GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

The father är ett mästerverk på många plan

Roland Klinteberg recenserar Oscarsbelönade The father.
Film/Recension • Publicerad 20 augusti 2021 • Uppdaterad 25 november 2021
Olivia Colman och Anthony Hopkins i The father.
Olivia Colman och Anthony Hopkins i The father.
Foto: Sean Gleason

Det 29 år sedan Sir Anthony Hopkins fick en Oscar för bästa manliga huvudroll för rollen som Hannibal Lecter i När lammen tystnar. I våras var tiden mogen för en repris när han fick Oscar i samma kategori för rollen som den 80-årige demenssjuke Anthony i The father.

Han var briljant då och är lika briljant nu när han frambringar bilden av en åldrande fader som långsamt glider in i något som kan liknas vid The twilight zone där verkligheten långsamt bleknar bort bland minnen, verkliga och konstruerade i ett tillstånd av en allt mer gryende åldersdemens.

Ojämn kamp

Anthony (Anthony Hopkins) har långt upp i åren varit en självständig och viljestark person som nu plötsligt står inför en av livets grymmaste realiteter - han börjar tappa kontakten med verkligheten. Människor och händelser blandas ihop och förvrängs i en kropp som fysiskt fortfarande är aktiv men psykiskt långsamt förtvinar. Dottern Anne (lysande personifierad av Olivia Colman) gör allt för att underlätta för Anthony men även hon är ju av kött och blod när hon stångar pannan blodig mot en fiende som hela tiden vinner mark. Fadern blandar ihop henne med systern och deras äkta män och hemhjälpen kämpar en ojämn kamp för att vinna Anthonys förtroende.

Anthony Hopkins som Anthony i The father.
Anthony Hopkins som Anthony i The father.
Foto: Sean Gleason

Mästerverk

Just genom att låta åskådarna se världen genom Anthonys ögon, alltså både hans klara ögonblick och när han försvinner in i sin egen bakom dimridån får vi en skakande bild av ett slut som vi inte önskar vår värste fiende. Filmens regissör och manusförfattare Florian Zeller skrev The Father för teatern och har naturligtvis fått bearbeta manuset så att det fungerar på bioduken men visst vilar en teatralisk aura över händelseförloppet som till största delen tilldrar sig i Anthonys lägenhet. Detta inte sagt som kritik bara som ett konstaterande.

The Father är i varje tum en arbetsseger för Hopkins och Colman och ett kvitto på att en film kan ha många förtjänster på olika plan (foto, musik, kostymer och så vidare) men inget kan ersätta skådespelare som spelar i den här divisionen. Ett mästerverk varken mer eller mindre.

Filmrecension

Film

The father

Regi: Florian Zeller

Medverkande: Anthony Hopkins, Olivia Colman med flera

Betyg: 5

Roland Klinteberg
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.