Utrikes

Norge minns terrorn och hedrar offren

Minnesmanifestation på Utøya, på dagen tio år efter terrorangreppet. Från vänster Raymond Johansen, AP:s ordförande i Oslo, Norges LO-ledare Peggy Hessen, tidigare statsminister Thorbjørn Jagland (AP), statsminister Erna Solberg (Høyre), AP:s ordförande Jonas Gahr Støre, Norges kronprins Haakon och kronprinsessan Mette Marit.
Foto: Beate Oma Dahle/NTB/TT
Utrikes
Utrikes För tio år sedan sprängdes en bomb i hjärtat av Oslos regeringskvarter. Därefter åkte terroristen till Utøya och begick massmord på politiskt aktiva ungdomar som befann sig på sommarläger på ön.
Under dagen har Norge samlats för att minnas de 77 människor som föll offer för de fruktansvärda dåden.

– Tillsammans var de det finaste uttrycket för vårt öppna folkstyre, säger den förre statsministern Jens Stoltenberg om offren på Utøya.

Uppmärksammandet av tioårsdagen inleddes med en minnesstund i ett soldränkt regeringskvarter i centrala Oslo. Här detonerade terroristen en sprängladdning som dödade åtta människor. Platsen vid regeringens säte Høyblokka är än i dag till stora delar en byggarbetsplats.

– Vi glömmer er aldrig, sade Lisbeth Kristine Røyneland, ledare för den nationella stödgruppen efter 22 juli och mamma till ett av terroristen Anders Behring Breiviks offer, om de döda i dådet.

Jobbade för demokratin

I publiken fanns bland andra medlemmar ur den norska kungafamiljen, statsminister Erna Solberg (H) och Jens Stoltenberg (AP), Norges statsminister vid tiden för terrordåden och nu generalsekreterare i Nato.

– De mördades för att de jobbade för vår demokrati, för att de var AUF:are på sommarläger, sade Astrid Hoem, ledare för Arbeiderpartiets (AP) ungdomsförbund AUF, och en av dem som överlevde massmordet på Utøya.

Här i regeringskvarteret syns fortsatt spåren av den brutala terrorn, sade hon från scenen.

– Men vi ser inte spåren av de som levde. De spåren lever kvar i var och en av oss som kände dem.

Brutaliteten i terrordåden kan vara svår att ta in – men det är vårt ansvar att göra det, sade hon.

– Tio år senare så måste vi tala klarspråk – vi har inte stoppat hatet. Högerextremismen lever fortfarande. Terroristen var en av oss. Han var en av oss.

– Sanningen om de senaste tio åren är historien om en uppgörelse som aldrig kom, men som vi måste använda de kommande tio åren för att se till att den ska komma, sade hon.

Norge slogs till marken

Norges statsminister Erna Solberg talade om terrorn den 22 juli som ett angrepp på demokratin, en politiskt motiverad handling riktad mot Arbeiderpartiet och AUF.

– Men det var ett helt land som slogs till marken. Vi reste oss igen, men Norge förändrades av en erfarenhet som fortfarande gör ont, sade hon.

– I dag minns vi de 77 som aldrig kom hem. De ska varje dag påminna oss om hur viktigt det är att kämpa för tilliten, öppenheten och mångfalden vi har i Norge.

Minnesstunden i regeringskvarteret avslutades med att namnen på offren för terrordåden lästes upp. Det var en plågsam lyssning, som aldrig tycktes ta slut.

Drygt en timme senare hölls en gudstjänst i Oslo domkyrka. Jens Stoltenberg var en av talarna.

– För tio år sedan mötte vi hat med kärlek. Men hatet är fortfarande där, sade han.

Kämpa för demokrati

Igen och igen blir vi påminda om att demokratin inte är vunnen en gång för alla, sade Stoltenberg, och nämnde bland annat moskéattacken i Bærum i augusti 2019.

– Vi måste kämpa för demokratin varenda dag.

Det mest kraftfulla vapnet mot extremismen, oavsett varifrån den kommer, är våra egna värderingar, fortsatte han.

Utanför domkyrkan hade människor samlats med rosor som placerades utanför kyrkan. En av dem som var där med rosor i händerna var 27-åriga Aili Løchen.

– Jag har lagt några blommor vid domkyrkan, hängt på bänkar runtom regeringskvarteret, och nu ska jag gå och möta min kompis så ska vi gå runt och se var de resterande passar, säger hon.

TT: Varför var det viktigt för dig att komma hit i dag?

– Det var en sådan oerhörd tragedi och ett angrepp på så viktiga värderingar. Detta är också ett år då det varit särskilt svårt att känna känslan av gemenskap, eftersom vi varit långt ifrån varandra på grund av corona. Så det kändes speciellt viktigt i år, när det dessutom har gått tio år.

Samlades på Utøya

Senare under dagen samlades överlevare med Arbeiderpartiets partiledare Jonas Gahr Støre och AUF-ledaren Astrid Hoem på Utøya, där Anders Behring Breivik för tio år sedan mördade 69 personer – de flesta av dem barn och unga. I likhet med ceremonin dagen innan, då även Sveriges statsminister Stefan Löfven var på plats, hölls en tyst minut och flera personer höll tal. Bland dem Norges kronprins Haakon som tog upp hotet från högerextremismen.

– Det är vårt personliga och kollektiva ansvar att verka mot dessa krafter. Att det är nödvändigt har vårt land på ett smärtsamt sätt fått erfara.

Klockan 19 slog klockorna i Oslo rådhus 77 gånger, en gång för varje offer den 22 juli. Samtidigt stod samtliga bussar, spårvagnar och tunnelbanetåg stilla i Oslo.

"Inte gjort tillräckligt"

Även kung Harald tog senare på kvällen i ett tal upp vad han benämnde "de mörka krafterna".

– Vi är skyldiga att föra kunskapen om 22 juli vidare. Det är vi skyldiga de döda, de anhöriga, de berörda och oss själva, sade kungen i ett tal under det nationella minnesarrangemang på konsertarenan Oslo Spektrum.

– Samtidigt måste vi erkänna att vi som samhälle inte på långa vägar gjort tillräckligt för att bära bördan gemensamt – och för att motarbeta de mörka krafterna, fortsatte kung Harald.

I samma arena hölls en stor minnesstund för offren drygt en månad efter dådet 2011. Även då höll kung Harald höll ett uppmärksammat tal.

Marc Skogelin/TT

Norges kung Harald höll tal under det minnesarrangemang som på torsdagskvällen anordnades på konsertarenan Oslo Spektrum – tio år efter terrorangreppet den 22 juli 2011.
Norges kung Harald höll tal under det minnesarrangemang som på torsdagskvällen anordnades på konsertarenan Oslo Spektrum – tio år efter terrorangreppet den 22 juli 2011.
Foto: Fredrik Hagen/NTB/TT
Kartgrafik som visar händelseförloppet i Oslo när Anders Breivik sprängde bomben i regeringskvarteren för tio år sedan.
Kartgrafik som visar händelseförloppet i Oslo när Anders Breivik sprängde bomben i regeringskvarteren för tio år sedan.
Foto: Anders Humlebo
Norges kronprins Haakon och hans dotter, prinsessan Ingrid Alexandra, lägger ner blommor vid 22 juli -minnesmärket på Utøya, på dagen tio år efter terrorangreppet.
Norges kronprins Haakon och hans dotter, prinsessan Ingrid Alexandra, lägger ner blommor vid 22 juli -minnesmärket på Utøya, på dagen tio år efter terrorangreppet.
Foto: Torstein Bøe/NTB/TT

Nyheter

Webb-TV: Överlevarna berättar om Utøya

Bakom minnesstenarna och blommorna syns fortfarande skotthål i väggen i Kafébyggnaden på Utøya.
Foto: Beate Oma Dahle
Nyheter
Norge Hör fyra överlevare berätta om om deras upplevelser på Utøya när Anders Behring Breivik utförde massmord på AUF:s sommarläger den 22 juli för tio år sedan.

Utrikes

Aleksander, 22: Rasismen har ökat efter Utøya

22-årige Aleksander Wang tycker inte att rasismen i Norge har blivit mindre påtaglig sedan högerextremisten Anders Behring Breiviks massmord för tio år sedan.
Foto: Marc Skogelin/TT
Utrikes
Utrikes För tio år sedan mördade den norska högerextremisten Anders Behring Breivik 77 människor i terrordåden i Oslo och på Utøya. Men inte mycket har förändrats i Norge efter massakern, enligt Oslobor som TT pratat med.
– Jag minns det som om det vore i går, säger 23-åriga lärarstudenten Ingeborg Soleng.
PREMIUM

När hon fick veta vad som hade hänt så trodde hon först inte på det. Det måste vara fel, tänkte Ingeborg Soleng, i dag 23 år, men vid tiden för terrordåden bara 13.

– Det var så overkligt att det hände. Så det tog lite tid innan det sjönk in vad som faktiskt hade inträffat, säger hon.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Tio år av sorg

Statsminister Stefan Löfven tillsammans med AUF-ledaren Astrid Hoem och AP-ledaren Jonas Gahr Støre vid minnesmonumentet Lysningen, där alla offers namn står ingraverade på ett plakat.
Foto: Beate Oma Dahle
Opinion
Opinion

Det är tio år sedan vi lärde oss att vi levde i en illusion om ett tryggt, säkert samhälle. Att det bara krävdes en galning med en bomb eller ett gevär för att självbilden skulle krackelera och spricka.

Nyheten om en bomb i centrala Oslo var oerhörd och betydelsefull redan den. Att följa de långsamt ökande dödstalen och föreställa sig barn som springer ifrån en vuxen skytt i panik var en mardröm, liksom att försöka säga något av värde om vad detta innebär eller hur vi kunde värja oss mot detta. Vi var många som svor att terroristerna aldrig skulle få vinna den dagen.

Det är svårt att veta om vi fick rätt eller ej: den ensamme galningen eller extremistgruppen som attackerar vårt samhället är en del av vårt kollektiva medvetande nu. Det flesta vet att det är extremt låg risk att råka ut för ett terrordåd, men inte hjälpte det Ebbas föräldrar efter terrordådet på Drottninggatan.

Vi har sedan Utøya-dådet lärt oss att leva i en verklighet där ensamma galningar eller en grupp extremister med jämna mellanrum attackerar någon eller några som hen menar stör hens världsbild. Muslimer, homosexuella, kvinnor eller degenerade ateister: alltid retar de någon med ett automatvapen.

Anders Behring Breivik överlevde, till skillnad från många sådana gärningsmän och kunde ha gett insikt om hur dessa män tänker och varifrån blodtörsten kommer. ”Denne man har aldrig torterats, aldrig plågats av krig eller diktatur eller något annat som kan traumatisera en människa: varifrån kommer hatet och vreden?” Det funderade jag över i ledartexten jag skrev efter terrordådet. Vem var norrmannen som kallade sig nationalist, men inte tvekade när han tryckte av en pistol i ansiktet på ett norskt barn?

Efter tio år har Cirkus Breivik bara lärt oss att den vita rasens hämnare gillar att spela Yatzy och får extra norsk specialkost. I sin svit med rum på fängelset lär han oss inget annat än det absurda i att en massmördare stingsligt klagar på villkoren medan norska familjer tänder ljus till minne av sina barn på deras födelsedagar.

Vissa personer kan avhumanisera andra till den milda grad att man skrattande kan döda barn och fira det som en fantastisk triumf. Det är kanske lika bra att vi inte lärt oss att förstå det: normalt fungerande människor bör inte ha den kapaciteten.

Under de tio åren som gått har jag och andra kommentatorer med jämna mellanrum kämpat med att hitta något meningsfullt att säga om terrorns besinningslösa och meningslösa våldet. Vi har väl lyckats sådär bra. Men: Paris föll inte efter terrorattacken mot Bataclan, Oslo inte efter dådet på Utøya. Folk orkar inte vara rädda hur länge som helst.

Världen är full av extremister, som av en eller anledning radikaliserats till att tro att vissa av deras medmänniskor inte förtjänar medmänsklighet. Trots detta vänjer vi oss vid rädslan och sorgen och börjar gå på konsert och åka på ungdomsläger igen. Det är vardagen som besegrar extremismen. Den trötta, stressade tisdagen då den som har ett ärende på Drottninggatan inte längre orkar fundera på terrordådet som skedde där. Vardagens repetitiva lunk råder till sist inga bomber på.

Utrikes

Löfven på Utøya: Vi får aldrig glömma

Stefan Löfven och Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre på Utøya på onsdagen.
Foto: Beate Oma Dahle/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Terroroffren på Utøya stod upp för alla människors lika värde, säger statsminister Stefan Löfven (S) på plats för en minnesstund om terrordåden i Norge 2011, dagen före tioårsdagen av massmordet.
– När vi nu säger att vi aldrig får glömma det som hände, måste vi också leva upp till det löftet, säger Löfven.
PREMIUM

Det är en vacker bilfärd från Oslo till Utøya, med små vägar som slingrar sig fram högt uppe i det gröna landskapet, förbi sommarhus och campingplatser. Den lilla ön Utøya syns tydligt från vägen.

Det var just den här vägen han åkte, terroristen Anders Behring Breivik, för tio år sedan. Med sig i bilen hade han vapen som han skulle komma att använda för att skjuta ihjäl 67 personer på ön, framför allt barn och unga, som var på plats på Utøya för Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF:s årliga sommarläger.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

30 döda i anfall i Burkina Faso

Utrikes
Utrikes

I ett anfall mot fyra byar nära gränsen till Niger har 30 människor mist livet, rapporterade Burkina Fasos försvarsdepartement på torsdagen.

De beväpnade angriparna förmodas vara jihadister. De dödade elva bybor, stack hus i brand och rövade bort boskap.

En grupp soldater och människor i det civila försvaret gav sig ut för att förfölja angriparna men 15 soldater och fyra ur civilförsvaret blev dödade, enligt militären. Tio av angriparna blev "neutraliserade", hette det.

Det var i Burkina Fasos Sahelområde som överfallet ägde rum. Försvarsdepartementet säger nu att området är säkert igen men att efterföljandet av angriparna fortfarande pågår.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Netticasinot.com

Populära casino online Sverige

Netticasinot.com Casino är och har alltid varit ett väldigt populärt nöje som förutom spänningen också kan generera pengar och på Unibet och finska online casino sajter såsom nettikasinot (online casino på finska) så kan man spela dem allra flesta casinospelen och finns naturligtvis online.

Denna artikel kommer att handla rent generellt om olika casinospel och då på Unibet som har ett brett och spännande utbud.

Unibet har ett fantastiskt utbud av casinospel online

På Unibets hemsida finns det flera olika typer av spel att spela på. Förutom spel finns förstås betting i form av odds men också bingo. Unibet har två olika avdelningar för casino, en sida med casinospel och även en sida med live-casino, något som är mycket uppskattat av spelare. Unibet är som många säkert redan vet en av världens allra största och mest använda aktörer inom spel vilket inte är så konstigt med tanke på det enorma utbudet och den ofta väldigt generösa cashback och olika bonusar. Unibet är egentligen ett svenskt företag som skapades redan 1997 och idag är man baserat rent fysiskt på Malta men hemsidan är tillgänglig för i princip hela Europa och många andra länder. 1998 får Unibets grundare sin första licens och då i London pga. spelmonopolet i Sverige.

Runt millenniumskiftet så inser många företag och andra att internet är framtiden och det gäller att var snabb på bollen. Runt millenniumskiftet, eller mer exakt 2001 så lanserar man den första riktiga hemsidan och då på 12 olika språk och kunderna började att strömma in från hela världen. Redan 2003 lanserar man en ny och fräsch sida och man räknar med att man har ca 250 000 registrerade spelare. Med åren har Unibet bara växt och utökat sitt sortiment och en av Europas absolut ledande casino och spelsida. Väldigt tidigt insåg Unibet att live-spel var framtiden och man var tidigt ute med pokerturneringar och andra casinoturneringar som idag mycket populära.

Unibet är mycket populära tack vare sitt generösa utbud av olika spel och främst casinospel. Man erbjuder dem allra klassiskt casinospel och många är egentillverkade av Unibet som har blivit klassiska och välbekanta. Gillar man variation så kommer man definitivt att bli nöjd med Unibets casinospel då det finns en värld av olika casinospel som tillfredsställer dem allra flesta. Det finns naturligtvis olika bonusar kopplade till olika spel som också kan vara en kul sak. På sidan med live-casino så hitta man dem allra klassiska spelen som Roulett, Blackjack, Baccarat, Poker och massa andra både nya men också gamla spel. Det som kan var extra roligt är att det är just live och att känslan blir en helt annan. På den ordinarie casinodelen hittar man en värld av olika spel. Alla dem berömda finns men sedan har man också spel som exempelvis ”Starburst”, ”Wheel of Whishes” och många andra. Nya spel tillkommer med jämna mellanrum medan andra har blivit riktiga legender och är väldigt populära bland många spelare. På hemsidan är det väldigt enkelt att navigera och Unibet har också en ”Unibets Val”, spel som är rekommenderade av själva Unibet som faktiskt kan vara värt att titta närmare på. Beroende på spel och insats så kan man vinna olika summor men vissa spel ger mer än andra och det kan vara spännande. Spel såsom ”Piggy Riches Megaways”, ”Rainbow Jackpot” och ”Robin Hood Wild Forest” är mycket populära spel och som dessutom har generösa bonusar. Är man ute efter en bra plattform för spel så är Unibet ett givet val där man kan välja mellan massa olika casinospel eller mer klassiska. Gillar man Live-casino finn det och med tanke på den stora mängd spel så är det rätt säkert att det finns något för dem allra flesta.

Utrikes

Dyr japansk whisky väck – Pompeo minns inget

USA:s tidigare utrikesminister Mike Pompeo dricker öl tillsammans med frun Susan under ett besök i tjeckiska Prag 2020.
Foto: Petr David Josek/AP/TT
Utrikes
Utrikes Vart tog den extremt värdefulla flaskan med japansk whisky vägen?
Det frågar sig det amerikanska utrikesdepartementet sedan dyrgripen, som ska ha getts i gåva till den tidigare utrikesministern Mike Pompeo, försvunnit spårlöst.

Själv har Pompeo inget som helst minne av att ha tagit emot flaskan med de dyrbara dropparna, skriver USA Today. Äkta mattor från Kazakstan och Saudiarabien är presenter han minns, men någon japansk märkeswhisky kommer han inte ihåg.

Mysteriet började med att amerikanska UD:s protokollkontor, som har i uppgift att registrera och hålla reda på vad toppolitiker får i gåva av utländska regeringar, på sin lista över gåvor under 2019 noterat att flaskan – värd 5 800 dollar, motsvarande runt 50 000 svenska kronor – saknades.

Mottagarna kan själva välja om de vill skänka gåvor som överstiger ett visst värde till statsarkivet eller någon annan offentlig institution, eller betala ur egen ficka och behålla dem.

Lyxwhiskyn överlämnades som gåva till Pompeo i samband med ett G20-möte i Japan 2019, men det är oklart om han tog emot den personligen.

Helena Nordenberg/TT

Utrikes

Allt fler migranter korsar Engelska kanalen

En grupp migranter förs in till hamn av den brittiska kustbevakningen. Arkivbild
Foto: Gareth Fuller/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Över 10 000 migranter har hittills i år tagit sig sjövägen över till England, rapporterar den brittiska nyhetsbyrån PA. Det är betydligt fler än de omkring 8 500 som anlände under hela 2020.

Under onsdagen kom 482 migranter i 21 båtar till England, enligt den brittiska regeringen. Det är det hittills högsta antalet migranter under en dag som illegalt tagit sig in i landet. Många av dem åkte i farligt odugliga båtar.

Att antalet migranter ökar är besvärande för regeringen, som har lovat att minska inflyttningen och hade skärpt gränskontroll som ett av huvudargumenten för brexit.

Inrikesminister Priti Patel har föreslagit en lag som kullkastar asylreglerna och medför betydligt hårdare straff för människosmugglare och de som olagligen tar sig in i Storbritannien.

I juli tillkännagav Patel och hennes franske motpart Gérald Darmanin planer på att mer än fördubbla antalet poliser som patrullerar de franska stränderna.

Utrikes

Japanska snöapor har fått sin första alfahona

Vilda japanska makaker tar ett dopp i en het källa i Jigokudani Yaen-Koen i prefekturen Nagano 2019.
Foto: Daisuke Tomita
Utrikes
Utrikes 677 japanska makaker leds nu av en alfahona. Efter att nioåriga Yakei utmanat alfahanen Sanchu finns nu för första gången i naturreservatets historia ett matriarkat i japanska Takasakiyama.

Att en hona leder en flock med apor är ett ovanligt fenomen inom primatvärlden. Nu skriver nioåriga makakhonan Yakei historia, när hon tagit över ledarskapet över en flera hundra apor stor grupp på ön Kyushu i södra Japan.

Yakeis väg till toppen inleddes i april, när hon klådde upp sin egen mamma för att bli den högst rankade honan i flocken. Men hon nöjde sig inte där, rapporterar The Guardian. Yakei siktade in sig på den absoluta toppen: den 31-årige alfahanen Sanchu, som då hade lett flocken i fem år.

I juni utmanade hon framgångsrikt Sanchu i en kraftmätning. Reservatets vakter konstaterade därefter genom ett så kallat "jordnötstest" – när nötter placeras ut för att se vem som äter först – överraskat att Yakei kommit till makten.

En kuvad Sanchu backade i väg och lät den nioåriga honan ta de första av de åtråvärda nötterna.

– Sedan dess har Yakei klättrat i träd och skakat dem, vilket är ett uttryck för makt och ett väldigt ovanligt beteende hos honor, säger Takasakiyama-guiden Satoshi Kimoto till The Guardian.

Den nytillträdda alfahonan har även lagt sig till med vanan att svassa runt med svansen uppe, vilket också beskrivs som sällsynt för makakhonor.

Takasakiyama är hem till runt 1 500 japanska makaker uppdelade i två olika flockar, som rör sig fritt på reservatets lummiga bergssluttningar. De japanska snöaporna har blivit berömda för sin kärlek till dopp i heta källor, vilket dock framför allt är vanligt bland makaker i prefekturen Nagano.

Mia Holmberg Karlsson/TT

Stressnivåerna hos makakerna sjunker markant efter ett dopp, enligt en studie. Bild från mars 2021.
Stressnivåerna hos makakerna sjunker markant efter ett dopp, enligt en studie. Bild från mars 2021.
Foto: Kiichiro Sato/AP/TT

FAKTA

Fakta: Gillar att bada

Japansk makak, snömakak eller snöapa (Macaca fuscata) är en primat inom släktet makaker. Den har den nordligaste utbredningen av alla primater, förutom människan.

De japanska makakerna finns på öarna Kyushu, Honshu och Shikoku. Grupperna har fått fristäder i flera olika reservat och kan där leva utan alltför stor risk för utrotning.

Som art har snöapan haft lång tid att anpassa sig till kyligt klimat. För många århundraden sedan fanns den på alla de japanska öarna, men i och med att allt större områden förvandlades till åkermark drevs den upp i bergen där den lärde sig att övervintra och överleva.

Makakerna i framför allt Naganoregionen är kända för att bada i heta källor. Forskare antog länge att det var just på grund av kylan som de hoppade ner i plurret, men 2018 konstaterade en studie att de även badar för att slappna av. Apornas stresshormonnivåer sjunker omkring 20 procent efter ett dopp.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL