Kultur och nöje

Överlevare twittrar om dagen för Utøya

Vegard Grøslie Wennesland överlevde massakern på Utøya den 22 juli 2011. Nu har han och andra överlevare startat ett Twitterkonto som ska ta läsarna genom händelsen genom personliga vittnesmål. Arkivbild.
Foto: Terje Bendiksby/NTB/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Twitterkontot @aldriglemme ("Glöm aldrig") markerar att det är tio år sedan 77 personer dödades av terroristen Anders Behring Breivik.
PREMIUM

Tanken är att ge läsarna en inblick i massakern och efterspelet genom att citera tweets från de som var på plats eller berördes av tragedin, rapporterar NTB.

Kontot har startats av Vegard Grøslie Wennesland tillsammans med Torunn Kanutte Husvik och Marthe Scharning Lund.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Elton Johns Sverigekonserter skjuts upp

Elton John har skadat höften och tvingas skjuta upp sin turné ytterligare en gång. Arkivbild.
Foto: Chris Pizzelo
Kultur och nöje
Kultur och nöje Artisten Elton Johns Europaturné Farewell yellow brick road flyttas fram ett år, till 2023. Även de två spelningarna på Tele 2 Arena den 1 och 2 oktober skjuts alltså på framtiden.

Elton John lämnade beskedet med "stor sorg och ett tungt hjärta". Anledningen är att artisten i slutet av sommaren föll och sedan dess har haft stora smärtor i höften. Han kommer antagligen att behöva opereras, men genomför ändå en välgörenhetskonsert den 25 september, för att "inte svika välgörenheten".

"Jag vet hur otroligt tålmodiga mina fans har varit ända sedan covid stoppade turnén förra året och det krossar mitt hjärta att låta er fortsätta vänta. Jag förstår er frustration efter det året vi alla har haft. Men jag lovar – showen kommer tillbaka nästa år och jag ska se till att den är mer än värd väntan", säger han i ett pressmeddelande.

Turnén ska nu starta 19 januari 2022 i New Orleans och pågå fram till sommaren 2023. Alla biljettköpare kommer att få mer information om konserterna inom kort och redan köpta biljetter är giltiga även till de nya datumen.

Kultur och nöje

Opublicerat verk av Tennessee Williams funnet

Tennessee Williams har skrivit om en amerikan som besöker Rom i en tidigare opublicerad berättelse. Arkivbild.
Foto: Marty Reichenthal
Kultur och nöje
Kultur och nöje

En tidigare opublicerad berättelse av Tennessee Williams har upptäckts och publicerats för första gången i tidningen The Strand magazine, skriver The Guardian. "The summer woman", ungefär "sommarkvinnan", hittades i arkivet på Yale universitet.

Berättelsen handlar om en amerikansk akademiker som besöker Rom varje sommar på grund av relationen till en kvinna som han träffar när hon går på gatan. Men åren efter det andra världskriget upplever mannen en växande fientlighet mot amerikaner.

Berättelsen vittnar om Tennessee Williams mångsidighet, menar Andrew Gulli, redaktör på The Strand magazine.

– Med ett par breda drag tecknar William landets skönhet och den genuina vänligheten hos människorna där, medan han mästerligt drar paralleller mellan den amerikanska huvudpersonens tillfälliga relation med en prostituerad och USA:s inblandning utomlands, båda relationerna fulla av konflikter, förbittring och desillusion.

Williams är en av 1900-talets mer betydande amerikanska dramatiker, med verk som "Linje lusta" och "Katt på hett plåttak". Han har också tidigare skrivit om Italien och dess folk i "The rose tattoo".

Kultur och nöje

Framröstat: Den är världens bästa låt

Aretha Franklin. Arkivbild
Foto: Amy Sancetta/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Aretha Franklins "Respect" hamnar etta när musiktidningen Rolling Stone rankar de 500 bästa låtar som någonsin gjorts.

Rankningen gjordes första gången 2004, och i denna reviderade version har över 250 musiker, kritiker och branschfolk röstat och totalt har nära 4 000 låtar nominerats.

Förra gången hamnade Bob Dylans "Like a rolling stone" i topp men får nu se sig nedpetad till en fjärdeplacering. Public Enemys "Fight the power" och Sam Cookes "A change is gonna come" hamnar tvåa respektive trea.

John Lennons "Imagine" glider också flera placeringar sedan förra rankningen, från andra till 19:e plats.

Enligt redaktionen för Rolling Stone ger den nya listan "en mer expansiv, inkluderande vision av popen, musiken som fortsätter skriva om sin historia för varje beat".

FAKTA

Fakta: Låtarna på topp tio

1. Aretha Franklin: "Respect" (1967)

2. Public Enemy: "Fight the power" (1989)

3. Sam Cooke: "A change is gonna come" (1964)

4. Bob Dylan: "Like a rolling stone" (1965)

5. Nirvana: "Smells like teen spirit" (1991)

6. Marvin Gaye: "What's going on" (1971)

7. The Beatles: "Strawberry fields forever" (1967)

8. Missy Elliot: "Get ur freak on" (2001

9. Fleetwood Mac: "Dreams" (1977)

10. Outkast: "Hey ya!" (2003)

Kultur och nöje

Nicki Minaj får mothugg av Vita huset om vaccin

Nicki Minaj har erbjudits ett samtal med Vita huset om coronavaccinet. Arkivbild.
Foto: Evan Agostini
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den amerikanska rapparen och artisten Nicki Minaj får mothugg från flera håll efter påståenden om att coronavaccinet skulle orsaka impotens. Nu erbjuder Vita Huset Nicki Minaj ett "utbildande samtal" med en av dess doktorer.

– Precis som vi har med andra erbjöd vi Nicki Minaj ett samtal med en av våra doktorer som kan svara på de frågor hon har om vaccinets säkerhet och effektivitet, säger en talesperson i ett uttalande.

Nicki Minaj orsakade debatt när hon tackade nej till inbjudan av Met-galan, där man var tvungen att vara vaccinerad. Artisten sade att hon bara tänkte ta sprutan efter att "ha gjort tillräcklig research".

Minaj påstod också att hennes kusins kompis i Trinidad blev impotent efter att ha tagit vaccinet, och att mannens testiklar svullnade upp.

Påståendet tillbakavisades av Trinidads hälsominister. Även brittiska och amerikanska hälsomyndigheter har kritiserat Minajs uttalande, och sagt att det inte finns några bevis på att vaccinet påverkar fertiliteten eller mäns könsorgan.

Kultur och nöje

GW: Tjatigt med actionfyllda krimserier

Leif GW Persson ligger bakom idén till 'Det som göms i snö'. Robert Gustafsson spelar huvudrollen.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje En högt uppsatt polischef och jämställdhetsförespråkare visar sig ha ett mörkt inre – den nya säsongen av "Det som göms i snö" gör fiktion av riktiga kriminalfall.
– Ibland överträffar verkligheten dikten, säger Leif GW Persson.

Det är ingen hemlighet att Leif GW Perssons "Det som göms i snö" är inspirerad av verkliga händelser. Den första säsongen kretsade kring en man som tog på sig flera mord, utan att ha begått dem. Man behöver inte vara professor i kriminologi för att ana att Thomas Quick/Sture Bergwall-historien har funnits i serieskaparnas bakhuvud.

När Kalla fall-gruppen är tillbaka, med Robert Gustafssons rollfigur i spetsen, är det högste polischefen som beter sig misstänkt. Trots ett brinnande engagemang för jämställdhet inom poliskåren tycks mannen begå brott mot kvinnor på sin fritid. Inte alls olikt härvan med verklighetens Kapten klänning.

Slipper skjuta folk

Leif GW Persson ligger bakom idén till serien och var själv verksam inom polisväsendet när Göran "Kapten Klänning Lindberg greps.

– Ibland överträffar verkligheten dikten, eller gör i alla fall goda försök till att tävla med fantasin. Göran Lindberg är en sådan, en inkarnation av en dubbelnatur. Samtidigt som han gjorde "det där" är han ju den främsta förkämpen för kvinnors rättigheter inom polisväsendets historia, säger han.

Till skillnad från många andra kriminalserier håller "Det som göms i snö" sig borta från fartfyllda actionscener och explosioner. Robert Gustafsson och Leif GW Persson menar att det inte är ovanligt att en polis aldrig behöver avfyra sitt tjänstevapen under sin karriär.

– Så ser verkligheten ut. I serier är det snedvridet med massor av biljakter och folk som skjuter. Men allting händer egentligen här, säger Robert Gustafsson och pekar mot huvudet och hjärtat.

Han får medhåll från Leif GW Persson.

– Det är inte så att man ligger i en stor hög och brottas, man skickar brev till folk och ringer dem på telefonen. Och då tänkte jag, vem är bättre på att gestalta det än Robert, säger han.

Vardagliga dråpligheter

Den pensionerade professorn i kriminologi lyfter fram brittiska produktioner som ett bra exempel på actionfria spänningsserier.

– De har fenomenala förhör i sina polisserier, som är så laddade att det är sanslöst. Det driver handlingen framåt, medan vi i Sverige har en pyroteknikvariant, bilar exploderar, folk kastas flera meter och blir skjutna. Det är tjatigt, säger han.

Robert Gustafsson, som ursprungligen kommer från komikersvängen, hade inga problem med att ta sig an rollen som en allvarlig polis. Samtidigt påpekar han att alla filmer ("utom möjligtvis "Doktor Zjivago" från 1965"), innehåller någon typ av glädje eller humor. I "Det som göms i snö" har de jobbat för att smyga in vardagliga komiska situationer.

– Livet består både av glädje och av sorg. Vi har försökt att inte glömma bort det, utan har med lite dråpligheter, säger Robert Gustafsson.

"Det som göms i snö" har premiär den 19 september på Viaplay.

Sofia Sundström/TT

Robert Gustafsson är tillbaka i rollen som Peter Wendel i 'Det som göms i snö'.
Robert Gustafsson är tillbaka i rollen som Peter Wendel i "Det som göms i snö".
Foto: Henrik Montgomery/TT

FAKTA

Fakta: "Det som göms i snö"

"Det som göms i snö" är baserad på en idé av Leif GW Persson.

Serien följer Kalla fall-polisen Peter Wendel, som spelas av Robert Gustafsson.

I rollerna syns även Samuel Fröler, Ia Langhammer, Ingela Olsson, Peter Gardiner och Cilla Thorell.

För manus står Aron Levander och Hans Jörnlind. Kristian Petri och Camilla Strøm Henriksen har regisserat.

Säsong 2 har premiär den 19 september.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native NSK

Hur spelutvecklare kan fortsätta bygga på sina framgångar år 2021

www.bingo.com

Det stora lyftet för spelindustrin har knappast undgått någon, och idag utövas en stor del av våra nöjen och aktiviteter på mobiltelefonen, surfplattan eller datorn. Spel produceras till alla enheter med en skärm, och gamingvärldens framväxt har accelererat ytterligare under de senaste åren. Vad blir nästa steg för spelutvecklarna?

Fortsätta utformandet av kulturen

Det är nu länge sedan gaming ansågs vara ett område reserverat för särskilda individer. I samband med spelindustrins framväxt har en kultur vuxit fram under det senaste decenniet, där den gemensamma nämnaren för alla som identifierar sig som gamers är passionen för spel, dess historia och dess plats i det moderna samhället. Man kan nästan kalla det en symbol för det moderna samhället, på grund av den starka kopplingen mellan datorspel och internet. Spelutvecklare har allt att vinna på att göra kulturen mer inkluderande, och därmed bygga en starkare bas.

Utveckla klassiska upplagor

Många historiska nöjen går inte ur stil. Det som har underhållit människor i årtionden har goda förutsättningar för att fortsätta länge till, och ibland behövs det bara att spelidén anpassas till det moderna samhället. Gamla brädspel har exempelvis fått ett stort uppsving med mobiltelefonens snabba utveckling. Detsamma gäller partylekar som “snurra flaskan” och sällskapsaktiviteter som frågesporter – något som existerat sedan urminnes tider. Alla typer av gamla spel och lekar har blivit en del av gamingindustrin, och den grenen inom spelande som kanske har gjort störst framsteg med detta koncept är iGaming-världen, där spelaren genom appar och hemsidor kan ägna sig åt allt från virtuella kortspel till Bingo Online.

Det kan bli mer populärt bland spelutvecklare att satsa på att blicka bakåt i tiden för att hitta inspiration till framtida utgåvor – och många gånger räcker det med att modernisera det som har funkat tidigare, i stället för att skapa något nytt.

Implementera fler sociala element

Som följd av att gamingvärlden växer, ansluter fler personer till trenden. Det har gått från att vara ett specifikt intresse till en mer allmän angelägenhet - och har fått fäste både inom sport och kultur. Med den växande spelarbasen har multiplayerfunktioner blivit alltmer populära, och många spel som normalt sett är avsedda för en person, lägger numera ofta till flerspelarlägen och liknande alternativ för att skapa en mer social upplevelse.

Med de ökade framgångarna i spelbranschen ser det ut som att vi är på väg mot en värld där den sociala aspekten är fundamental för många typer av spel. Detta gäller inte minst då gaming numera är en plattform för möten mellan människor, och många spel har till och med detta som grund – att fungera som ett virtuellt socialt medium. Idag har teknologin kommit så långt att man kan erbjuda en visuell upplevelse som är så autentisk att den framkallar vad som närmast kan beskrivas som ett emotionellt band mellan spelaren och digitala karaktärer. Och då vi är sociala varelser vill vi så klart uppleva den virtuella världen tillsammans med andra.

Olika sätt för spelutvecklare att bygga vidare på 2010-talets framgångar:

· Utveckla och bygga kring gamingkulturen

· Hämta inspiration från förr, och göra moderna upplagor

· Fortsätta fokusera på att stärka de sociala elementen

Kultur och nöje

Han får PO Enquists pris

Jan Grue får PO Enquists pris. Arkivbild.
Foto: Terje Pedersen
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den norske författaren Jan Grue får årets Per Olov Enquists pris. Det delas sedan 2004 ut ut till "en yngre författare på väg ut i Europa".

Motiveringen lyfter fram att i tider då gränsen mellan fakta och fiktion utmanas visar Jan Grue "hur ett självbiografiskt verk kan tillvarata romanens alla möjligheter: det är hjärtskärande, ogarderat och analytiskt på ett sätt som kräver exakthet i gestaltning och säker stilistisk hand."

Jan Grue debuterade 2010 med novellsamlingen "Alt under kontroll" och har skrivit romaner, novellsamlingar, barn- och faktaböcker. Hans självbiografiska sakprosabok "Jeg lever et liv som ligner deres" nominerades 2019 till Nordiska rådets litteraturpris.

Per Olov Enquists pris instiftades av Enquists förläggare på hans sjuttioårsdag 2004 och delas gemensamt ut av Norstedts, författarens utländska förlag och Bok & Bibliotek. Prissumman är 5 000 euro.

Kultur och nöje

Facket: Bibliotekens krisberedskap bristfällig

Enstaka besökare och en coronasäkrad informationsdisk på Malmö stadsbibliotek. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Bristfällig krisberedskap och digitalt utanförskap är några av de stora problem som biblioteken upplevde under pandemin, enligt en ny rapport. Trakasserierna mot bibliotekarierna minskade visserligen – men oron är ändå fortsatt stor.

Sju av tio folkbibliotek har haft helt stängt under pandemin. Det visar DIK:s rapport "Bibliotek i kristid", som lyfter hur pandemin har slagit mot bibliotekens verksamhet. Många ställde också om till digital verksamhet, 84 procent, och 93 procent utökade sina vanliga lånetjänster med bland annat take away-lån och e-lån.

66 procent av bibliotekarierna tycker att krisåtgärderna har varit tillräckliga, men många anser också att de var otydliga och kom för sent. Det fanns bibliotek som inte hade någon krisberedskap alls, menar Anna Troberg, DIK:s ordförande.

– På vissa ställen har man till och med fått kämpa mot sina chefer för att få in ganska enkla smittskyddsåtgärder, som plexiglas till lånedisken. Det är personalen som har fått komma med initiativ och hitta lösningar snarare än att det har kommit uppifrån, säger hon.

Otydliga direktiv uppifrån gjorde också att vissa bibliotek stängde medan andra höll öppet – och då blev överbelastade när personer från närliggande kommuner hittade dit.

Färre bråk

Tryggheten på biblioteken har länge lyfts av bibliotekarier. I rapporten uppger färre att de har upplevt oro och våld – men antagligen beror det på minskade öppettider, menar DIK själva i rapporten. En bibliotekarie skriver:

"Under pandemin har vi ju färre öppettider, avstängda utrymmen, inga sittplatser eller möjligheter till att hänga i lokalen vilket betyder att det varit betydligt färre missbrukare/drogförsäljning/bråk än ett vanligt år".

Trots förbättringen har 79 procent av bibliotekarierna känt social oro under året. Och trots att de flesta bibliotek har en handlingsplan för att motverka svåra situationer upplever bara 44 procent att åtgärderna är tillräckliga.

"Plocka in i totalförsvaret"

Pandemin har också synliggjort att många i digitalt utanförskap är beroende av biblioteken för vardagsärenden som bank- och myndighetskontakter. Bibliotekarierna lägger allt mer tid på att hjälpa till med detta.

– När biblioteken var tvungna att stänga eller begränsa tillgången till datorer ställde det till väldigt stora problem för de här människorna. Man hade ingen annanstans att gå, säger Anna Troberg som menar att fler aktörer måste ta ansvar för utanförskapet.

Andra krav som DIK formulerar för trygga och mer tillgängliga bibliotek är mer resurser och att arbetsgivare måste fortsätta att motverka hot och våld. Anna Troberg understryker också att det måste finnas en bättre krisberedskap.

– Man borde plocka upp biblioteken i Sveriges totalförsvar och peka ut dem som en samhällsviktig funktion. I och med att man gör det och tillför resurser till det kommer biblioteken att kunna vara med i beredskapsarbetet. Man kommer att ha ett tydligt uppdrag och vara bättre förberedd inför nästa kris.

Elin Swedenmark/TT

FAKTA

Fakta: Biblioteksrapporten i urval

Hälften av folkbibliotekarierna och skolbibliotekarierna har någon gång under det senaste året bytt eller funderat på att byta jobb på grund av sin arbetsmiljö.

51 procent av folkbibliotekarierna arbetar ibland själva ute i biblioteket, jämfört med 60 procent vid den senaste undersökningen. 27 procent av folkbibliotekarierna arbetar ensamma dagligen eller flera gånger i veckan.

Endast 44 procent svarar att de åtgärder som gjorts för att förbättra arbetsmiljön och skapa en tryggare arbetsplats har varit tillräckliga.

92 procent tycker att det ska vara möjligt att tillfälligt avvisa personer som stör ordningen från biblioteket, och 64 procent tycker att det ska gå att porta besökare för en längre tid.

1 707 personer svarade på enkäten och svarsfrekvensen var 42 procent.

Kultur och nöje

Malmös kritiserade enhörning kan vinna pris

Den rosa enhörningen på Gustav Adolfs torg i Malmö.
Foto: Johan Nilsson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Malmös rosa Pride-enhörning har fått utstå spott och spe– och en moderat kommunstyrelseordförande på Lidingö kallade den till och med för "ett slöseri med skattepengar".
Nu kan statyn vinna designpris, rapporterar Sydsvenskan.

Enhörningen, som kallats ful men samtidigt vunnit många Malmöbors hjärtan, har nominerats till Svenska designpriset. Omröstning pågår och vinnarna kommer presenteras i Stockholm den 14 oktober.

Malmöföretaget MK Illumination, som står bakom statyn, har nominerats för utformningen av den kulörta statyn, som väckt uppståndelse långt utanför stadens gränser. Även Stockholmsmoderater har kritiserat enhörningssatsningen i Malmö.

Men resonemang om att statyn, som kostat staden 850 000 kronor, skulle vara slöseri med skattepengar har Malmös kommunalråd Andreas Schönström (S) kallat "trångsynt och tråkigt" – och har tidigare hänvisat till att om Malmö skulle resonera som kritikerna så skulle staden varken kunna ha parkbänkar eller blomstersmyckningar, eftersom det inte heller hör till välfärdens kärna.

Malmös satsning – den sex meter höga rosa enhörningen – placerades på ett av stadens torg inför World Pride, som hölls i Malmö och Köpenhamn i somras.

Just nu är statyn borttagen då den repareras och fixas till vintern. Den kommer, som tidigare planerat, att byta skrud och anpassas till kommande högtider som exempelvis julen.

Anna Karolina Eriksson/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL