Nya regler ändrar miljöbilsrace

Från 2035 förbjuds försäljningen av nya bensinbilar, föreslog EU-politikerna i förra veckan. Det är det senaste förslaget i listan över miljöbilsåtgärder.

– Politiken har varit väldigt ryckig. Begrepp som miljöbilspremie, supermiljöbilspremie och bonus-malus har virvlat fram genom åren. Vi behöver långsiktighet, annars kan bilköparna känna sig lurade, säger Jessica Alenius på bilindustrins branschorganisation Bil Sweden.

För tio-femton år sedan sågs dieselbilar som miljöbilar eftersom de är bränslesnålare än bensinbilar. Men i dag har dieselbilen blivit en miljöskurk, i alla fall jämfört med elbilar, och har högre fordonsskatt.

Etanol ansågs som ett bra miljöval ett tag. Det fanns bättre och sämre etanol också – "finetanol" och "fuletanol" – men etanolen var mest ett svenskt fenomen och nu är etanolen i princip ute ur bilden.

– Etanolen var upp som en sol och ner som pannkaka, säger Jessica Alenius.

Nya, billigare och bättre elbilar kommer hela tiden. Och vid horisonten lockar kanske vätgasbilarna som bara släpper ut vatten och tankas i stället för laddas.

Det kan bli dyrt att hänga med. Ännu är bara 4 procent av alla bilar på svenska vägar laddbara. Men hur ska man tänka som konsument? Måste man ha dåligt samvete om man har köpt en bensinbil?

– Jag tycker inte att man måste ha dåligt samvete. Det här systemet tar tid att ändra och ingen kan begära att någon plötsligt ska behöva sälja sin bensinbil. Däremot skulle jag gärna se att politikerna införde styrmedel som ökar förnyelsen av vår ålderstigna bilpark, säger Jessica Alenius.

Är miljövänlighet bara för de som har råd?

– Det här är fördelningspolitiskt svårt, det är det. Men det kommer att komma allt fler laddbara bilar på andrahandsmarknaden till ett bra pris, säger hon.

David Kihlberg på Naturskyddsföreningen håller inte med om att politiken är ryckig.

– Det är bilindustrin, som vill förminska problemet, som säger så. Så ryckigt är det inte. Vi har alla vetat länge att vi måste ställa om och förändra vårt transportsätt och att till exempel diesel så klart är dåligt för miljön, tycker David Kihlberg.

För Naturskyddsföreningen är det solklart att bilarna både måste bli färre och rulla mindre. Inte ens elbilen är nödvändigtvis hållbar i längden. Elen måste ju tas någonstans ifrån.

– Jag kan förstå att den som har en bensinbil kan känna sig skuldbelagd. Men det handlar inte om skuld och skam, utan om att lösa problemet. Var och en får ta sitt ansvar från sina förutsättningar. Bor man på landet så är det en annan sak än om man bor i stan, till exempel.

Jonas Fredén/TT