Kultur och nöje

Tiktok-stjärna död efter biografskjutning

Anställda på biografen Regal Edwards Corona Crossings hittade de två unga besökarna skjutna inne i salongen efter en visning av 'The Forever Purge'. Gärningsmannen har gripits.
Foto: Terry Pierson/AP
Kultur och nöje
Personligt
Kultur och nöje Tiktok-stjärnan Anthony Barajas avled på lördagen efter att ha blivit skjuten inne på en biograf tidigare i veckan. En misstänkt har gripits och enligt polisen rör det sig om en oprovocerad attack.
PREMIUM

Det var i måndags som den 19-årige Anthony Barajas och hans vän blev skjutna i huvudet inne i en biograf i Corona, Kalifornien, under en visning av filmen "The Forever Purge".

Enligt distriktsåklagaren blev de offer för en oprovocerad attack. Vännen avled på platsen, medan Barajas kördes till sjukhus för akutvård. På lördagen avled Barajan, skriver The New York Times.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Musikexportpriset till The Weeknds låtskrivare

Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) delade på torsdagen ut regeringens musikexportpris till låtskrivaren och producenten Oscar Holter. Arkvbild.
Foto: Stina Stjernkvist/ TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Låtskrivaren och producenten Oscar Holter belönas med regeringens musikexportpris för 2020. Mest känd är han för framgångarna med artisten The Weeknds superhit "Blinding lights".

Oscar Holter tog emot utmärkelsen av utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) vid en prisutdelning på utrikesdepartementet i Stockholm på torsdagen.

– Det är lite overkligt, jag blir väldigt nervös. Jag sitter ju mest inne i en studio om dagarna, men det här är en handutsträckning från den riktiga världen, säger han och tackar särskilt sin mentor Martin Sundberg.

Storhiten "Blinding lights", som Oscar Holter har skrivit och producerat tillsammans med läromästaren Max Martin och den kanadensiske superstjärnan The Weeknd, är ett bevis på att dagens pristagare är en av popvärldens mest framgångsrika kompositörer.

Låten blev under 2020 listetta i 34 länder och har även slagit rekord på Billboardlistan i USA. Den har spelats över två miljarder gånger bara på Spotify.

Musikexportpriset delas ut till en artist som under föregående år har varit internationellt framgångsrik, medverkat till svenska musikaliska exportframgångar och bidragit till en positiv bild av Sverige. Holter vann över Dafina Zeqiri, Garmarna, Nea samt Oscarsbelönade och tidigare vinnaren av regeringens pris Ludwig Göransson.

I unga år började Oscar Holter, född 1986 i värmländska Degerfors, skriva och producera åt etablerade namn som Christina Aguilera, Katy Perry, Justin Timberlake, Taylor Swift och svenska Tove Lo.

2020 prisades Holter med Denniz Pop awards för stora internationella framgångar under året.

Ett hederspris för mångåriga insatser för svensk musikexport tilldelades folkmusikern Ale Möller samtidigt som ett hedersomnämnande för insatser av särskild betydelse delades ut till duon Sunshine.

Hanna Schück/TT

FAKTA

Fakta: Regeringens musikexportpris

Musikexportpriset instiftades 1997 och delas varje år ut till svenskar som har nått internationella framgångar och bidragit till en positiv bild av Sverige utomlands.

Tidigare vinnare är:

1997: The Cardigans

1998: Max Martin

1999: Cheiron Productions

2000: Benny Andersson och Björn Ulvaeus

2001: Roxette

2002: The Hives

2003: Esbjörn Svensson Trio

2004: Anne Sofie von Otter

2005: In Flames

2006: José González

2007: Bloodshy & Avant

2008: Benny Andersson och Björn Ulvaeus

2009: Mando Diao

2010: Robyn

2011: Swedish House Mafia

2012: Shellback

2013: Avicii

2014: Max Martin

2015: Tove Lo

2016: Zara Larsson

2017: Noonie Bao

2018: Ludwig Göransson

2019: Ghost

Kultur och nöje

Parneviks gör livepodd – och säger farväl

Peg och Penny Parnevik slutar podda. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Peg Parnevik och Penny Parnevik säger farväl till sin podcast "Pillowtalk". Fem år och 235 avsnitt har det blivit, men nu är systrarna redo för "nya projekt", enligt ett pressmeddelande.

Innan podcasten läggs ned kommer de att podda live på Scalateatern i Stockholm den 28 november och på Stora teatern i Göteborg den 20 november.

"Det känns väldigt bittersweet men vi är på en helt annan plats i livet nu och redo för nya projekt. Därför vill vi hedra allt Pillowtalk är och bjuda in våra lyssnare till ett sista talk och ge tillbaka av all den kärlek vi fått", säger systrarna i ett pressmeddelande.

Biljetterna släpps fredag den 24 september.

Sofia Sundström/TT

Kultur och nöje

Anders Bagge får radioprogram

Anders Bagge får ett nytt radioprogram. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Anders Bagge får en radioshow på Mix Megapol – den 1 oktober har programmet "Maracas" premiär på kanalen.

Vid sin sida har Anders Bagge programledaren och den tidigare "Idol"-deltagaren Arantxa Álvarez.

"Jag älskar radio och borde egentligen börjat med det för länge sen! Det ska bli riktigt kul att köra i gång tillsammans med Arantxa, hon är snabbtänkt och har en otrolig charm och humor", säger Anders Bagge i ett pressmeddelande.

Programmet kommer att innehålla gäster, tävlingar, "Idol"-snack och musik.

"Maracas" sänds varje fredag med start klockan 17.

Kultur och nöje

Då har serien om Skandiamannen premiär

Robert Gustafsson spelar Stig Engström, även känd som Skandiamannen, i 'Den osannolika mördaren'. Pressbild.
Foto: Johan Paulin/Netflix
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Netflixproduktionen "Den osannolika mördaren" har fått ett premiärdatum.

Tv-serien, baserad på Thomas Petterssons bok "Den osannolika mördaren: Skandiamannen och mordet på Olof Palme", läggs ut på strömningstjänsten den 5 november.

Dramaserien är en fiktiv tolkning av hur Stig Engström, som har pekats ut som den troliga gärningsmannen till mordet på statsminister Olof Palme, lyckades gäcka rättvisan fram till sin död.

I rollerna syns Robert Gustafsson som Stig Engström, Eva Melander som Margareta Engström, Mikael Persbrandt som Hans Holmér och Peter Andersson som Arne Ivell.

För regi står Charlotte Brändström och Simon Kaijser.

Kultur och nöje

Modern klassiker fortsätter – 30 år senare

'Jag är tacksam över att ha avslutat trilogin för jag tycker att det är ett betydande arbete. Min omgivning stöttar inte mitt skrivande så det är en kamp och jag är bara glad att åtminstone det här blev gjort', säger författaren Tsitsi Dangarembga, som medverkar i ett samtal på årets bokmässa i Göteborg.
Foto: Hannah Mentz
Kultur och nöje
Kultur och nöje Det har tagit tre decennier för Tsitsi Dangarembga att knyta ihop trilogin om Tambudzai – som söker självständighet i ett Zimbabwe härjat av kolonialism och frihetskrig. Böckerna hyllas som moderna klassiker. Men författaren tvingas skriva i motvind.

Året var 1988 när Tsitsi Dangarembga banade väg för kvinnliga, afrikanska författare med sin debut om den unga shonaflickan Tambudzai, som får chansen att studera vid en missionsskola. "Nervous conditions", "Rotlös" på svenska, är en klassisk bildningsroman om den mödosamma vägen till självständighet för en ung svart flicka.

Ämnet ligger nära hennes hjärta: Tsitsi Dangarembgas egen mor var den första svarta kvinna som tog examen i dåvarande Rhodesia, 1953.

– Hon inspirerade mig att tro att en kvinna kan göra saker. Hon gick på en av de få skolor där svarta kunde bedriva högre studier i Rhodesia och fick bäst resultat i hela landet, bättre än de vita. Så regeringen var chockad, berättar Tsitsi Dangarembga roat.

Hon har ärvt envisheten från sin mamma och den har behövts. Det tog fyra år innan ett förlag nappade på "Rotlös", och även nya "En kropp att sörja" refuserades först. Men väl publicerad blev den en av finalisterna till 2020 års Bookerpris.

Kantrade framtidsutsikter

Medan "Rotlös" skrevs i en anda av hopp utspelas trilogins sista del i ett kantrat Zimbabwe. När vi nu möter Tambudzai har hon sagt upp sig från sitt jobb som copywriter på en firma där de vita kollegerna tog åt sig äran för hennes idéer. Hon hankar sig fram på tillfälliga arbeten, medan hennes desperation och raseri växer.

– Det var inte enkelt att skriva om Tambudzai och all den ilska hon har och hennes oförmåga att förlösa den ilskan, säger Tsitsi Dangarembga och fortsätter:

– Men det var viktigt för mig att måla bilden av en komplex person, som inte är perfekt utan som har många fel, men vars mänsklighet och värde som människa fortfarande borde erkännas, slår hon fast.

Vid tiden då "Rotlös" gavs ut gestaltades afrikanska kvinnor sällan som individer med egna viljor, enligt Tsitsi Dengarembga. Hon tycker att den svarta kvinnans kropp ofta har fått representera den största avsaknaden av makt.

– Och när den kroppen börjar tala tillbaka kan det vara en väldigt oroande situation, säger hon och berättar att många män i Zimbabwe blev upprörda av "Rotlös".

Söker sammanhållningen

Tsitsi Dangarembga studerade till psykolog, och gick i universitetets dramagrupp när hon själv började lyfta fram andra röster, både genom skrivandet och i en spirande filmkarriär. Men att ifrågasätta en kolonial, patriarkal ordning har inte varit lätt.

– Det är ingen slump att många med afrikansk härkomst som skriver på en nivå med global potential lever utanför kontinenten. De har hittat en plats som stödjer deras skrivande. Om man lever i Afrika och dagligen upplever återstoden av kolonialimperiet som tynger ned dig, om du är på botten av dammen, då har du nog ett annat narrativ i ditt skrivande.

Själv bor Tsitsi Dangarembga i Zimbabwe, efter ett antal år i Berlin, och skildrar ett korrupt samhälle där människor desperat jagar efter framgång. Traditionellt styrdes landet av filosofin "unhu", som framhåller empati och kollektivets bästa. Den filosofin trasades sönder av slaveriet och kolonialismen, menar Dangarembga.

– Sammanhållningen är något som min del av av världen har kämpat länge med, säger hon och talar om hur den koloniala ordningen egentligen inte har förändrats.

– Även om jag tänker att min regering i Zimbabwe och flera andra afrikanska regeringar kan prestera mycket bättre, måste de fortfarande göra det inom imperiets kontext.

Lyfter fram våldet

Dangarembgas berättelse handlar också om att ta ansvar. Hon har försökt lyfta fram berättelser om det utbredda våldet i Zimbabwe, och undersöka landets självbild.

– Tills nyligen var föreställningen i Zimbabwe att vi är en fredsälskande nation. Jag var aldrig särskilt övertygad om det. De senaste åren har också olika typer av socialt våld ökat, som barnövergrepp och kvinnomisshandel, säger hon.

Även för Tambudzai bryter våldet under ytan slutligen fram och raserar då hennes självbild totalt. Vad är du beredd att offra för att avancera, är en fråga som Dangarembga återkommer till. Först verkar det som att Tambudzai är beredd att offra allt och alla för sin egen framgång. Men när hon arbetar på en turistbyrå där hon måste arrangera "genuina" resor till sin egen by ställs frågan på sin spets.

Dangarembga visar samtidigt hur minimalt handlingsutrymmet är för Tambudzai.

– En av mina vänner brukar säga ”det finns inga andra chanser för afrikaner". Man måste ta den chans man får, annars går man under.

Elin Swedenmark/TT

Man behöver inte vara särskilt skärpt för att se att programmen som utformas av IMF och Världsbanken inte är anpassade efter villkoren i afrikanska länder, menar Tsitsi Dengarembga. 'Så besluten måste tas av en anledning av imperiet, för imperiet, säger hon.
Man behöver inte vara särskilt skärpt för att se att programmen som utformas av IMF och Världsbanken inte är anpassade efter villkoren i afrikanska länder, menar Tsitsi Dengarembga. "Så besluten måste tas av en anledning av imperiet, för imperiet, säger hon.
Foto: Tsvangirayi Mukwazhi
I Zimbabwe har Tsitsi Dangarembga deltagit i stora demonstrationer mot de styrandes korruption. Här demonstrerar hon för att den fängslade journalisten Hopewell Chin'ono ska släppas. Arkivbild.
I Zimbabwe har Tsitsi Dangarembga deltagit i stora demonstrationer mot de styrandes korruption. Här demonstrerar hon för att den fängslade journalisten Hopewell Chin'ono ska släppas. Arkivbild.
Foto: Tsvangirayi Mukwazhi

FAKTA

Fakta: Tsitsi Dangarembga

Född: 1959

Familj: Tre barn, som studerar på universitet utanför Zimbabwe.

Bor: Harare, Zimbabwe

Aktuell: Med boken "En kropp att sörja". Medverkar också i ett förinspelat samtal på Bokmässan i Göteborg.

Bakgrund: Författare, filmskapare och människorättsaktivist, som bland annat har utbildat sig till psykolog i Harare och filmskapare i Berlin, där hon bodde i elva år. Debuterade 1988 med "Rotlös" som gavs ut i London efter att ha refuserats i Zimbabwe. Boken följdes av "The book of not" (2006) och "En kropp att sörja" (2018), som blev finalist till Bookerpriset. Hon har också skrivit flera pjäser, spelat in dokumentärer och startat en filmfestival.

Läser: "Mycket faktaböcker nu. Det ges ut mycket om det område som jag är intresserad av, svart och afrikansk erfarenhet och svart, kolonial erfarenhet. Det berikar mitt intellektuella liv, precis som när jag brukade läsa om feminism när jag var ung. Jag har just läst klart Kanye Andrews 'The new age of empire'."

Litterära förebilder: "Toni Morrison så klart. Hon var grundläggande. Och hon arbetar också med språket, det inspirerade mig verkligen. Att läsa Toni Morrison var en befrielse och hon skrev också om svåra saker."

Om att vara författare i Zimbabwe: "Regeringen hanterar alla aspekter av livet, inklusive konsten. Så för dem som vill arbeta oberoende är det väldigt svårt att få finansiering."

FAKTA

Fakta: Tsitsi Dangarembga om...

... situationen i Zimbabwe:

– Den fortsätter att förvärras. Vi har över 90 procents arbetslöshet och människor överlever genom informella vägar. Och det var de som påverkades av nedstängningarna. Vissa säger att det har förbättrats lite ur ett makroekonomiskt perspektiv men det är svårt att veta. För makroekonomin mäter något, men jag bedömer hur väl ett land mår utifrån dess medborgares välmående och det fortsätter att sjunka på alla vis.

... titeln "Nervous conditions" som kommer från ett citat av Sartre, om ett tillstånd som skapas av bosättare bland koloniserade folk:

– Det finns många skildringar i afrikansk litteratur av det tillståndet. Jag tror att den nuvarande utvandringen från kontinenten också orsakas av det. Det är ett negativt tillstånd som associeras till en geografisk plats, som folk vill fly ifrån. En viktig personlig strävan för mig är att förstå hur tillståndet uppstod och hur det upprätthålls.

... om hemlandets ledarskap:

– Om man måste utkämpa ett gerillakrig för att uppnå sina mänskliga rättigheter och sin värdighet kommer personerna som är villiga att utkämpa det kriget att påverkas. Och sedan blir de regeringen. Det är en omöjlig ekvation. Även utan kriget fanns så mycket psykologiska trauman som de här århundradena har orsakat, så det är svårt att se hur människor som inte har tillgång till den rehabilitering som krävs skulle kunna utveckla en gynnsam politik. Det som bidrar till psykologisk och mänsklig återväxt värderas inte heller.

... hoppet för framtiden:

– Jag hoppas att zimbabwierna ska ta ansvar för det som händer. Det är att begära mycket för människor lever i misär och fattigdomen ökar varje dag. Det är smärtsamt att se. Och med covid är många demoraliserade. Med de villkoren är det svårt för människor att hitta tiden och energin att engagera sig, men det är det jag hoppas. Det är bara då folk har kommit till det stadiet och engagerar sig fredligt för förändring som förändring kan ske.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Kultur och nöje

Stängt torg när Indochine fyller 40

Glada fans när rockbandet Indochine spelade i Paris i maj, för att testa hur det går att hålla konserter efter coronapandemin. På lördag blir bandet testpiloter även i Bryssel för en gratiskonsert på Grand-Place. Arkivfoto.
Foto: Francois Mori/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Bryssels mest berömda torg stängs ner när Frankrikes största rockband firar 40 år på lördag. Gratiskonserten med Indochine blir nu ett test för kulturlivet efter coronan.

– På Grand-Place är man i friska luften vilket minskar riskerna. Dessutom har man filtrerat ut så att det bara släpps in vaccinerade (eller nytestade), säger Nathan Clumeck, professor och covid-rådgivare för Bryssels borgmästare till tidningen Le Soir.

De 5 000 tillgängliga biljetterna till konserten tog slut på en halvtimme när de släpptes i förra veckan. Inför konserten kommer torget att tömmas klockan 17 på lördag, varpå biljettinnehavare släpps in från klockan 18, mot uppvisande av coronapass. På gatorna runt omkring kommer sedan extrapolis finnas på plats för att se till att det inte blir för trångt.

– Målet är att hålla så många människor som möjligt i rörelse, förklarar Geoffrey Campé från arrangörsstaben för Le Soir.

Indochine, vars sångare Nicola Sirkis bodde i Bryssel som liten, slog igenom i början av 1980-talet med pophiten "L'aventurier". Från början av 2000-talet har man dock fått en andra karriär med betydligt tyngre rocklåtar och en rad publik- och kritikerrosade album.

Utöver Sirkis består bandet i dag av Olivier Gérard, Boris Jardel, Marc Éliard och svenske trummisen Ludwig Dahlberg.

Wiktor Nummelin/TT

Skåne

”Vår historia är värd att berätta”

För Jonas Gardell har det blivit något av ett livsprojekt att skriva om de homosexuella i Sveriges historia. – Om jag inte skriver den nu, kommer den att försvinna, säger han.
Foto: Claes Hall
Skåne
Kultur och nöje
Litteratur I sin nya bok, Ett lyckligare år, lyfter Jonas Gardell fram de modiga personer som banat väg för homosexuellas rättigheter i Sverige.
– Jag skriver in oss i historien, så att vi aldrig ska bli osynliggjorda igen, säger han.

Det är en del av svensk medborgarrättshistoria som aldrig har nedtecknats förut och att det sker just nu har Jonas Gardell flera förklaringar till.

– Det är så kort tid som vi förstått att vår historia är värd att berätta. Jag är också i en ålder där jag förstår att om jag inte skriver den nu, kommer den att försvinna. Den håller sakta på att raderas ut eftersom de som var med och ännu är kvar håller på att tyna bort, säger han när vi ses i Savoys matsal när han är på besök i Malmö.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Melander till svensk ufo-film

Eva Melander är klar för filmen 'Ufo Sweden', som väntas ha premiär julen 2022. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Filmkollektivet Crazy Pictures, som ligger bakom undergångsfilmen "Den blomstertid nu kommer", är aktuell med en ny film.

"Ufo Sweden", som den nya produktionen heter, är inspirerad av den verkliga föreningen Ufo-Sverige. Huvudrollen spelas av 17-åriga Inez Dahl Torhaug, som tidigare har medverkat i "Det som göms i snö" och som nu långfilmsdebuterar

I rollerna syns även Eva Melander, Jesper Barkselius och Sara Shirpey.

"Ufo Sweden" handlar om en fosterhemsplacerad tonårsrebell som misstänker att hennes pappa inte är död, utan kidnappad av utomjordingar. Hon kontaktar en ufo-förening och dras med på ett riskfyllt äventyr.

Inspelningen har satts igång och filmen beräknas ha premiär julen 2022.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL