Opinion

Demokratin får aldrig sova

Jens Stoltenberg med anhöriga
Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT
Opinion
Opinion

På eftermiddagen den 22 juli 2011 sprängdes regeringskvarteret i Oslo med en gigantisk bilbomb. Lite mer än en timme senare steg terroristen bakom bomben iland på Utöya, där det socialdemokratiska ungdomsförbundet AUF hade sommarläger, förklädd till polis. Konsekvenserna av denne ondsinte mans agerande under några timmar var förfärliga; sammanlagt 77 mördade och över 300 skadade.

Var detta ett dåd av en ensam galning? Både ja och nej. Han hade radikaliserats på egen hand framför datorn, men hade också tidigare varit medlem i det högerpopulistiska och invandringskritiska Fremskrittspartiet.

Som Eva Nordlund konstaterar i den norska tidningen Nationen agerade terroristen utifrån fascistisk ideologi. Han har själv hänvisat till en konspirationsteori som kallas ”Eurabia”. En föreställning om att en europeisk samhällselit samarbetar med arabiska länder i syfte att ”islamisera Europa”. I Norge utpekade terroristen Arbeiderpartiet som ”den inre fienden”, vilket gjorde ungdomsförbundet AUF som mål för hans attentat.

Även idag sprids samma konspirationsteorier av högerextrema och nynazistiska grupper. Internet är ett effekt redskap för dessa destruktiva strömningar. I augusti 2019 dräpte en annan ung norrman sin syster, som var född i Kina, och gick därefter till attack mot en moské, där han lyckligtvis blev övermannad. Han hade bilder på Utöyaterroristen i sitt rum och förklarade att han hade fått sin extrema uppfattning efter att ha studerat nynazistiska hemsidor.

Rasism och konspirationsteorier har inte minskat sedan massakern på Utöya för tio år sedan, snarare tvärtom. Även i Sverige. Våldsbenägna extremister finns inte bara på yttersta högerkanten utan också på yttersta vänsterkanten och i islamistiska miljöer. Svårast att upptäcka är ensamma personer, som radikaliseras framför dataskärmen, men även de finns i ett sammanhang. Det går inte att avfärda Utöyamassakern som en enstaka händelse av en galning.

Att förebygga extremism och terror är ett viktigt arbete på många plan. Ett demokratiskt samhälle får inte sova utan hela tiden arbeta för inkludering, rättvisa och sammanhållning. Här finns mycket att göra.

Opinion

Enbart kost och motion räcker inte

Diabetiker behöver oftast mer än bara råd om kost och motion.
Foto: Pontus Lundahl / TT
Opinion
Debatt.

För den som får typ 2-diabetes ska effektiv läkemedelsbehandling sättas in direkt vid diagnos, allt för att undvika följdsjukdomar och komplikationer. Basen i behandlingen är alltid livsstilsförändringar med viktnedgång och ökad fysisk aktivitet, men det måste kompletteras med läkemedelsbehandling.

Det räcker inte enligt behandlingsrekommendationerna att enbart ge patienten kost- och motionsbehandling, vilket ändå fortfarande görs i mycket hög grad.

Det är dags att diskutera nollvision för diabeteskomplikationer. Det borde vara lika självklart som att vi har en nollvision för död i trafiken.

Minst 400 000 svenskar har typ 2-diabetes och det viktigaste målet för behandlingen av sjukdomen är att nå det uppsatta målvärdet för blodsocker (HbA1c), blodtryck och kolesterol och det ska göras tidigt i sjukdomen, vid diagnos. Detta för att förhindra eller skjuta fram följdsjukdomar och komplikationer som till exempel stroke, hjärtinfarkt, skador på ögon, fötter eller njurar.

Behandlingsrekommendationerna är i dag individanpassade och målet med behandlingen anpassas efter individens ålder, övriga sjukdomar och hur länge de haft sin diabetes. Grundregeln är dock att behandling med kost och motion ska kompletteras med medicin.

En nyligen publicerad studie med 78 000 patienter från Nationella Diabetesregistret, NDR, visar att en majoritet av dem hade ett för högt blodsocker ett eller flera år efter att de diagnostiserats.

Enligt studien ger en fördröjning med ett år för att få ner blodsockernivåerna till de uppsatta målen samhällskostnader på 113 miljoner kronor. Om man bara ser till personer under 65 å, är kostnaderna mer än dubbelt så stora (279 miljoner).

Det råder en stor samstämmighet om att medicinering är viktigt och om vi verkligen ska lyckas måste vårdcentralerna få möjlighet att betala för medicineringen. I dag är det olika i olika regioner. Medan läkemedelskostnader betalas centralt i vissa fall hamnar kostnaden för läkemedel direkt på vårdcentralerna i andra. I de regioner vårdcentralerna får stå för notan är det många vårdcentraler som inte har råd att bekosta dyra läkemedel utan att samtidigt dra ner på annan verksamhet, vilket förstås inte är önskvärt.

Varken läkaren eller patienten ska acceptera att man inte når sina mål för diabetesbehandlingen och därför löper risk att drabbas av svåra följdsjukdomar och komplikationer. Når vi målen kan vi också nå nollvisionen.

Margareta Hellgren

docent i allmänmedicin, forskare på Skaraborgsinstitutet och på institutionen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Göteborgs universitet

Opinion

Framsynt oljestopp av Grönlands regering

Opinion
Opinion

Grönlands regering stoppar allt letande efter olja och gas på Grönland och i havet runt om kring. Det är ett framsynt beslut, främst därför att det är användningen av de fossila bränslena som är den helt dominerande anledningen till klimatförändringarna. Men också för att, som landets mineralminister förklarar, det knappast ligger några stora vinster av oljeutvinning och lurar bakom hörnet. Världen är inriktad på att minska olje- och gasanvändningen och helt fasa ut den på lite längre sikt.

Därför ser Grönlands regering det inte som någon stor uppoffring att avstå från att leta efter de 31 miljarder fat olja (inklusive gas), en av världens största outnyttjade reserver, som beräknas finnas under havsbottnen utanför Grönland.

För den oerhört känsliga miljön i Arktis är det ett viktigt och framsynt beslut av den grönländska regeringen, som inom ramen för självstyret från Danmark hanterar bland annat förvaltningen av naturresurser.

Grönland har också sagt nej till uranbrytning. Det var en viktig fråga i den senaste valrörelsen och ledde till regeringsskifte. Uranbrytning har både stora miljömässiga konsekvenser och medför risker för kärnvapenspridning.

Däremot är grönländarna intresserade av att utvinna andra mineraler, med nödvändig miljöhänsyn. Inte minst den digitala utvecklingen kräver ökad utvinning av olika mineraler, som är nödvändiga för elektroniska komponenter.

Yngve Sunesson

Opinion

Resterna av Libanon

Opinion
Opinion

Ett år efter explosionen i Beiruts hamn befinner sig Libanon i fritt fall. Enligt en ny rapport från Unicef riskerar fyra miljoner libaneser stå utan vatten om några få veckor. Detta drabbar ett Libanon på ruinens brant där personer som för ett år sedan tillhörde medelklassen svälter. Med en valuta som sjunkit i värde med 90 procent får allt fler svårt att sätta mat på bordet. Världsbanken kategoriserar det som en av världens största ekonomiska kriser, kanske den största sedan 1850. Endast Venezuela kan matcha Libanons snabba kollaps i modern tid.

Regeringen kände till risken med att förvara den mängden sprängämnen i hamnen och något tillfredsställande svar på varför man inte åtgärdade det, eller den organiserade brottsligheten som dominerade hamnen har medborgarna aldrig fått.

Bristen på en fungerande regering låser dessutom möjligheterna till utländsk nödhjälp. Vi ser en humanitär katastrof i realtid. En svensk biståndsarbetare i Libanon menar att det saknas 84 miljoner bara för att klara mat- och vattenförsörjningen.

Libanon är det land som tagit emot flest flyktingar, 1.5 miljoner på en befolkning om fyra miljoner och föga förvånande är det också de som har det sämst och försöker nu hitta någon annanstans att fly. Välbärgade libaneser söker sig till västländer som USA och Kanada. Det generösa flyktingmottagande landet Libanon genererar flyktingar och utarmar landet på de läkare och jurister det behöver för att återhämta sig.

Att ta ifrån folk möjligheten att försörja sina familjer och till och med strypa tillgången till rent vatten är ett recept på katastrof. Chansen för oroligheter får bedömas som mycket hög. Den internationella nödhjälpen måste finna sin väg till Beirut och Tripoli på något annat sätt än genom regeringskanaler. Tyvärr finns det inget sätt att skydda mot korruption i den utsatta ekonomiska situationen. Alternativet är flyktingströmmar, epidemier och upplopp.

Opinion

Fossilfritt jordbruk

Byt ut dieseln i traktorerna.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Opinion
Ledare. Jordbrukets dieselanvändning måste också ställas om till fossilfritt bränsle. Utredningens förslag kan hjälpa till.

Det svenska jordbruket bidrar, liksom alla näringsgrenar, till jordens uppvärmning genom sin fossilbränsleanvändning. Trots att jordbruket har utomordentliga möjligheter att i den egna produktionen också ta fram fossilfria drivmedel har det inte gått att ekonomiskt motivera detta, särskilt som EU stoppat stöd till biobränslen av konkurrensskäl ( fossildrivmedlen!).

Förra veckan lade landshövding Helena Jonsson, tidigare LRF:s ordförande, på regeringens uppdrag fram utredningsförslag om hur jordbrukets fossilbränsleanvändning skulle kunna växlas mot andra bränslen. Det kanske viktigaste är att ersätta dagens dieselavdrag, som införts för att kompensera svenska bönder för högre kostnader till följd av svenska särkrav, med dels en biopremie för användning av biodrivmedel, dels ett nytt ”jordbruksavdrag” för att kompenserade för de svenska särreglerna. Den klimatpremie som gäller för miljöfordon föreslås utökas till att också gälla jordbruksmaskiner (och borde också gälla andra arbetsfordon).

Det här är kloka förslag som bygger på januariavtalet och som regeringen snarast borde se till att göra proposition på. Alla sektorer måste medverka till att minska Sveriges klimatpåverkan och de flesta behöver både morot och piska för att göra det snabbt.

Biogasutredningen hade förslag som skulle underlätta för jordbruket att i ökad omfattning använda gödsel för att tillverka biogas. Det minskar metanutsläppen från gödsel och ger mer lätthanterlig gödsel. I Jonssons utredning betonas att förslagen behöver genomföras som en del i klimatomställningen.

Dessutom föreslås att Sverige på EU-nivå ska driva på för att lägga tull eller klimatavgift på den klimatmässigt sämsta handelsgödseln, som är ett större problem för klimatet än djurens gödsel.

Som helhet bra förslag som skulle underlätta för jordbruket att bli fossiloberoende utan att lönsamheten försämras drastiskt.

Yngve Sunesson

Opinion

68 dagar för sent

SUS.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

När regionrådet Gilbert Tribo konfronteras med den för regionen tråkiga sanningen att en 64-årig kvinna i Lund fått vänta 68 dagar innan cancerbehandling påbörjas och kunde se sitt cancerbesked på 1177 innan hon blivit kontaktad av läkare försöker han inte frikänna regionen från skuld, vilket i alla fall är en början. Det finns ett systemfel som ansvariga regionpolitiker är väl medvetna om.

Niklas Loman, överläkare vid SUS Lund och regional representant i den nationella vårdprogramgruppen för bröstcancer säger att man ”inte alls klarar” att behandla patienter inom tidsramen, men menar att det gäller för bröstonkologin generellt. Ändå ligger Skåne särskilt illa till. Enligt doktor Loman är det ont om läkartider och brist på operationssalar.

Tribo ser problem på andra ställen och menar att ”vården är rätt dimensionerad men fel organiserad” och ser en lösning i att låta andra sjukhus behandla cancerpatienter och i extern upphandling.

Man måste bli överens om var problemen finns. Eftersom Skåne ständigt halkar efter finns problemet sannolikt i både resurser och organisation. Förhoppningsvis ökar uppmärksamheten kring den omilda behandlingen av ”Kerstin” trycket på ansvariga för att åstadkomma förändring.

Det besvarar inte alla frågor. Det är fortfarande oklart varför patienten inte fått besked trots provresultat. Den synbara likgiltigheten inför hur dåligt patienten måste ha mått under väntetiden och risken för att hon skulle se provsvaret utan hjälp och stöd från vården som kan svara på frågor skaver. ”Kerstin” har orkat blir arg och ledsen och kontakta media. Hur många har varit för trötta eller ledsna för att bråka?

Kanske har detta inte förändrat prognosen. Men kanske har rädslan och oron tagit krafter hon behöver för att bekämpa sjukdomen. Det är en mardröm för en enskild vårdtagare att i denna sårbara situation riskera att förlora förtroendet för vårdapparaten just när hon behöver det som mest.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopiloten

BankID - den perfekta legitimationen online!

Casinopiloten Idag använder vi oss av internet och våra mobiltelefoner till det mesta. I Sverige har vi nu haft tillgång till BankID som e-legitimation ett par år och det blir mer och mer populärt.

Det klassas som en säker betalmetod och identifiering av gällande personer vid beställningar online eller för att legitimera sig hos olika myndigheter, banker eller andra företag.

Andra länder använder sig givetvis också av liknande elektroniska tjänster som BankID. Norge är det land som har en e-legitimation som är mest likt hur det fungerar för oss när vi använder oss av bankID som legitimering. Skillnaden med Norges e-legitimering och vår svenska är att deras e-legitimering görs via mobiloperatörens inblandning. De tar dessutom en avgift för varje gång som tjänsten används.

BankID är Sveriges absolut största och mest använda e-legitimation och har utfärdats av totalt 12 banker som i samarbete erbjuder tjänsten. Alla de största bankerna i Sverige erbjuder tjänsten och mer eller mindre alla i dagens samhälle har appen nedladdad på någon av sina enheter. De flesta använder sig av mobilt bankID för att bara med några knapptryck kunna genomföra köp och legitimering på olika sidor online.

BankID används till mer eller mindre alla köp online numera

Vi svenskar har tagit emot de flesta teknologiska förändringar öppenhjärtigt och sedan BankID kom och tjänsten breddats så använder vi den mer eller mindre till allt. Några av de områden där BankID är nära till hands:

Till inlogg där verifiering krävs, t.ex på internetbanken, arbetsförmedlingen och csn.

Vid betalning av räkningar eller för identifiering av beställningar som görs online.

Till tjänster som kräver verifiering för insättningar, t.ex när du spelar på online casino. (mer information om casino med bankid - här).

BankID kan användas för att göra direkt överföringar via tjänsten swish.

Appen är enkel att ladda hem och allt du behöver göra för att aktivera tjänsten är att antingen gå in på banken eller använda din bankdosa.

BankID kan både användas från dator, surfplatta och mobiltelefon och används flitigt flera gånger i veckan av de flesta. Tjänsten gör det betydligt mer bekvämt och enkelt för oss att hantera vardagliga inloggningar och/eller köp online.

Mobilt BankID - ett måste!

Att ha BankID installerat på sin mobiltelefon är mer eller mindre ett måste idag, eftersom att tjänsten används till det mesta online. Allt från att logga in på din internetbank, till att göra snabba överföringar, bekräfta köp eller logga in på olika sidor. För att skaffa Mobilt BankID så gör du på följande sätt:

1. Gå in på Google Play eller App Store och ladda hem appen “BankID”.

2. För att logga in i appen så använder du din säkerhetsdosa samt aktiverar tjänsten i din internetbank.

3. Om du inte har en bankdosa så behöver du aktivera ditt BankID på ditt närmaste bankkontor.

Varje bankID har en giltighetstid innan det behöver förnyas och detta kan variera beroende på vilken bank du använder dig av. Det är lika enkelt att förnya sitt bankID som att skaffa ett för första gången och när det är dags så kommer du att bli underrättad om det via appen. Många som spelar på casino online tycker att BankID är smidigt då det förenklar verifieringen av betalmetoder och i sin tur leder till snabbare uttag. Tidigare så var spelare tvungna att skicka in styrkande dokument för att bevisa sin identitet och folkbokföringsadress.

Opinion

Glöm inte bort Förintelsen av romer

Opinion
Opinion

Den 2 augusti högtidlighålls minnesdagen för förintelsen av romer. Sedan några år är det en gemensam minnesdag i EU, och FN proklamerade denna dag som internationell minnesdag redan 2005. I Sverige får den sällan stor uppmärksamhet.

Bakgrunden är att natten mellan den 2 och 3 november 1944 mördades de kvarvarande över 4 000 romerna i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Den natten har därför kallats för ”Zigenarnatten”. I lägret mördades över 20 000 romer.

Att romerna blev föremål för samma förföljelse som judarna under nazisternas utrotningskampanjer glöms alltför ofta. Totalt mördades under kriget närmare 500 000 romer (uppgifterna varierar en del), vilket var en fjärdedel av alla romer som bodde i Europa, enligt Forum för levande historia.

Diskrimineringen av romer fortsatte även efter kriget - och pågår än i stora delar av Europa. Till Sverige var de inte välkomna - det rådde inreseförbud för romer till 1954! Fortfarande diskrimineras romer i Sverige alltför ofta.

I oktober har statsminister Stefan Löfven bjudit in internationella ledare till ett internationellt högnivåforum om ”hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism”. Titeln på forumet tyder på att folkmordet på romerna under Förintelsen kommer att glömmas bort också då.

Det vore ett slag i ansiktet på det romska folket. Ge plats åt förintelsen av romer på förintelseforumet!

Yngve Sunesson

Opinion

För övrigt

Opinion
Opinion

Nyamko Sabuni vill att ”en liberal och borgerlig regering” ska skapa ett snabbspår i EU för att granska Ungerns och Polens brott mot EU-stadgan och sätta fokus på de mänskliga rättigheterna. Tror hon verkligen att hon kan göra det i en regering som samarbetar med antiliberalen Jimmie Åkesson, som ser Ungern som en förebild?

Opinion

Högerextremismen ett stort hot

Opinion
Krönika.

För några dagar sedan var den den 22 juli, tio år sedan det värsta terrordådet i Norden i modern tid, då 77 personer i Oslo och på Utøya mördades. Minnesdagen högtidlighölls på många sätt i Norge. Men samtidigt som sorgen fortfarande var stor, uppmärksammades också att grunderna för terrordådet, den högerextremistiska och muslimfientliga retoriken, inte ställts till svars för dådet.

Tvärtom är hotet om högerextremistiskt våld större än någonsin, i Norge liksom i Sverige. Säpo skrev i sin årsbok nyligen att hotet från den våldsbejakande högerextrema miljön är lika stort som från islamistiska våldsbejakande extremister. Bedömningen i Norge är likartad.

Det är heller inte så att dådet i Oslo och Utøya blev det sista högerextrema terrorattentatet. I oktober 2015 gick en ung man till attack mot Kronans skola i Trollhättan och dödade tre personer, alla mörkhyade. Av avskedsbrev och sökhistorik på internet framgick att hans motiv var rasistiska.

I mars 2019 begicks ett blodigt terrordåd i Christchurch, Nya Zeeland. 51 personer mördades i två moskéer av en gärningsman som i ett publicerat manifest framhöll såväl Behring Breivik som Anton Lundin Pettersson från Trollhättan som förebilder.

I augusti 2019 kom ett nytt terrorattentat i Norge, i Bærum nära Oslo. Gärningsmannen mördade först sin styvsyster som hade asiatiska rötter och gick sedan till angrepp mot en moské

Det här visar att högerextremismen är ett dödligt hot. Men extrema åsikter uppstår inte i ett vakuum, även om terrordåden ofta utförs av ensamma gärningsmän. Breivik nämnde exempelvis Lasermannen Ausonius och den rasistiske mördaren Peter Mangs i Malmö som inspirationskällor.

Dådet i Oslo var riktat mot statsministerns kansli och på Utøya mördades socialdemokratiska ungdomar målmedvetet. Breiviks politiska motiv var tydliga. Att han under många år varit medlem i det högerextremistiska Fremskrittspartiet har inte nämnvärt påverkat debatten i Norge. Däremot är enligt journalisten Åsne Seierstad ”kopplingen mellan Breivik och Fremskrittspartiet solklar” i andra länder.

Att han inspirerades av FrP:s argumentation är också sannolikt. Inför 2009 års val lanserade partiledaren Siv Jensen (som senare blev finansminister) begreppet smygislamisering, och andra Frp-are pratade om kulturkrig och korståg mot islam. Breiviks planer på att starta en kulturkonservativ tidskrift fick lyckönskningar från FrP:s riksdagsgrupp.

För tio år sedan prioriterade dåvarande statsministern Jens Stoltenberg att ena Norge i sorgen efter terrordådet. Hans ord då, ”mer demokrati, mer öppenhet, men aldrig naivitet”, var främst ägnade att skapa en tro på att det var möjligt att försvara och utveckla demokratin. Men många anser att de tio åren präglats av naivitet, eftersom hotet från högerextremismen inte tagits på tillräckligt stort allvar.

Det gäller också i Sverige. SVT rapporterade nyligen om hur propaganda sprids på internet och skapar underlag för de ensamterrorister som begått många av terrordåden. Sverigedemokrater är många gånger aktiva på sådana sajter.

Det högerextrema hotet måste tas på lika stort allvar som det islamistiska.

Yngve Sunesson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL