Utrikes

Aleksander, 22: Rasismen har ökat efter Utøya

22-årige Aleksander Wang tycker inte att rasismen i Norge har blivit mindre påtaglig sedan högerextremisten Anders Behring Breiviks massmord för tio år sedan.
Foto: Marc Skogelin/TT
Utrikes
Utrikes För tio år sedan mördade den norska högerextremisten Anders Behring Breivik 77 människor i terrordåden i Oslo och på Utøya. Men inte mycket har förändrats i Norge efter massakern, enligt Oslobor som TT pratat med.
– Jag minns det som om det vore i går, säger 23-åriga lärarstudenten Ingeborg Soleng.
PREMIUM

När hon fick veta vad som hade hänt så trodde hon först inte på det. Det måste vara fel, tänkte Ingeborg Soleng, i dag 23 år, men vid tiden för terrordåden bara 13.

– Det var så overkligt att det hände. Så det tog lite tid innan det sjönk in vad som faktiskt hade inträffat, säger hon.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Demokratin får aldrig sova

Jens Stoltenberg med anhöriga
Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT
Opinion
Opinion

På eftermiddagen den 22 juli 2011 sprängdes regeringskvarteret i Oslo med en gigantisk bilbomb. Lite mer än en timme senare steg terroristen bakom bomben iland på Utöya, där det socialdemokratiska ungdomsförbundet AUF hade sommarläger, förklädd till polis. Konsekvenserna av denne ondsinte mans agerande under några timmar var förfärliga; sammanlagt 77 mördade och över 300 skadade.

Var detta ett dåd av en ensam galning? Både ja och nej. Han hade radikaliserats på egen hand framför datorn, men hade också tidigare varit medlem i det högerpopulistiska och invandringskritiska Fremskrittspartiet.

Som Eva Nordlund konstaterar i den norska tidningen Nationen agerade terroristen utifrån fascistisk ideologi. Han har själv hänvisat till en konspirationsteori som kallas ”Eurabia”. En föreställning om att en europeisk samhällselit samarbetar med arabiska länder i syfte att ”islamisera Europa”. I Norge utpekade terroristen Arbeiderpartiet som ”den inre fienden”, vilket gjorde ungdomsförbundet AUF som mål för hans attentat.

Även idag sprids samma konspirationsteorier av högerextrema och nynazistiska grupper. Internet är ett effekt redskap för dessa destruktiva strömningar. I augusti 2019 dräpte en annan ung norrman sin syster, som var född i Kina, och gick därefter till attack mot en moské, där han lyckligtvis blev övermannad. Han hade bilder på Utöyaterroristen i sitt rum och förklarade att han hade fått sin extrema uppfattning efter att ha studerat nynazistiska hemsidor.

Rasism och konspirationsteorier har inte minskat sedan massakern på Utöya för tio år sedan, snarare tvärtom. Även i Sverige. Våldsbenägna extremister finns inte bara på yttersta högerkanten utan också på yttersta vänsterkanten och i islamistiska miljöer. Svårast att upptäcka är ensamma personer, som radikaliseras framför dataskärmen, men även de finns i ett sammanhang. Det går inte att avfärda Utöyamassakern som en enstaka händelse av en galning.

Att förebygga extremism och terror är ett viktigt arbete på många plan. Ett demokratiskt samhälle får inte sova utan hela tiden arbeta för inkludering, rättvisa och sammanhållning. Här finns mycket att göra.

Opinion

Tio år av sorg

Statsminister Stefan Löfven tillsammans med AUF-ledaren Astrid Hoem och AP-ledaren Jonas Gahr Støre vid minnesmonumentet Lysningen, där alla offers namn står ingraverade på ett plakat.
Foto: Beate Oma Dahle
Opinion
Opinion

Det är tio år sedan vi lärde oss att vi levde i en illusion om ett tryggt, säkert samhälle. Att det bara krävdes en galning med en bomb eller ett gevär för att självbilden skulle krackelera och spricka.

Nyheten om en bomb i centrala Oslo var oerhörd och betydelsefull redan den. Att följa de långsamt ökande dödstalen och föreställa sig barn som springer ifrån en vuxen skytt i panik var en mardröm, liksom att försöka säga något av värde om vad detta innebär eller hur vi kunde värja oss mot detta. Vi var många som svor att terroristerna aldrig skulle få vinna den dagen.

Det är svårt att veta om vi fick rätt eller ej: den ensamme galningen eller extremistgruppen som attackerar vårt samhället är en del av vårt kollektiva medvetande nu. Det flesta vet att det är extremt låg risk att råka ut för ett terrordåd, men inte hjälpte det Ebbas föräldrar efter terrordådet på Drottninggatan.

Vi har sedan Utøya-dådet lärt oss att leva i en verklighet där ensamma galningar eller en grupp extremister med jämna mellanrum attackerar någon eller några som hen menar stör hens världsbild. Muslimer, homosexuella, kvinnor eller degenerade ateister: alltid retar de någon med ett automatvapen.

Anders Behring Breivik överlevde, till skillnad från många sådana gärningsmän och kunde ha gett insikt om hur dessa män tänker och varifrån blodtörsten kommer. ”Denne man har aldrig torterats, aldrig plågats av krig eller diktatur eller något annat som kan traumatisera en människa: varifrån kommer hatet och vreden?” Det funderade jag över i ledartexten jag skrev efter terrordådet. Vem var norrmannen som kallade sig nationalist, men inte tvekade när han tryckte av en pistol i ansiktet på ett norskt barn?

Efter tio år har Cirkus Breivik bara lärt oss att den vita rasens hämnare gillar att spela Yatzy och får extra norsk specialkost. I sin svit med rum på fängelset lär han oss inget annat än det absurda i att en massmördare stingsligt klagar på villkoren medan norska familjer tänder ljus till minne av sina barn på deras födelsedagar.

Vissa personer kan avhumanisera andra till den milda grad att man skrattande kan döda barn och fira det som en fantastisk triumf. Det är kanske lika bra att vi inte lärt oss att förstå det: normalt fungerande människor bör inte ha den kapaciteten.

Under de tio åren som gått har jag och andra kommentatorer med jämna mellanrum kämpat med att hitta något meningsfullt att säga om terrorns besinningslösa och meningslösa våldet. Vi har väl lyckats sådär bra. Men: Paris föll inte efter terrorattacken mot Bataclan, Oslo inte efter dådet på Utøya. Folk orkar inte vara rädda hur länge som helst.

Världen är full av extremister, som av en eller anledning radikaliserats till att tro att vissa av deras medmänniskor inte förtjänar medmänsklighet. Trots detta vänjer vi oss vid rädslan och sorgen och börjar gå på konsert och åka på ungdomsläger igen. Det är vardagen som besegrar extremismen. Den trötta, stressade tisdagen då den som har ett ärende på Drottninggatan inte längre orkar fundera på terrordådet som skedde där. Vardagens repetitiva lunk råder till sist inga bomber på.

Utrikes

Löfven på Utøya: Vi får aldrig glömma

Stefan Löfven och Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre på Utøya på onsdagen.
Foto: Beate Oma Dahle/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Terroroffren på Utøya stod upp för alla människors lika värde, säger statsminister Stefan Löfven (S) på plats för en minnesstund om terrordåden i Norge 2011, dagen före tioårsdagen av massmordet.
– När vi nu säger att vi aldrig får glömma det som hände, måste vi också leva upp till det löftet, säger Löfven.
PREMIUM

Det är en vacker bilfärd från Oslo till Utøya, med små vägar som slingrar sig fram högt uppe i det gröna landskapet, förbi sommarhus och campingplatser. Den lilla ön Utøya syns tydligt från vägen.

Det var just den här vägen han åkte, terroristen Anders Behring Breivik, för tio år sedan. Med sig i bilen hade han vapen som han skulle komma att använda för att skjuta ihjäl 67 personer på ön, framför allt barn och unga, som var på plats på Utøya för Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF:s årliga sommarläger.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Så har Utøya lämnat spår i kulturen

Rakel Mortensdatter Birkeli överlevde terrordådet på Utøya. I dokumentären 'Rekonstruktion Utøya' iscensätter hon och tre andra överlevare sina upplevelser med hjälp av unga skådespelare. Pressbild.
Foto: Vilda Bomben Film AB
Kultur och nöje
Kultur och nöje Tio år efter terrordådet i Norge har händelserna på Utøya skildrats i så väl konst som film och litteratur. De ohyggliga konsekvenserna och dådets ideologiska motiv får kulturskapare att vilja berätta om händelserna, tror regissören Carl Javér.
– På ett sätt är det Europas 9/11, vi tvingas närma oss frågan: Vad tål vår demokrati?
PREMIUM

När medierapporteringen har gått vidare till nästa stora händelse och uppdateringarna i sociala medier har blivit färre dyker de upp, de konstnärliga försöken att tolka och förstå mänsklighetens stora trauman. Händelserna i Norge den 22 juli 2011 har skildrats av både överlevare och konstnärer utan personlig relation till terrordådet – men kan vem som helst göra anspråk på kollektiva sår?

Carl Javér, som har regisserat dokumentären 'Rekonstruktion Utøya', menar att vi har ett ansvar att förmedla vittnesmål från svåra händelser. Arkivbild.
Carl Javér, som har regisserat dokumentären "Rekonstruktion Utøya", menar att vi har ett ansvar att förmedla vittnesmål från svåra händelser. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Tre döda efter skalv i Kina

Utrikes
Utrikes

Minst tre personer har omkommit och tiotals har skadats efter ett skalv i provinsen Sichuan i sydvästra Kina.

Räddningspersonal arbetar nu med lyfta ut skadade från rasmassorna. Drygt ett tusental hus ska ha kollapsat i området Luxian efter skalvet, som enligt USA:s geologiska myndighet USGS hade magnituden 5,4.

Tiotusentals hushåll saknar el, och invånarna uppmanas att hålla sig utomhus för att undvika fara vid eventuella efterskalv. Men enligt de lokala myndigheterna tros inga ytterligare större skalv inträffa.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

casinotopp.com

Fördelar med online casinon vs fysiska casinon

Casinotopp.com I dagsläget finns det faktiskt bara totalt tre stycken fysiska casinon i hela Sverige. Alla dessa casinon är statligt ägda och går under namnet Casino Cosmopol. Du kan hitta dessa casinon i Malmö, Göteborg och Stockholm.

Då utbudet på fysiska casinon är väldigt litet i Sverige kan det vara svårt att faktiskt ha möjlighet att besöka ett. Därför kan det vara ett bra alternativ att besöka ett online casino istället. Nedan har vi sammanställt olika fördelar med att besöka ett online casino framför ett fysiskt casino.

Online casinon är lättillgängliga

Online casinon är väldigt mycket mer lättillgängliga än vad fysiska casinon i Sverige är. I somras lades Casino Cosmopol i Sundsvall ner till följd av dålig ekonomi. Detta innebär att det numera enbart finns tre fysiska casinon kvar vilket innebär att tillgängligheten är begränsad.

Internetbaserade casinon är så gott som alltid tillgängliga. Det finns över 100 olika online casinon som har en svensk spellicens. Dessa casinon finns alltid att tillgå via datorn, plattan eller en smartphone så länge du har internet.

Du behöver alltså inte befinna dig i Stockholm, Malmö eller Göteborg för att ha tillgång till casinospel. Du kan även välja mellan fler olika casinon och få spela casinospel som passar dina preferenser.

Stort utbud

Då fysiska casinon behöver rymmas inom fyra väggar och ett tak så blir spelutbudet relativt begränsat. Online casinon har inga fysiska rum att anpassa sig efter och kan därför erbjuda ett stort spelutbud.

Online casinon erbjuder i vanliga fall flera hundra olika traditionella casinospel men ibland erbjuder casinosajter tusentals casinospel.

Bra skydd för spelare

Casinon med svensk spellicens ger ett stort skydd till sina spelare från Svenska Spelinspektionen från att hamna i spelmissbruk. Spelinspektionen är en myndighet som finns till för att säkerställa att casinospel sker lagligt, säkert och tillförlitligt.

Under den rådande Corona pandemin har Spelinspektionen tillsammans med regeringen tagit fram nya restriktioner och regler för att skydda personer från att hamna i ett spelmissbruk.

Du är snabbt igång

För bara några år sedan krävde online casinon ganska krångliga registreringar och att man uppgav mycket personlig information. Sedan BankID kom har online casinon hakat på trenden och tiden för långsam registrering är förbi.

Flera casinon tillåter numera att man enkelt loggar in med BankID vilket innebär att man är igång efter bara några klick. Denna typ av online casinon har fått samlingsnamnet Casino utan konto.

Tips på svenska online casinon

Nedan har vi listat våra personliga svenska online casinon. Om inget av dessa casinon faller dig i smaken kan du besöka Casinotopp för mer inspiration.

1. LeoVegas

LeoVegas är troligtvis ett online casino som du redan hört talats. LeoVegas är en stark och pålitlig aktör på marknaden som är otroligt populär. Spelar du på LeoVegas kan du känna dig trygg.

LeoVegas erbjuder de mest klassiska casinospelen:

- Slot spel - Roulett - Baccarat

- Blackjack - Live casino

- Tärning - Poker

LeoVegas är ett perfekt casino att spela på när du är på språng då deras mobilversion är väldigt välutvecklad. Sajten har även en väldigt bra kundtjänst vilket ökar casinots kredibilitet.

2. No Account Casino

På No Account Casino kan du enkelt spela på flera olika online casinon och slippa krånglig registrering. No Account Casino var faktiskt ett av de första online casino som erbjöd denna lösning till sina spelare.

No Account Casino har en svensk spellicens men även en licens från MGA vilket verkligen bidrar till casinots höga kvalité och otroliga spelutbud.

No Account Casino har en kundtjänst som är tillgänglig dygnet runt och har även en livechatt.

3. Betsson

Betsson är ett av Sveriges mes välkända spelbolag. Betsson har lyckats bygga upp ett bra rykte om sitt företag och detta med all rätt. Sajten har en användarvänlig layout och ett stort spelutbud.

Under det senaste året har Betsson även utvecklat en riktigt bra App där man enkelt kan spela på casinot när man är på språng.

Betsson grundades 2002 och ägs av Betsson Group. Casinot har en svensk spellicens vilket bidrar med en trygghet till alla spelare.

Utrikes

Fyra gripna efter möjligt hot mot synagoga

Polisen höll vakt i den tyska staden Hagens centrala delar under onsdagskvällen efter vad polisen beskrev som ett möjligt hot mot en synagoga.
Foto: Henning Kaiser/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Fyra personer har gripits med anledning av det möjliga hotet mot en synagoga i västra Tyskland under onsdagen. En av de gripna är en 16-årig pojke, meddelar polisen.

Sent på onsdagen ökade polisen sin insats vid en synagoga i Hagen, en stad med drygt 200 000 invånare. Orsaken var det möjliga hotet, som kom i samband med den judiska högtiden Jom Kippur. Många människor av judisk börd befann sig i synagogan.

Polisen ska även ha sökt igenom flera byggnader i samband med utredningen.

Utrikes

EU: Inga journalister ska dö på jobbet

Minnesstund 2018 för den maltesiska bloggaren och journalisten Daphne Caruana Galizia som sprängdes ihjäl av en bilbomb i oktober 2017. Arkivfoto.
Foto: Jonathan Borg/AP/TT
Utrikes
Utrikes Utred, utbilda och skydda! Uppmaningarna kommer från EU-kommissionen för att förbättra läget för hotade journalister över hela kontinenten.

Kommissionsordförande Ursula von der Leyen tog upp frågan om våld och hot mot journalister i sitt årliga tal om läget i EU i onsdags.

Nu följer öppenhets- och värderingskommissionären Vera Jourová upp ämnet med en bred mängd av uppmaningar till medlemsländerna om hur journalistkåren ska kunna skyddas bättre.

– Fler än 900 journalister och andra mediaanställda attackerades runt om i EU i fjol. Det här får inte fortsätta. Ingen journalist ska behöva dö eller skadas på jobbet, säger Jourová på en presskonferens i Bryssel.

Torsdagens rekommendation innehåller en förnyad uppmaning till medlemsländerna att "med kraft" utreda och åtala brott och hot och vid behov gärna ta hjälp av olika EU-institutioner eller andra EU-länder. Man vill att poliser utbildas i hur journalister kan skyddas, inte minst vid demonstrationer, och manar till särskild uppmärksamhet på hot och våld mot kvinnor och företrädare för olika minoritetsgrupper.

Till nästa år utlovas dessutom ett särskilt lagförslag om "europeisk mediafrihet".

– Många journalister gör uppoffringar för samhällets bästa. De kämpar för demokrati och samhället. Det är dags för demokratin och samhället att kämpa för journalisterna, säger Jourová i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Journalistmord i EU

De senaste åren har en rad uppmärksammade journalistmord inträffat i olika EU-länder:

16 oktober 2017: Maltesiska Daphne Caruana Galizia sprängs ihjäl av en bilbomb nära hemmet.

21 februari 2018: Slovaken Jan Kuciak skjuts ihjäl i sitt hem. Även flickvännen Martina Kusnirova dödas.

18 april 2019: Nordirländska Lyra McKee skjuts ihjäl under kravaller i Derry.

9 april 2021: Grekiske Giorgos Karaivaz blir ihjälskjuten nära hemmet.

15 juli 2021: Nederländske Peter de Vries skjuts ihjäl på väg hem efter ett tv-framträdande.

Utrikes

Frankrike stänger av ovaccinerad vårdpersonal

Vaccinmotståndare protesterade den 17 juli efter att president Emmanuel Macron meddelat fler vaccinkrav – bland annat att vårdpersonal måste vaccinera sig för att få behålla sitt arbete. Det kravet trädde i kraft den 15 september. Arkivbild.
Foto: Michel Euler/AP/TT
Utrikes
Utrikes Frankrike tar i med hårdhandskarna mot den ovaccinerade vårdpersonalen. Drygt 3 000 som inte tagit vaccinet stängs av utan lön.

Frankrikes hälsominister Olivier Véran sade under torsdagen att brev har skickats till ovaccinerade vårdanställda runt om i landet om att deras anställning har dragits in – utan lön.

Hälsoministern sade att tiotals personer valde att säga upp sig i stället för att ta sprutan, men att landets sjukvård är säkrad med de övriga 2,7 miljoner anställda inom vården.

En av dem som protesterar mot åtgärden är Thierry Paysant, brandsäkerhetschef på ett sjukhus i Nice. Han har valt att hungerstrejka mot vaccinkravet, som han menar är en alldeles för hård åtgärd.

– När jag tittar på tv ser jag hur människor som är emot eller tveksamma till vaccinet får stå tillbaka eller avfärdas som konspirationsteoretiker. Jag hoppas på en öppen debatt, säger han, och förtydligar att det är själva tvånget han protesterar mot, inte vaccinationerna.

Avstängningarna har inte skett utan förvarning. I juli meddelade president Emmanuel Macron att alla anställda inom vården måste vaccinera sig senast den 15 september.

Den grupp som varit mest tveksamma till vaccination är sjuksköterskorna, skriver nyhetsbyrån AFP. De har i störst utsträckning uttryckt misstro till hur effektiva och säkra vaccinerna är.

Sett till hela befolkningen har Frankrike en av de högsta vaccinationsgraderna i världen – 70 procent är fullvaccinerade. Dock har 74 procent valt att bara ta en dos, vilket tyder på viss tveksamhet till vaccinet hos en del av befolkningen.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL