Ekonomi

Kompetensjakt avgörande för växande spelbransch

'Battlefield'-serien är bara ett exempel på hur svenska spelframgångar slagit världen över. Pressbild.
Foto: Dice/Electronic arts
Ekonomi
Ekonomi Inte ens en pandemi stoppar den svenska spelbranschen – en industri som växer från år till år och som nu är i nivå med exportprodukter som pappersmassa och järnmalm.
TT har frågat tre branschveteraner om utvecklingen, konkurrensen om kompetensen och kampen om spelarnas tid.
PREMIUM

2009 omsatte den svenska spelbranschen inte ens en miljard kronor. 2019 hade omsättningen 25-faldigats och visade inga större tecken på avmattning, enligt Dataspelsbranschens årliga rapport.

Och när andra branscher bromsade under pandemin, tuffade den globala spelbranschen på som vanligt. Analysbolaget IDC beräknade att omsättningen ökade 20 procent under förra året, enligt Market Watch.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Flygbolag satsar på Arlanda

Eurowings satsar på Arlanda. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi

Lufthansas lågprisbolag Eurowings satsar på Arlanda och etablerar en bas med 4-5 flygplan stationerade på flygplatsen, enligt ett pressmeddelande från statliga flygplatsbolaget Swedavia.

Inför sommarsäsongen 2022 planerar tyska Eurowings dra igång 20 direktlinjer från Arlanda ut i Europa.

Eurowings är dock inte nya på Arlanda, utan har i flera år trafikerat flygplatsen.

Enligt Swedavia innebär satsningen att det på kort tid är tre nya flygbolag som har etablerar sig på Arlanda med egen bas.

Ekonomi

Stororder till Saab

Granatgeväret Carl-Gustaf. Arkivbild
Foto: FREDRIK PERSSON/TT
Ekonomi
Ekonomi

Saab har fått en order värd cirka 900 miljoner kronor på granatgeväret Carl-Gustaf M4 och tillhörande ammunition, skriver försvars- och säkerhetskoncernen i ett pressmeddelande.

Vem köparen är vill Saab inte berätta.

"Det ligger i branschens natur att närmare information om produkten och kunden på grund av olika omständigheter inte kan lämnas", skriver Saab.

Ekonomi

Utbredd komponentbrist i tysk industri

Komponentbrist präglar de flesta bolagen inom tysk tillverkningsindustri. AP/TT
Foto: Swen Pfoertner AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

En majoritet av bolagen i Tysklands tillverkningsindustri har uppenbara och i vissa fall allvarliga problem med flaskhalsar i produktionen, enligt en färsk enkät från den tyska industriföreningen VDMA.

Enligt VDMA uppger 81 procent av bolagen i enkäten att de har problem med sina så kallade värdekedjor. Det gäller särskilt tillgången till elektroniska komponenter.

Två tredjedelar rapporterar samtidigt om logistik- och transportproblem.

– Det är betydligt fler som har problem än när pandemin härjade som värst i mitten av april 2020, säger VDMA:s chefsekonom Ralph Wiechers.

Merparten av de tillfrågade räknar med att problemen fortsätter, medan 40 procent befarar att det ska bli ännu värre under de kommande tre månaderna.

Trots problemen bekräftar VDMA sin prognos om en produktionsökning i sektorn med 10 procent i år, men föreningens ekonomer räknar nu med en inbromsning nästa år då produktionsökningen väntas falla ned till 5 procent.

Ekonomi

Evergrandefrossa pressar Hongkongbörsen

Man får leta länge för att hitta några större rörelser på de asiatiska börserna. Arkivbild.
Foto: Eugene Hoshiko/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Ledande Asienbörser sjönk överlag i torsdagens handel.

Tokyobörsens Nikkei 225-index backade 0,6 procent, medan det bredare Topix-index sjönk 0,3 procent.

Bland förlorarna i Tokyo fanns flera tungviktare i tekniksektorn, som Tokyo Electron, som föll 3 procent. Spelbolaget Nintendo var en annan förlorare på minus 2,6 procent.

I Hongkong fortsätter oron kring följderna av det gigantiska fastighetsbolaget Evergrandes likviditetsproblem att växa. Hang Seng-index ligger på minus 1,8 procent i den avslutande handeln, med Evergrande-aktien på minus 7 procent.

Shanghaibörsen har samtidigt backat 1,3 procent.

Taiwanbörsen följde med nedåt och stängde på minus 0,4 procent.

Kospi-index på Seoulbörsen hade i den avslutande handeln backat 0,7 procent.

Ekonomi

Lundin Energy bekräftar oljefynd i Nordsjön

Edvard Griegfältet är ett ett oljefält som ligger på den så kallade Utsirahøyden i Nordsjön, 18 mil väster om Stavanger. Oljeproduktionen där startades i november 2015. Arkivbild
Foto: Larsen, Håkon Mosvold
Ekonomi
Ekonomi

Lundin Energy har slutfört utvärderingsborrningar på fyndigheten Lille Prinsen, norr om Edvard Griegfältet med framgång, skriver oljebolaget i ett pressmeddelande. Beslut om utbyggnad kan tas innan slutet av nästa år.

"Det uppdaterade resursintervallet för de två brunnarna uppgår tillsammans till mellan 12-60 miljoner fat oljeekvivalenter, brutto", skriver Lundin Energy.

De båda brunnarna ligger 15 kilometer norr om den stora Edvard Griegplattformen.

"Partnerskapet kommer nu att arbeta vidare med utbyggnadsstudier för att möjligen kunna lämna in en plan för utbyggnad och drift vid slutet av 2022 och därmed dra nytta av de tillfälliga skatteändringarna som den norska regeringen införde i juli 2020", skriver Lundin Energy.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Awisee

Gör skillnad med Miljonlotteriet!

Miljonlotteriet Det är på alla håll i världen som det händer en hel del i dagsläget och det finns massor av människor som gör vad de kan för att hjälpa till. IOGT-NTO är rörelsen som står bakom Miljonlotteriet och de är särskilt inriktade på barnen som växer upp i svåra hemförhållanden.

Genom att spela på skraplotter och bingo på Miljonlotteriet så är man samtidigt med hjälper utsatta människor att klara av vardagen. När det händer saker i vårt samhälle så är det ofta barnen som får ta smällen och det är just detta som föreningen riktar in sig på som mest. Varje år anordnar IOGT-NTO möjligheten för barn att delta på bland annat läger och en hel del andra evenemang som skapar minnen för livet för många barn som växer upp i tunga hemförhållanden.

Kontoret ligger i Mölnlycke och nyligen valde Miljonlotteriet att satsa mer digitalt med sin marknadsföring. Detta ledde till betydligt bättre försäljning av lotter, men därmed slutade de helt med att marknadsföra sig via telefon. När detta hände så var det många som fick bluffsamtal som påstod sig vara Miljonlotteriet som ville att du skulle dela kontouppgifter så att vinst kunde betalas ut. Du kan läsa mer på Bingomania om Miljonlotteriet eller i Miljonlotteriets pressrum. I samband med att de digitaliserade gick lotteriet ut med varningar till sina spelare om dessa bluffsamtal, men tyvärr så var det trots det flera som blev lurade av bedragarna.

Vinst även vid nitlott

Eftersom att alla köp på lotter bidrar till många goda ting, så kan du oavsett vinst eller förlust känna dig som en vinnare. Man kan prenumerera på Miljonlotteriets skraplotter genom att beställa lotter på deras hemsida. Man kan dessutom registrera sina nitlotter för en extra dragning och då får man en ny chans att vinna. Du kan välja att få lotterna hemskickade så att de kan skrapas för hand. Idag är det många som väljer att skrapa sina lotter digitalt, då det anses både mer klimatsmart och många tycker att det är smidigt att kunna göra på det viset.

För att man ska kunna vinna på någon av lotterna så behöver man skrapa fram 3 likadana symboler eller siffror. Många föredrar att spela på just skraplotter på grund av att man får veta vinsten direkt och för att det också är spännande att skrapa. Miljonlotteriet skänker en hela sitt överskott till IOGT-NTO och har skänkt flera miljarder sedan år 2000. Syftet är att hjälpa utsatta barn och vuxna i Sverige. Bland lotteriets kampanjer så finner du många hjärtevärmande arbeten som du får vara en del av. Varje såld lott gör skillnad för någon av de hundratusentals både barn och vuxna som far illa på grund av alkohol och droger i Sverige.

Ekonomi

Storskogen siktar på börsnotering

Storskogen, med Daniel Kaplan som vd, siktar på börsnotering. Arkivbild
Foto: Joakim Ståhl/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Storskogen siktar på att notera sina B-aktier på Stockholmsbörsen, skriver investeringsbolaget i ett pressmeddelande.

Koncernen bildades av en grupp investerare för snart tio år sedan och äger i dag fler än 200 portföljbolag, med sammanlagt 7 000 anställda.

I samband med börsnoteringen planeras en nyemission, där en rad investerare – däribland AMF, Swedbank Robur och Spiltan – har åtagit sig att köpa aktier för 7,3 miljarder kronor för 38:50 kronor styck. Detta innebär en värdering av Storskogen på 56,4 miljarder kronor.

Noteringsplanerna presenteras sedan Storskogen i maj i år fyllde på kassan med ett obligationslån på tre miljarder kronor.

"När jag blickar framåt är en notering av Storskogen, med utökad tillgång till kapitalmarknaderna, ett naturligt nästa steg i vår resa att expandera ytterligare inom Europa och vidare – vilket kommer att stödja en fortsatt tillväxt, ytterligare diversifiering och minskade operativa risker", skriver Storskogens vd och medgrundare Daniel Kaplan i en kommentar.

Joakim Goksör/TT

Ekonomi

Överhettningen får företag att tänka om

Sårbart – nu får företag tänka om. Arkivbild.
Foto: Seth Wenig
Ekonomi
Ekonomi Överhettning, brist på insatsvaror och transporter – pandemins effekter på varuförsörjningen har överraskat många. Men hur ska vi ta oss ur det? Antagligen måste företagen bygga in mer motståndskraft framöver, enligt experterna.

Överraskande – så säger flera experter om den kraftiga uppgången och alla flaskhalsproblem som nu uppstått i pandemins spår.

– Alla blev tagna på sängen. När pandemin kom var nedgången djup, och många trodde att det skulle vara så länge. Men det vände så snabbt, redan under andra kvartalet i fjol, säger Jörgen Kennemar, råvaruanalytiker på Swedbank.

Häpnadsväckande uppgång

Kraften i uppgången var större än någon kunnat tro, konstaterar både han och många andra experter.

Pontus Braunerhjelm, professor i ekonomi vid Kungliga tekniska högskolan och verksam vid Entreprenörskapsforum, konstaterar att den här krisen har varit speciell, eftersom den slagit till både på utbudssidan och på efterfrågesidan.

– Det är ganska ovanligt att båda drabbas samtidigt, säger han, och förklarar att under finanskrisen så var det bankerna som hamnade i knipa, vilket gav stora återverkningar på i första hand tillgång till likviditet och därefter efterfrågan.

Pandemikrisen har en helt annan dynamik då allt bara tvärstannade, och effekterna blir därför så komplexa, förklarar han.

Frågan är hur länge flaskhalsproblemen kommer att fortsätta. Han tror att det tyvärr kan ta tid. Kanske mellan sex och tolv månader. Eller mer, om vi har otur.

– I stora delar av världen är det låg vaccinationsgrad. Samtidigt är produktionen uppbyggd i globala värdekedjor. Ekonomin bygger på att vi kan handla. Men är folk inte vaccinerade så finns risk för nya vågor, säger Pontus Braunerhjelm.

Braunerhjelms kollega vid Entreprenörsskapsforum, ekonomiprofessor Martin Andersson vid Blekinge tekniska högskola, sysslar med just globala värdekedjor, då ekonomin är uppbyggd på global handel och högt specialiserad tillverkning i olika länder. Företagens produktionsprocesser har under lång tid blivit alltmer fragmenterade, och utspridda över hela världen

Martin Andersson förklarar att värdekedjorna byggts upp med hjälp av informationsteknologi och globala transportsystem fram till pandemin, och att starka ömsesidiga beroenden har skapats.

– Det ska till en kris som den här för att vi ska se hur det blir när de inte fungerar. Nu sitter forskare och funderar över hur det blir efteråt, säger Martin Andersson.

En vanlig föreställning är att värdekedjorna blir både kortare och mindre fragmenterade i framtiden, förklarar han.

– Det finns också argument som talar för en ökad regionalisering, och mer självförsörjning.

Protektionism

Det är viktigt att komma ihåg att hur företagens produktion kommer att se ut efter krisen beror på flera olika faktorer, förklarar han. Han lyfter fram fyra huvudsakliga faktorer. Den första är politik och internationella relationer som rör exempelvis handelsavtal. Han pekar på att det synts tecken på en ökad protektionism före och under krisen.

Även klimataspekter och hållbarhetstrender kommer sannolikt att spela en ökande roll och kan innebära att värdekedjorna blir mer diversifierade, förklarar han.

– En tredje faktor är teknologiutvecklingen, som artificiell intelligens och 3D-printning, som också påverkar hur värdekedjorna styrs och utformas.

En fjärde faktor är erfarenheterna under pandemin. Pandemin visar på behovet av större motståndskraft. Martin Andersson kallar det för resiliens.

– Erfarenheterna från pandemin tyder på att resiliens sannolikt blir ett viktigare perspektiv i hur företag väljer att organisera sina värdekedjor globalt, säger Martin Andersson.

Där får han medhåll av många, bland annat av Jörgen Kennemar. Företagen måste tänka om framöver.

– Som producent måste man se över sina leverantörer. Kanske ha fler små som levererar, så att man inte drabbas så hårt om en stor får problem, säger Jörgen Kennemar.

Johanna Cederblad/TT

FAKTA

Fakta: Globala värdekedjor

Globala värdekedjor innebär att produktionen delas upp och sker i fler olika länder, och att import därmed sker i fler led.

"Globalt spridd ekonomisk aktivitet har länge varit centralt för svensk tillväxt, men genom teknologisk och politisk utveckling har spridningen nu nått en sådan nivå att produkter och även företagens nationalitet börjar suddas ut. Detta innebär en utmaning för tillväxt- och innovationspolitiken som i stora delar fortfarande är nationell när det gäller syfte, medel och mål" skriver den statliga myndigheten Tillväxtanalys i sin analys från 2014.

Källa: Tillväxtanalys

Ekonomi

Afghanistan en ekonomi i ruiner

Män sitter längs vägen i Kabul och väntar på att få jobb.
Foto: Bernat Armangue/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Löner som uteblir, stigande matpriser och kö för att få ut kontanter på banken. Den skenande ekonomiska krisen i Afghanistan kan lämna många hungriga i vinter.

När talibanerna tog över makten stängde många av landets bankkontor. Finansiering från det internationella banksystemet stannade och tillgångar motsvarande 80 miljarder kronor i utländska valutareserver ströps.

Talibanerna satte en gräns för hur mycket kontanter som fick tas ut per person och vecka: motsvarande 200 amerikanska dollar.

Priserna för stapelvaror som ris, mjöl och matolja stiger, bensinen är rekorddyr och långvarig torka riskerar den kommande skörden.

De eftertraktade kontanterna

Utanför de uttagsautomater som fortfarande är i bruk syns långa köer. Människor skyndar sig att få tag i pengarna innan de tar slut.

I huvudstaden, utanför ett av New Kabul Banks nu stängda kontor, står två uttagsautomater placerade. Runt 150 män knuffas i kön i förmiddagshettan. En beväpnad säkerhetsvakt håller i en elkabel som han kan slå med om tumult skulle utbryta.

En av dem som köar i den stekande solen är 31-årige Abdullah, ett tidigare armébefäl. Han har rest över natten från den nordöstra provinsen Takhar vid gränsen till Tadzjikistan och ställt sig i kön i gryningen. När förmiddagen övergår till eftermiddag står han fortfarande långt bak.

– Problemet är att efter regeringskollapsen stängdes alla banker, säger Abdullah till nyhetsbyrån AFP.

– Jag var på min post i tre–fyra månader. Min lön var på banken, men jag kunde inte få tag i pengarna, säger han.

Flera privata banker blev förvånade när centralbankens dollarreserv inte alls var så stor som de trott vid tiden för talibanernas maktövertagande. Snart kan kontanterna helt ta slut, om inte centralbanken lyckas göra något, enligt källor till Reuters.

Internationellt bistånd

Sjuksköterskan Latifa Alizada har tidigare kunnat försörja tre söner och sin arbetslöse man genom sin tjänst på Jamhuriat-sjukhuset i Kabul. Sedan talibanerna tog över landet är hon arbetslös.

– Jag har inget jobb för jag får ingen lön, ingen lön alls, säger hon där hon står på en av marknaderna i huvudstaden där matpriserna har ökat dagligen.

– Om jag går tillbaka dit kommer de säga att jag inte har rätt kläder. Att jag inte får arbeta med män, bara med kvinnor. Det är omöjligt i mitt yrke, säger hon.

Det internationella samfundet, som länge har stöttat Afghanistans ekonomi, har till stor del stoppat hjälpen. Världsbanken, Internationella valutafonden (IMF), USA, Storbritannien, EU med flera har fryst utbetalningarna.

FN:s värsta scenario

Nu väntar en humanitär kris i landet, varnar FN:s generalsekreterare António Guterres. Under en givarkonferens i Genève i måndags vädjade han om donationer från det internationella samfundet. Maten riskerar att ta slut redan denna månad, sade han.

Ett antal länder lovade att donera sammanlagt över en miljard dollar för att lösa den akuta krisen. Guterres hade dock hoppats på mer.

På längre sikt kan utebliven handel med omvärlden göra att än fler afghaner faller under fattigdomsgränsen, enligt en prognos från FN:s utvecklingsprogram (UNDP). Förra året befann sig 72 procent av alla afghaner under fattigdomsgränsen. I mitten på nästa år kan i värsta fall 97 procent av befolkningen vara fattig.

En butiksägare som säljer köksutrustning i centrala Kabul sitter på en pall utanför sin tomma butik. Han vill vara anonym av säkerhetsskäl, men säger till AFP att människor har slutat gå ut och handla. Med höga hyror och nästan ingen inkomst oroar han sig för om han kommer kunna försörja sin familj med fem barn.

– Vi kan inte ens få tag i pengar för att äta oss mätta. Människor vet inte hur de ska hitta sin nästa måltid. Alla oroar sig för framtiden.

Tea Oscarsson/TT

En lång kö ringlar utanför New Kabul Bank i Afghanistan. Sedan talibanernas maktövertagande finns en uttagsgräns på motsvarande 200 dollar per vecka. Bilden är från den 25 augusti.
En lång kö ringlar utanför New Kabul Bank i Afghanistan. Sedan talibanernas maktövertagande finns en uttagsgräns på motsvarande 200 dollar per vecka. Bilden är från den 25 augusti.
Foto: AP/TT
FN:s generalsekreterare António Guterres på en presskonferens efter mötet i Genève i måndags.
FN:s generalsekreterare António Guterres på en presskonferens efter mötet i Genève i måndags.
Foto: Salvatore Di Nolfi/Keystone/AP/TT

FAKTA

Fakta: Så fattigt kan Afghanistan bli

FN:s utvecklingsprogram UNDP har tagit fram en rapport som undersöker vilken inverkan det instabila läget i Afghanistan kan få på ekonomin.

Förra året befann sig 72 procent av Afghanistans befolkning under fattigdomsgränsen. I värsta fall kan i mitten på 2022 97 procent av befolkningen hamna under fattigdomsgränsen – förutsatt att handeln med omvärlden nästan helt stannar av.

Källa: UNDP

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL