Opinion

En TV-mässig ledare

Opinion
Opinion

Hässleholms arbetarekommuns ordförande Thomas Lindell svarar ”någon med kompetens och som går genom tv-rutan” på frågan om vem som bör efterträda Stefan Löfven. Lindell har rätt. 2021 är det ett minimikrav att man fungerar i TV. Budskapet sänds så ofta ut i korta klipp att man måste fungera i rörliga bilder för att göra avtryck.

Stefan Löfven är en tråkig man, på bästa möjliga sätt. Han är stabil och pålitlig, vilket har varit synnerligen viktigt under pandemin: ingen vill att en ”rolig” politiker ska leda landet i en kris som skrämmer och oroar. Valet 2022 blir annorlunda. En tråkig och stabil ledare kommer sannolikt inte att vinna näst val.

”TV-mässig” är ett abstrakt värde. Kanske handlar det om huruvida de egenskaper som gör en lämplig som partiledare syns i TV-rutan och i debatter och intervjuer. Väljarna vill veta vad de får. Socialdemokraterna har inte längre lyxen att bli störst oavsett om de vinner eller förlorar partiledardebatter. Omgiven av bra debattörer såg Stefan Löfven irriterad och obekväm ut under debatter. Nästa S-ledare måste kunna vinna debatter och ge minnesvärda intervjuer.

Förra Moderatledaren Anna Kinberg Batra gav ett trevligt, varmt och kompetent intryck när man träffade henne live. Inget av detta syntes i TV-rutan, där Kinberg Batra såg obekväm och stel ut. Alla kan medietränas, men alla kan inte svara väl på träningen.

Attacken på Eslövsskolan

Känd av polisen

Mobilfoto av skärm på Tingsrätten
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Eslövs kommun och Eslövspolisen kände till att det fanns en stor oro kring den femtonårige pojke som knivhögg en lärare på Källebergsskolan, från skolans sida. Hotbilden som skildrades av personalen bedömdes som tillräckligt allvarlig för att polisen skulle göra hembesök. Trots tydliga indikationer på att pojken radikaliserats fick det inga konsekvenser, eftersom polisen menar att de saknade verktyg.

Säkert sitter det andra tonåringar och leker nazister på pojkrummet och skryter om att begå våldsdåd utan att något händer. Men i Eslövsfallet hade pojken redan tagit med sig stickvapen till skolan en gång, vilket är ett konkret hot mot andras säkerhet. Det är svårt att acceptera att det inet ens ledde till en avstängning från skolan.

Kanske berodde föräldrarnas (av polisen skildrade) ointresse för problemet på övertygelsen om att nazistvurmandet var ett slags pojkstreck. Polisen fick av fadern reda på att de brukade skämta om skolskjutningar. Det är inte utan att man undrar hur det kom sig att en förälder tyckte det var lyckat att skämta om det med en son med radikala åsikter.

”Alla uttryckte oro att det skulle hända någonting på skolan, skolskjutning eller något liknande, att pojken skulle skada någon på skolan”, enligt Eslövspolisen. Nog sticker det i ögonen, även om polisen menar att de har gjort allt de kan med de verktyg som fanns.

Man måste försöka lära sig något av detta och ställa sig frågan om det bör finnas ytterligare möjligheter för polis och socialtjänst att gripa in när unga framstår som ett hot mot personal eller klasskamrater. Kanske bör det bli lättare att stänga av elever som kan innebära en fara för andra. Undervisning enligt skolplikten kan ske på andra sätt än att en elev som tar med sig vapen får gå till skolan som vanligt. Förmodligen bör ungdomspsykiatri kopplas in.

Än en gång kan man konstatera hur dessa dåd begångna av högerextrema och incels är nästan identiska med ”ensamma vargen”-attacker av islamister. Ett hatbrott är det andra sällsamt likt, liksom frustrationen med att de är svåra att stoppa.

Opinion

Danmarks dubbla budskap

Opinion
Opinion

Danmark kommer att fortsätta med gränskontroller mot Sverige till maj 2022. Detta trots att man försöker rekrytera personal från Sverige till ett Köpenhamn som skriker efter arbetskraft. Regeringen tänker tydligen inte göra något för att underlätta pendling mellan länderna den här gången heller.

Att hålla gränsen mot Sverige stängd är ett enkelt sätt för den danska regeringen att plocka billiga poänger genom att koppla gängkriminalitet och islamism till Sverige. Det som inte är invandrarnas fel är Sveriges fel. Tidigare klagade man på svenskarnas fylleri, samtidigt som man mycket gärna sålde öl till dem. Nu försöker man värva skånsk arbetskraft, samtidigt som man försvårar rörligheten mellan länderna genom att komplicera pendlingen med gränskontroller. Krögare och nöjeslokaler i Köpenhamn kommer knappast att tacka regeringen för att man gör det mindre attraktivt både att arbeta i och att besöka huvudstaden.

Att ta bort gränskontrollerna post corona hade varit ett gyllene tillfälle att tillsammans kickstarta Örestads ekonomi. Resor över sundet för nöje och shopping har gynnat båda länderna i decennier.

Den svenska regeringens Stockholmsfokus har lett till en brist på förståelse för Skåne och Örestadsregionen som den med rätta har fått kritik för. Men den kan i alla fall skylla sin bristande fingertoppskänsla på geografiskt avstånd som skapar okunnighet kring rörlighet och ekonomi i Örestad. Vad den danska, Köpenhamnsbaserade regeringen har för ursäkt för att sinka den ekonomiska återhämtningen är oklart. Danmark menar att det handlar om att stoppa islamister. Sverige ska kanske svara med att stänga gränsen så inga danska islamofober kommer hit och försöker bränna koraner i allmän förstörelselusta.

Post corona fanns ett hopp om att Örestadsregionen kunde lära sig av de misstag som gjorts när man motarbetar varandra i kampen mot corona, men någon ny guldålder för samarbetet blir det uppenbarligen inte.

Opinion

Vindkraft är någon annans problem

MALMÖ 2011-01-29Vindskraftparken Lillgrund i Öresund söder om Malmö.Foto: Stig-Åke Jönsson / SCANPIX / Kod 70040
Foto: TT
Opinion
Opinion

Vindkraften är en central del i omställningen till ren energi och nödvändig om man ska klara målet med 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Användningen av det kommunala vetot mot vindkraft gör att det i nuläget är oklart hur man åstadkomma det. Skånska kuststäder tycker det är viktigare att turister ska tycka kustlinjen är vacker. De planerade vindkraftverken mellan Smygehamn och Abbekås hotas av att alla tycker att vindkraftverk gott kan byggas någon annanstans.

Att vindkraftverk upplevs som besvärliga på land, där boende i närheten menar att det väsnas och skrämmer djur är något så när begripligt. Men det luktar Öresundsbro-demonstration om protesterna mot vindkraftverk ute i vattnet.

Smygehamn är ljuvligt vackert. Att vindkraftverk är så fula att de skulle förstöra kustlinjen stående långt ute i vattnet är fånigt. För den som tittade ut över vattnet varje dag skulle det finnas en tillvänjningsperiod innan man sannolikt skulle sluta lägga märke till dem.

En gemensam nämnare för personer som protesterade ivrigt mot Öresundsbron innan den byggdes och var övertygade om att det skulle bli katastrof med en fast förbindelse är att de känner sig lite löjliga i efterhand. Bron har blivit lika självklar som Stens huvud eller något annat naturligt skånskt landmärke. Även bron sades förstöra kustlinjen och det vackra Öresund. Nu säger turister istället att de vill se Öresundsbron när de kommer.

Alla tycker att energiförsörjningen och den gröna omställningen är någon annans problem. Någon annan badort kan ha fula vindkraftverk, menar man, som om regeringen vill bygga vindkraftverk för att sabotera för svenska semesterorter och inte för att vi behöver all ren energi vi kan få. Städer som inte vara med och producera energi, trots eventuell ekonomisk ersättning, för att värna sin fina kustlinje bortser från att klimatförändringarna bland annat orsakar stranderosion. Om stranden faller i havet kommer det definitivt att sluta komma turister som vill titta på utsikten.

Opinion

Köpenhamn eller Skellefteå

Jobb i Köpenhamn är rimligt att pendla till.
Foto: ANDERS WIKLUND / TT
Opinion
Opinion

1.3 miljoner svenskar i vuxen ålder kan inte försörja sig genom eget arbete. Det visar färska siffror från Svenskt näringsliv. Professor Johan Eklund från Entreprenörsskapsforum menar att den korrekta siffran kan vara för lågt räknad eftersom vuxna studerande, omkring 500.000 personer, också saknar egen försörjning eftersom de lånar till sina studier.

Klart är att antalet är förödande högt och speglar hur allt fler misslyckas med att ta sig in på arbetsmarknaden, inte minst utlandsfödda. Ändå saknas inte jobb. Tvärtom rapporterar företag runt om i landet att det är svårt att få tag i personal.

Det finns flera förklaringar till det. De arbetslösa har till stor del svag utbildning eller utbildningar som inte passar arbetsmarknadens behov. Dessutom finns en stark ovilja till geografisk rörlighet. De stora industrisatsningarna i norra Sverige riskerar att stupa på grund av arbetskraftsbrist. Människor vill inte flytta.

På 1960-och 1970-talet var pressen stark på människor att vara geografiskt rörliga för att kunna försörja sig genom arbete. Idag är den pressen svagare.

I Skåne, i synnerhet Malmö, är arbetslösheten hög. På andra sidan Öresund, i Köpenhamn, råder det stor arbetskraftsbrist. Att vägra pendla till ett arbete i Danmark borde inte vara ett giltigt skäl till att stämpla som arbetslös eller att uppbära försörjningsstöd eller deltaga i tillfälliga arbetsmarknadsåtgärder.

Ytterst är det välfärdsstaten som står på spel. De offentliga bidragssystemen till de som inte försörjer sig genom eget arbete tränger undan andra angelägna utgiftsområden som skola och äldreomsorg. När så många saknar egen försörjning och bidrar till pensionssystemet blir också de framtida pensionerna usla, både för denna stora grupp men även för andra som är beroende av den allmänna pensionens storlek.

Det är dags återlansera det som arbetarrörelsen stod för i sin barndom, ”gör din plikt, kräv din rätt.”

Lars J Eriksson

Opinion

Jämställt bakom ratten löser chaufförsbristen

Opinion
Opinion

Våren 1976 avslutade jag mina högskolestudier och tog en socionomexamen med inriktning på ekonomiska ämnen. Det var en givande och allmänbildande utbildning, men jag hade blivit alltmer övertygad om att en framtid som kommunalkamrer eller liknande inte lockade mig.

Arbetslös ville jag inte bli och risken var rätt stor för det, eftersom vi i mitten på 1970-talet för första gången började få akademikerarbetslöshet i vårt land.

Eftersom jag under studieåren extraknäckte som bensinstationsbiträde hade jag mött många lastbils- och taxichaufförer. De verkade ha rätt trevliga arbeten. Därför tänkte jag skaffa körkort för att kunna bli chaufför, kanske inte för alltid men för några år framöver. Jag skaffade behövliga intyg men innan chaufförsutbildningen hann påbörjas gjorde ödet att jag istället hamnade i tidningsbranschen.

Fortfarande tycker jag att chaufförsyrken borde vara en lockande yrkesbana för de som inte går vidare till högskolestudier. Men så tycks inte vara fallet. I Europa saknas hela 400.000 lastbilschaufförer och även i Sverige är det brist på unga människor som vill bli chaufförer. Kanske får hoppet sättas till unga tjejer. Kvinnor som kör lastbil har blivit ett allt vanligare inslag på vägarna. Att tjejer idag utgör en stor andel av ägarna av Epa-traktorer borde också leda till att chaufförsyrket blir mer jämställt. Dessutom är kvinnor bättre på det finmotoriska i bilkörning t.ex att backa med släp i trånga utrymmen.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopro.se

Casino spel online nu jämfört med innan den nya spellagen - så har casinospelen förändrats

Casinopro.se I samband med utbrottet av den pandemi som just nu härjar, beslutades att göra vissa tillfälliga ändringar i den svenska spellagen. Dessa skulle i första hand gälla 2020 ut - men har nu förlängts till att gälla ytterligare ett halvår till.

Ändringarna har medfört ytterligare restriktioner i en redan sträng spellag, och rösterna kring ändringen har varit många. I denna artikel ska vi gå närmare in på skillnaderna i spellagen som den var innan ändringarna - och hur den ser ut nu.

Så såg spelen ut då

Innan ändringarna av den svenska spellagen stod det vart och ett spelbolag fritt att utforma sina bonusar i vilken storlek de ville. Varje spelbolag fick endast dela ut en enda bonus per spelare och licens - något som fortfarande gäller.

Denna fick dock vara hur stor som helst, och det var upp till spelbolaget att välja den maximala gränsen för denna.

Det innebar att många spelbolag konkurrerade med varandra genom att erbjuda så höga bonusar som möjligt - och många av dessa kunde vara på flera tusentals kronor.

Dessa bonusar kom i stort sett alltid tillsammans med omsättningskrav, och även om dessa varierade något låg kravet ofta runt 30-35 gånger. Detta kunde man med fördel försöka omsätta på någon av de lågvolatila slots som var väldigt populära tidigare.

Så ser spelen ut nu

I och med den nya - tillfälliga - spellagen, har vissa ändringar skett. Några av dessa är större än andra - och den allra mest utmärkande skillnaden är att en maxgräns om 100 kr införts på välkomstbonusar.

Inget spelbolag får alltså dela ut en bonus värd mer än 100 kronor - något som faktiskt medfört vissa positiva effekter för spelarna.

En positiv egenskap med de nya bonusarna är att många av dessa kommer utan krav på omsättning. Det innebär att de vinster du får när du spelar för din bonus får du behålla direkt.

Detta gör att spelare inte blir låsta till ett och samma casino på samma sätt - samtidigt som fler spelare tjänar bättre på dessa bonusar eftersom de inte riskerar att spela upp bonusen på grund av omsättningskrav innan de kan plocka ut den.

Eftersom trenden just nu verkar vara att släppa högvolatila slots är därmed det slopade omsättningskravet goda nyheter för de spelare som gillar att spela nya spel.

Mer om detta kan du läsa på sidan casinopro.se.

De största skillnaderna

De största skillnaderna i spellagen ligger framförallt i bonusarna, samt i de insättningsgränser som införts. Det är som spelare - åtminstone bonusmässigt - mer fördelaktigt att spela casino spel online nu jämfört med innan den nya spellagen. Så här har casinospelen förändrats:

Bonusarna som tidigare inte hade något tak, har nu fått ett maxtak om 100 kr per spelare och bonus

Insättningsgränserna som tidigare inte hade något tak, har nu fått ett maxtak om 5 000 kr per spelare

När det gäller skillnader på nysläppta spel är det kanske främst volatiliteten som skiljer, då den just nu främst är hög på de slots som släpps idag.

5 nya speltrender

Nya speltrender dyker upp hela tiden. Detta är för att vi spelare inte ska tröttna på spelandet - och naturligtvis uppskattar vi lite omväxling mellan varven.

Köp bonus feature - många casino spel har börjat med att erbjuda spelaren möjlighet att köpa sin väg direkt in i bonusspelet. Denna trend passar väldigt bra nu som många spelutvecklare verkar satsa främst på högvolatila spel - något som inte tilltalar alla spelare på grund av den ibland mycket långa väntetiden på vinster. Att köpa sin väg in i bonusspelet är förenat med en kostnad, vilket du inte är garanterad att ta igen i bonusspelet, även om chansen är stor. Hur stor summan för inköpet är varierar på spel och på hur mycket du satsar i varje spinn. Kostnaden brukar nämligen tas ut i ett visst antal gånger din insats - ofta runt 100 x insatsen.

Blitz spel - när du spelar med Blitz spel, eller i Blitz mode, spelar du samma slots som vanligt - men helt 6 gånger snabbare än normalt. Det är inte alla casinon som tillhandahåller detta spelsätt idag, utan det finns bara hos några få aktörer. Blitz mode är för dig som inte har tålamod att vänta när du spelar. Här ser du inte hjulen som snurrar som när du spelar på vanligt vis - istället ser du storleken på dina vinster som är samlade mitt på spelplanen, och dessa ändras i realtid i takt med att du vinner.

Megaways spel - något som kommit riktigt stort i det sista är megaways slots. Dessa ger dig långt fler vinstvägar än normalt, och det vanligaste antalet vinstlinjer megaways slotsen har är 117 649 stycken - även om det finns slots med både fler och färre vinstvägar. En annan rolig grej med just megaways slotsen är att de brukar innehålla kaskader, vilka ger dig möjligheten att vinna flera gånger på samma spinn.

Dagliga jackpottar - casino spel med dagliga jackpottar är en speltrend som många spelare älskar. Detta handlar om de progressiva jackpottarna som vi känner till på grund av dess enorma vinster, men som i gengäld ofta låter vänta flera månader på sig innan de faller ut. Dessa har nu fått en daglig motsvarighet, vilken fungerar tvingande och som måste falla ut innan en viss förutbestämd tid varje dag. Även om dessa inte kommer upp i samma enorma summor som de jackpottar som väntar flera månader innan utdelning, kan de ändå bli riktigt stora många gånger - och jackpottar över miljonen är inte ovanligt alls.

Omsättningsfria bonusar - bonusar utan krav på omsättning är den senaste trenden i casinovärlden, vilken blev riktigt stor när den svenska spellagen fick sin tillfälliga ändring. Dessa bonusar har funnits redan innan, men eftersom fokus för många aktörer då låg på större bonusar - något som är minst sagt ofördelaktigt för ett casino att låta vara omsättningsfritt - var de då väldigt ovanliga. Idag finner du dem hos vart och vartannat casino.

Opinion

Alla behövs i arbetet mot antisemitismen

Opinion
Opinion

Den för Malmö centrum trafikmässigt omtumlande konferensen mot antisemitismen är avslutad.

Feedback har kommit från den judiska församlingen och från biskop Antje Jackelén.

Rabbi Moshe David Hacohen menar att konferensen nog var bra, men att man borde fokuserat mer på Malmö, eftersom det är en plats där en liten judisk församling försöker samarbeta med staden för att praktiskt motverka antisemitism.

Man kan förvånas över att Sveriges ärkebiskop Antje Jackelén inte var inbjuden till konferensen. Ingen annan från Svenska kyrkan heller, för den delen. Ärkebiskopen menar att det är omöjligt att bekämpa antisemitismen utan trossamfundens medverkan, vilket hon lär ha rätt i. Som Lunds biskop Johan Tyrberg skrev i en debattartikel i tidningen bör den lutherska kyrkan ta större ansvar för att motverka och reagera mot antisemitism. Att ett trossamfund kan förstå utmaningarna för ett annat bättre än sekulära kan är givet.

Ett exempel på detta är kyrkans kritik mot Migrationsverkets hantering bland annat av asylsökande konvertiter, där de bland annat menar att migrationsverkets anställda inte har tillräcklig kunskap för att kunna avgöra om asylsökande är troende eller ej. Om man ordnar en konferens om en religion som representant för en sekulär organisation får man vara lite ödmjuk inför främst den judiska församlingen men också inför att ledare för andra samfund kan ha värdefull insikt att bidra med.

Om någon tvivlade på om konferensen behövdes i Malmö så gick nazistiska Nordiska motståndsrörelsen från klistermärken till en motbjudande ljusshow som förnekar förintelsen på synagogens fasad. Att enbart lysa text på husfasader hade kunnat vara ett hyss, om det inte sårat så många känslor. Judar med album fulla med släktingar som avrättats av nazisterna upplever det så klart som kränkande att man projicerar sådan lögnaktig smörja på deras gudstjänstlokal.

Arbetet mot antisemitism har bara börjat.

Opinion

Mer jämställt bakom ratten

Opinion
Opinion

Våren 1976 avslutade jag mina högskolestudier och tog en socionomexamen med inriktning på ekonomiska ämnen. Det var en väldigt givande och allmänbildande utbildning, men jag hade blivit alltmer övertygad om att en framtid som kommunalkamrer eller liknande inte var något som lockade mig.

Vad göra? Arbetslös ville jag inte bli och risken var rätt stor för det eftersom vi i mitten på 1970-talet för första gången började få akademikerarbetslöshet i vårt land.

Eftersom jag under studieåren extraknäckte som bensinstationsbiträde hade jag mött många lastbils- och taxichaufförer. De verkade ha rätt trevliga arbeten, jobbade säkerligen mycket men ändå rätt självständigt. Därför tänkte jag skaffa körkort för att kunna bli chaufför, kanske inte för alltid men för några år framöver. Jag skaffade behövliga intyg men innan chaufförsutbildningen hann påbörjas gjorde ödet att min yrkesväg kom att se annorlunda ut och slutade i tidningsbranschen.

Fortfarande tycker jag att chaufförsyrken borde vara en rätt lockande yrkesbana för de som inte går vidare till högskolestudier. Men så tycks inte vara fallet. Vi har på senare tid kunnat se hur det råder skriande brist på chaufförer i Storbritannien, inte på grund av Brexit men för att nyrekryteringen inte fungerar trots löner på uppemot 70.000 kronor i månaden. Men det är inte ett brittiskt fenomen. I Europa saknas hela 400.000 lastbilschaufförer och även i Sverige är det brist på unga människor som vill bli chaufförer.

Kanske får hoppet sättas till unga tjejer. Kvinnor som kör lastbilar har blivit ett allt vanligare inslag på vägarna. Att tjejer idag utgör en stor andel av ägarna av Epa-traktorer borde också leda till att chaufförsyrket blir mer jämställt. Dessutom är kvinnor bättre på det finmotoriska i bilkörning t.ex att backa med släp i trånga utrymmen.

Lars J Eriksson

Opinion

Vems landsbygd?

Ebba Busch och Annie Lööf i Storkyrkan inför riksmötets öppnande.
Foto: Jessica Gow /TT
Opinion
Opinion

Kristdemokraterna vill bli det nya landsbygdspartiet. Av Ebba Buschs instagramflöde att döma har traktorn blivit hennes huvudsakliga transportmedel. Det är glesare mellan kändisfesterna. Hon verkar ha dansat färdigt med influencers och omfamnat sin nya image som talesperson för undersköterskan på landet. Hon bor själv på landet, som hon påminner oss om några sekunder in i varje intervju. Strax utanför Uppsala, så ensligt är det inte.

Kristdemokraternas retorik om landsbygden låter ibland som en parodi på hur en konservativ amerikan pratar om hjärtlandet när hen är förbannad. Som om landsbygden var dränkt i bensin och traditionella familjevärderingar. Många frågar sig om passionen har någon sakpolitisk substans.

I Aktuellt förra veckan krävde centerledaren Annie Lööf av Ebba Busch att komma med något mer än nyord som hjärtland. Hon ställde centerpartiets satsningar på fler mackar och livsmedelsaffärer, mer bredband och mindre regelkrångel för småföretag mot KD:s vaddå? Ebba Busch svarade att en röst på Centern är en röst på Miljöpartiet. Hennes sakpolitiska offensiv är fortfarande höljd i dunkel. Partisekreteraren Peter Kullgren har fått i uppdrag att uppdatera det landsbygdspolitiska programmet och förväntas vara klar till årsskiftet. Men på en presskonferens i augusti tog han upp jakt, bilar och polis. KD vill också minska regelkrångel, för lagliga vapenägare.

Partiets syn på landsbygden är amerikaniserad och nedlåtande. På centerpartiets partistämma låter det annorlunda. Man hör om en landsbygd som är modern och mångfasetterad. Den utgörs av småföretagare som deltar i den gröna ekonomin och värnar miljön. Inte av kulturkrigare som hatar Greta Thunberg.

Ett element av kulturkrig finns det ju. Den som ska hjälpa KD att uppdatera landsbygdspolitiken är centerpartiets tidigare riksdagsledamot Staffan Danielsson. Det var migrationspolitiken som gjorde att han och partiet gick skilda vägar, inte landsbygdsfrågor. Rekryteringen kan tolkas som en symbolisk vinst för KD, men frågan är vad den innebär för landsbygdspolitiken. Blir den ny eller en amerikansk version av Centerns?

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL