Utrikes

Kongressen får Trumps deklarationer

Ett kongressutskott får ta del av expresidenten Donald Trumps inkomstdeklarationer, har justitiedepartementet slagit fast. Arkivbild
Foto: Amanda Andrade-Rhoades/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Justitiedepartementet i USA beordrar skattemyndigheten IRS att lämna över den tidigare presidenten Donald Trumps inkomstdeklarationer till ett utskott i representanthuset. Utskottet har redovisat tillräckliga skäl för sin begäran, enligt departementet.

För två år sedan, när Trump var president, avslog justitiedepartementet en liknande begäran med motiveringen att utskottets syfte var att offentliggöra deklarationerna för allmänheten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Expert: Frankrike saknar musklerna som krävs

Kinesisk kustbevakning kontrollerar delar av Sydkinesiska sjön. Arkivbild.
Foto: Indonesian Maritime Security Agency/AP/TT
Utrikes
Utrikes Säkerhetspakten Aukus och ubåtsavtalet mellan Australien och USA är ett svar på Kinas ambition att dominera Asien.
Att Frankrike tas ur ekvationen beror på att landet inte är en tillräckligt stor spelare, anser Stefan Ring, militärstrategisk expert.

I torsdags meddelade USA, Storbritannien och Australien att länderna förenats i en säkerhetspakt vid namn Aukus. Samtidigt stod det klart att USA och Australien ingått en uppgörelse bakom ryggen på Frankrike.

Affären, som ger Australien tillgång till teknik för att bygga kärnenergidrivna ubåtar, innebär att Frankrike går miste om ett tidigare avtal med Australien värt motsvarande närmare 350 miljarder kronor.

Men varför behövs Aukus, varför utesluts Frankrike och vilken effekt får det för relationen länderna emellan?

Den huvudsakliga anledningen till pakten är Kinas försök till dominans i Asien, enligt Stefan Ring, militärstrategisk expert, tidigare verksam vid Försvarshögskolan.

– Stämningen mellan Australien och Kina är hätsk. Australien upplever att Kina flyttar fram sina positioner på ett sätt som gör att Australiens säkerhetsintressen hotas.

Kinas agerande oroar många, inte enbart Australien, fortsätter han.

– Till exempel flyttar man fram sina positioner i Sydkinesiska sjön, trots att FN sagt att Kina inte har territoriell rätt till de delar av området som landet nu menar är kinesiska.

I ett läge där ett självsäkert Kina bryter mot internationell rätt måste Australien sätta ned foten, anser Ring.

– Och då är inte Frankrike det land man vill hålla i hand. Landet har inte musklerna som krävs; det är ingen stor spelare i Asien, säger han och fortsätter:

– USA däremot visar ett allt större intresse av att ta upp kampen mot Kina. Australien vill att USA ska involveras i att garantera australisk säkerhet.

TT: Vilken effekt kan det få att Australien bryter avtalet med Frankrike?

– Det är ett politiskt pris som Australien måste betala. Men man bedömer att fördelarna med att gå in i en allians med USA och inleda ett samarbete vad gäller ubåtar, är större än de nackdelar bråket med Frankrike leder till.

TT: Vad innebär det att Frankrike kallar hem ambassadörer från USA och Frankrike?

– Det är politiska markeringar. Man kan tycka att det är en överåtgärd, men just nu är känslorna starka i Paris. I långa loppet tror jag inte att det här kommer att få någon större betydelse för relationen mellan vare sig USA och Frankrike eller Frankrike och Australien, avslutar Stefan Ring.

Jesper Karlsson/TT

Utrikes

Frankrike om ubåtspakten: Ett enormt misstag

Fortfarande vänner? Frankrikes Emmanuel Macron och USA:s Joe Biden när presidenterna träffades vid G7-mötet i England i juni.
Foto: Patrick Semansky/AP/TT
Utrikes
Utrikes Frankrikes ambassadör i Australien Jean-Pierre Thebault skräder inte orden efter ubåtsuppgörelsen mellan Australien och USA.
– Jag tror att det här är ett enormt misstag, säger Thebault, som önskar att han kunde hoppa in i en tidsmaskin.

Frankrike kallar hem sina ambassadörer från Australien och USA i protest mot den ubåtsuppgörelse som presenterats mellan de två länderna.

Ambassadör Jean-Pierre Thebault, som nu lämnar för Paris, kallar uppgörelsen ett "enormt diplomatiskt misstag".

– Det är ett väldigt, väldigt dåligt hanterande av ett partnerskap – det var inte ett kontrakt, det var ett partnerskap som var tänkt att grundas på tillit, ömsesidig förståelse och uppriktighet, säger Thebault till ett samlat pressuppbåd i Canberra.

Beskedet om den mycket ovanliga och hårda diplomatiska markeringen om att kalla hem ambassadörerna kom sent på fredagen, dagen efter det att USA, Storbritannien och Australien sagt att man förenas i en säkerhetspakt, kallad Aukus.

I samband med uppgörelsen stod det klart att USA och Australien kommit överens om en ubåtsaffär som innebär att Frankrike går miste om ett ubåtsavtal värt omkring 40 miljarder dollar, motsvarande omkring 347 miljarder kronor.

– Jag skulle vilja springa in i en tidsmaskin och hamna i ett läge där vi inte är i en sådan otroligt klumpig, otillräcklig o-australisk situation, säger Thebault.

– Jag är väldigt ledsen att jag måste lämna.

"Vår äldsta allierade"

Washington beklagar Frankrikes beslut och hoppas kunna diskutera frågan under kommande veckas generalförsamling i FN. USA:s utrikesdepartement försäkrar via talespersonen Ned Price att landet vill behålla sin täta koppling till fransmännen.

– Frankrike är en viktig partner och vår äldsta allierade och vi sätter högsta värde på vår relation, säger han.

Även från australisk sida beklagar man det franska beskedet och hoppas på fortsatt vänskapliga band.

"Australien förstår Frankrikes djupa besvikelse för vårt beslut, som fattades utifrån tydligt kommunicerad nationell säkerhet", säger utrikesminister Marise Payne i ett skriftligt uttalande där hon även hoppas på fortsatta samarbeten med Frankrike.

"Extremt oansvarigt"

Även Kina har reagerat med skärpa mot uppgörelsen mellan de tre länderna. Peking kallar bildandet av pakten för "extremt oansvarigt", och att den hotar regional stabilitet i Stillahavsområdet.

Peking kritiserar också Australien för att både verka för att förhindra spridning av kärnvapen och samtidigt ingå avtalet.

Kina konstaterar att de tre riskerar att "skjuta sig i foten".

Men Australiens premiärminister Scott Morrison svarade i en intervju med radiostationen 2GB att Kina "har omfattande projekt med att bygga ubåtar med kärnvapenkapacitet".

På lördagen uttryckte Malaysia oro över att den nya uppgörelsen ska leda till en kärnvapenupprustning i området som på geopolitiskt språk kallas Indo-Pacific.

"Det kommer provocera andra makter till att agera mer aggressivt i regionen, särskilt i det Sydkinesiska havet", hette det i ett uttalande från premiärministerns kansli, som undvek att nämna Kina explicit.

Frankrikes Australienambassadör Jean-Pierre Thebault vill hoppa in i en tidsmaskin.
Frankrikes Australienambassadör Jean-Pierre Thebault vill hoppa in i en tidsmaskin.
Foto: David Gray

Utrikes

Ett fall av galna kosjukan i Storbritannien

Kon på bilden har inget med det aktuella fallet att göra. Arkivbild.
Foto: David Molina Grande/TT
Utrikes
Utrikes

Ett fall av BSE (bovin spongiform encefalopati), mer känt som galna kosjukan, har upptäckts i Storbritannien.

Myndigheterna uppger att det döda djuret har flyttats från en gård i Somerset i sydvästra England och att det inte finns "någon risk för matsäkerheten".

En grundlig utredning av flocken, gården och potentiella infektionskällor ska nu genomföras.

Fem fall av galna kosjukan, som är nära besläktad med den för människor dödliga Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, har hittats i Storbritannien sedan 2014.

På 1990-talet avlivade Storbritannien miljontals kor under en epidemi av BSE.

Utrikes

Frederiksen: Vi måste göra mer för klimatet

Danmarks statsminister Mette Frederiksen under kongressen på lördagen.
Foto: Henning Bagger/Ritzau Scanpix/AP/TT
Utrikes
Utrikes Danmark måste öka sina ansträngningar i arbetet mot klimatkrisen, säger statsminister Mette Frederiksen i sitt tal på Socialdemokraternas kongress i Aalborg på lördagen.

– Med rapporten från FN:s klimatpanel IPCC står det klart att även de länder som har kommit långt måste göra mer än de gör i dag. Det gäller även för Danmark.

Regeringen har vid upprepade tillfällen kritiserats av samarbetspartierna SF, De Radikale och Enhedslisten för att göra för lite för klimatet.

Konkret handlar det bland annat om att de politiska förhandlingarna om jordbrukets bidrag till klimatet, som nu går in i slutfasen, måste förses med bindande klimatmål för jordbruket.

– Jordbruket måste naturligtvis omfattas av ett bindande klimatmål, säger Frederiksen.

Troels Lund Poulsen, chefsförhandlare för oppositionspartiet Venstre, säger dock att de inte vill vara med i klimatavtalet om inte regeringen hostar upp mer pengar.

– Om regeringens besked är att de pengarna som finns är de som ligger på bordet – det vill säga nästan inga pengar alls till den gröna omställningen – då kommer det kosta omkring 10 000 och 15 000 jobb.

– Och det kommer vi inte att delta i.

Frederiksen avvisar dock Venstres krav. Mer pengar än vad som tidigare aviserats är inte regeringens utgångspunkt, säger hon till Politiken.

Utrikes

Minst två döda i attack riktad mot talibaner

Utrikes
Utrikes

Minst två personer har dödats och 20 personer har skadats efter tre explosioner i Jalalabad i östra Afghanistan på lördagen, uppger en talesperson för talibanerna.

– En av attackerna var riktade mot ett fordon som patrullerade Jalalabad, säger han.

Han uppger att kvinnor och barn finns bland de skadade.

Attackerna är de första dödliga explosionerna i landet sedan det amerikanska tillbakadragandet från Afghanistan.

Jalalabad är huvudstad i Nangarhar och en talesperson för hälsovårdsmyndigheten i provinsen uppger för nyhetsbyrån AFP att det rör sig om tre dödsoffer, medan flera lokala medier rapporterar om minst två döda.

Nangarhar utgör centrum för den afghanska grenen av terrorgruppen IS, som tog på sig ansvar för attacken på flygplatsen i Kabul som dödade över 100 människor i slutet av augusti.

Talibanerna återtog makten från den sittande regeringen i landet i mitten på augusti och har lovat att fred och säkerhet ska återställas i landet.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nätcasino

Populära casino online spel

Nätcasino Ett casino är ett ställe som man besöker för att spela olika hasardspel och i finland har man exempel vis parhaat nettikasinot 2020 (dom bästa casino online 2020, på finska) som en av dom bästa mest populära online casino på marknaden.

Det finns många olika former av hasardspel men den gemensamma nämnaren med alla spel är att det alltid är slumpen som avgör om man vinner eller förlorar. I många andra spel beror vinst eller förlust på att man är en skicklig spelare men när man spelar ett hasardspel gäller det snarare att chansa och ha tur i spel än att man är en talangfull spelare.

Det vanligaste när man spelar olika casinospel är att man spelar för pengar och chansar man rätt och vinner så kan man då också vinna en hel del med pengar. Att spela casinospel är populärt världen över vilket innebär att det även är mycket populärt i Sverige, inte minst att spela casino online. Däremot har det inte alltid varit så utan att spela på casino är något som nyare än vad man många gånger kan tro. Det var nämligen inte förens 1992 som det blev klart att några casinon skulle få öppnas upp i Sverige.

I mitten på 90-talet i takt med att det blev allt vanligare för folk att ha internet hemma så blev det då också vanligt att spela casino online och intresset för casino online har inte direkt minskat sedan dess. I Sverige finns det ett stort utbud av olika casinospel online. Fördelarna med att det finns stor variation av olika casinospel är såklart många men när det finns mycket att välja på kan det också vara svårt att veta vilket spel som är de bästa ute på marknaden.

Det är svårt att ge ett konkret svar på vilket casinospel som är bäst eftersom det är en smaksak och det gäller att pröva sig fram för att hitta det spel som passar en själv bäst men däremot går det att svara på vilka spel som är populärast.

5 av de populäraste casinospelen

Casino War är ett kortspel som många tycker om att spela när de spelar på casino online. I Casino war så använder man sig av sex kortlekar och som spelare så spelar man alltid mot dealern. Det hela går ut på att man ska ha ett högre kort än vad dealern har för har man det så vinner man. Kortspelet är främst omtryckt för att reglerna är simpla och därför kommer det inte ta långt tid alls att lära sig hur man spelar.

BlackJack är ett annat mycket populärt kortspel som handlar om att man ska lyckas komma så nära 21 som det är möjligt. Det viktiga är att inte komma över 21 för gör man det så vinner dealern.

Slots är kanske det absolut populäraste casinospelet och det är inte svårt att förstå varför, för att det är så enkelt samtidigt som chansen till vinst är stor. Slots är en slags spelautomat. Det är ett hjul som snurrar och för att få vinst ska flera likadana symboler synas efter varandra.

Roulett är ett av de spelen som många nog tänker på när casino nämns och kanske är det just därför som så många väljer att spela roulett även online. Roulett går ut att man satsar på en färg (svart/rött), en siffra eller varför inte en kombination. Sedan sätts en kula i rullning. För vinst så måste kulan stanna på exempelvis den siffra som man har satsat på.

Poker är ett casinospel som kan spelas av de flesta och många spelar idag poker online. Det finns några olika varianter av poker (ex. Texas Hold’em) men det hela handlar om att satsa med pokermarker. Hur mycket man satsar baseras på hur höga kort man har på handen men det går också att bluffa.

Utrikes

Nio avrättade för rebelledares död

Utrikes
Utrikes

Nio män har avrättats för inblandning i det luftangrepp som dödade bland annat huthirebellernas näst högste ledare Saleh al-Sammad 2018, uppger rörelsen.

Saleh al-Sammads död anses ha varit ett hårt slag mot Huthirebellerna, som stöds av Iran och som kontrollerar bland annat huvudstaden Sanaa. Sex andra personer dödades också i attacken i provinsen Hodeida.

Sammanlagt har 17 personer dömts för inblandning i attacken.

Sedan konflikten i landet inleddes 2014 har tiotusentals människor dödats och omkring 3,3 miljoner människor har tvingats på flykt. Landet har drabbats hårt av hungersnöd i vad FN kallar världens värsta humanitära kris.

Utrikes

Poliser skadade vid protest mot restriktioner

Polisen i Melbourne använder pepparsprej under sammandrabbningen på lördagen.
Foto: James Ross/AP/TT
Utrikes
Utrikes Sex poliser har förts till sjukhus med skador de fått i samband med en marsch mot coronarestriktioner i den australiska storstaden Melbourne.
235 protestdeltagare har gripits.

Runt 700 personer deltog i lördagens demonstration i Australiens andra största stad Melbourne. Detta trots den gällande nedstängningen, som innebär att själva demonstrationen utgjorde en olaglig folksamling.

– Vad vi såg i dag var en grupp demonstrerande som samlades, inte för att demonstrera för frihet, utan helt enkelt för att mucka gräl och slåss med polisen, säger polischefen Mark Galliott.

2 000 poliser hade satts in, bland annat för att försöka hindra demonstranterna från att nå stadens centrala delar, genom att stänga av vägar och stoppa kollektivtrafiken.

Melbourne är satt under sin sjätte nedstängning sedan pandemin startade. I hela delstaten Victoria rapporterades över 500 fall av covid-19 under lördagen.

I landets största stad Sydney i New South Wales planerades en liknande demonstration, men den ska ha avvärjts av ett stort antal poliser. Där greps 32 personer, enligt nyhetsbyrån AFP.

Myndigheterna har meddelat att de flesta restriktioner som har införts i Victoria, New South Wales och i huvudstaden Canberra kommer att fortsätta gälla fram till att minst 70 procent av befolkningen, 16 år och äldre, är färdigvaccinerad.

Utrikes

Trumpvänliga protester vid Kapitolium – igen

Delar av det taggtrådsbefästa staket som restes runt kongressbyggnaden Kapitolium i Washington DC efter upploppen den 6 januari.
Foto: J Scott Applewhite/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det höga staketet är rest och nationalgardet står redo.
En grupp aktivister väntas inom kort till USA:s kongressbyggnad. Där ska de protestera mot åtalen mot dem som deltog i de våldsamma upploppen vid Kapitolium den 6 januari.
PREMIUM

Arrangemanget kallas "Justice for J6" (ungefär Rättvisa för 6 januari) och ordnas av gruppen Look Ahead America. Dess grundare Matt Braynard har tidigare varit data- och strategichef för expresident Donald Trumps valkampanj, men på hemsidan påstår han att manifestationen enbart handlar om vad han kallar "politiska fångar" – de närmare 600 personer som åtalats för den dödliga stormningen den 6 januari.

– Ta gärna med hemgjorda skyltar som kräver rättvisa för dessa politiska fångar, säger Braynard i en video inför protesten, där han också manar deltagarna att klä sig i amerikanska flaggans färger.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL