Laddad resa med en 103-åring
Efter att Erling Carlsson har baxat ut sin Detroit Electric från 1918 ur ett utbyggt villagarage glider vi ljudlöst genom kvarteret i södra Stockholm. Utan buller från en förbränningsmotor går det lätt att samtala i den ombonade kupén.
Elbilarna ansågs passa kvinnliga förare och läkare.
Erling har sysslat med veteranfordon i mer än 60 år. I samlingen finns även en Stanley Steamer från 1906 och en T-Ford från 1911.
– Det är lite kul att ha tre olika bilar – en för varje drivteknik, säger han.
Förra storhetstiden för elektriska bilar började 1900 och varade cirka 20 år. Vid förra sekelskiftet hade ångbilar 40 procent av marknaden i USA, elbilar 38 procent och bensindrivna 22 procent.
– Elbilarna ansågs passa kvinnliga förare och läkare. Det berodde på att de var lättstartade jämfört med dåtidens förbränningsmotorer som måste startas med startvev. Det var både tungt och dessutom farligt, säger Erling Carlsson.
Innan elnätet var utbyggt i USA projekterade man utbytesstationer där tomma batterier kunde bytas ut mot fulladdade. När fler fick elektricitet i hemmen ökade intresset för fordonen.
– Här hemma tar det mig två–tre timmar tills batterierna är fulladdade.
1914 var toppåret för Anderson Electric Car Company med 4 469 byggda bilar. Först 1919 bytte man namn till Detroit Electric Car Company.
Men vad var det som gjorde att förbränningsmotorn "vann" till slut? Jo, dels förbättrades vägarna utanför städerna i USA och elbilarnas räckvidd blev ett problem. Dels uppfann Charles Kettering, grundare av Delco och sedermera chef på General Motors, den elektriska startmotorn 1912. Vips var fördelen med lättstartade elbilar borta. Och med allt fler oljekällor, med billigare bensin som följd, knaprade den bensindrivna bilen in på elbilens försprång.
Henry Fords fru hade dock en 1914 års Detroit Electric Brougham Model 47. Andra som körde Detroit Electric var Thomas Edison och John D. Rockefeller Jr.
Försäljningen av Detroit Electric och konkurrerande elbilar som Baker och Milburn sjönk dock stadigt. Under 1920-talet vek efterfrågan ytterligare, då bensinbilarna blev snabbare och kunde köras betydligt längre sträckor.
I spåren av börskraschen 1929 försattes Detroit Electric Car Company i konkurs. Efter ett uppköp fortsatte en blygsam produktion, huvudsakligen på beställning, fram till 1939.
Med en toppfart på 40-45 kilometer i timmen, hur användbar är bilen?
– Tja, det är ju inte så att jag kör ner i Söderledstunneln direkt. Jag håller mig helst på småvägar utanför stan, säger Erling.
Thomas Sjölund/TT
År 1881 testades världens första fordon, en trehjuling driven av elektricitet, i Frankrike.
I engelska Wolverhampton startade 1884 en produktion av elbilar, också de med tre hjul.
1888 kom ”Flocken Elektrowagen”, utvecklad av den tyske uppfinnaren Andreas Flocken. Med sina fyra hjul räknas den som världens första riktiga elbil.
USA:s första elbil konstruerades 1890–1891, för sex passagerare och med toppfarten 23 kilometer i timmen.
Källor: "Att uppfinna världen” (Mondial) av Katrine Marçal, magasinet Classic Motor, Erling Carlsson.
