägner från svunna tider, blir han fundersam. Efter en liten stund får han något i blicken.

– Ja, säger han ivrigt, och fortsätter:

– Det sades att det fanns en underjordisk gång mellan Sandby gård och den gamla kyrkan. Men om det stämmer, det vet jag inte.

Norra Sandby kyrka

Invigdes: 6 november 1864

Antal personer: 300

Dopfunt: 1200-talet

Orgel: 1983, från Mårtenssons i Lund

Altartavla: Per Siegård, Kyrkan och helgonen

Källa: Hässleholms församling, Norra Skåne, och Norra Sandby kyrka – sammanställt av Åke Persson

Sofia ÅströmSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.