Utställning ska motverka antisemitism i Malmö

Ur hörlurarna strömmar den 97-åriga Lea Gleitmans röst. Från andra våningen och med utsikt över synagogans sal kan besökare ta del av hennes livsberättelse. Hon är överlevare av Förintelsen och medlem i Judiska församlingen i Malmö.

– Hon skickar med ett meddelande till framtida generationer om varför det är så viktigt att fortsätta att minnas Förintelsen och prata om det och om antisemitism, säger församlingsmedlemmen Fredrik Sieradzki.

Tillsammans med utställningsproducenten Sofie Bergkvist visar Sieradzki runt i det nya judiska kunskapscenter som har skapats i synagogan.

– Leas ögonvittne påminner oss om att vi måste prata om de tecken och tendenser som tyvärr finns i samhället och att de inte får fortsätta att utvecklas. Det finns ingenting som säger att det inte skulle kunna hända igen, säger Fredrik Sieradzki, som är verksamhetsledare.

Den permanenta utställningen är integrerad i synagogan och berättelser om Förintelsen och antisemitism är en av sex stationer. Kunskapscentret smygstartar under hösten, men efter årsskiftet hoppas församlingen att man med full kraft kommer att kunna ta emot studiebesök. De främsta målgrupperna är grundskole- och gymnasieelever.

– I den här delen kommer vi att arbeta med interaktion. Någonstans ska det leda till en diskussion kring antisemitism: ”vad kan jag göra i mitt liv i dag om jag ser något och upplever någonting?", säger Sofie Bergkvist.

Malmö är en stad där judar ofta vittnar om utsatthet.

– Alla har olika upplevelser om hur det är att vara jude, men helt klart finns det tyvärr antisemitism i exempelvis vissa skolor. Det finns elever som ger uttryck för antijudiska uppfattningar. En del handlar givetvis om konflikten mellan Israel och Palestina, men det finns också andra skäl till det, säger Fredrik Sieradzki.

Innan sommaren släppte Forum för levande historia en rapport som visade att 66 procent av de tillfrågade inte hade några antisemitiska åsikter – en nedgång med 9 procentenheter jämfört samma undersökning 2005.

Å andra sidan var gruppen som hyste starka antisemitiska åsikter nästan lika stor som för 15 år sedan (sex procent 2005 – fem procent 2020).

Fredrik Sieradzki tror att rapportens slutsatser sett annorlunda ut om undersökningen gjorts i år med tanke på vårens uppblossade konflikt i Mellanöstern.

– Tyvärr är vår erfarenhet att när det händer något i konflikten mellan Israel och Palestina märker vi helt klart att det sker något här i Malmö. Det är ju såklart förfärligt och det är därför vi måste fortsätta att jobba med de här frågorna, säger Sieradzki.

De bokade grupper som besöker det nya kunskapscentret kommer att guidas runt av utbildade församlingsmedlemmar. På en av stationerna får man lära sig om judiska högtider – en annan del består av ett bibliotek med böcker på jiddisch och hebreiska.

Där går det även att höra en musiksnutt – hårdrock på jiddisch.

– Ett av syftena är att synliggöra det judiska och fördjupa bilden av det. Det är inget fel med religion, men det handlar inte bara om religion. Det judiska är en civilisation också, säger Fredrik Sieradzki.

Även själva synagogan – som stod klar 1903 – blir en del av utställningen.

– Det är sannolikt unikt i hela världen att ha en utställning i en synagoga som fortfarande används, säger Sofie Bergkvist.

Rättad: I en tidigare version av texten fanns en felaktig uppgift om Förintelseöverlevare i församlingen.

Daniel Kihlström/TT