GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kyrkovalet inte så annorlunda

Krönika. • Publicerad 8 september 2021 • Uppdaterad 24 november 2021
Löfven röstar i kyrkovalet
Löfven röstar i kyrkovalet
Foto: Henrik Montgomery/TT

Mitt första möte som kyrkopolitiker var inte helt okomplicerat. Det är snart 15 år sedan och jag var nyinvald i kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande församling. Kände en del misstänksamma blickar och fick några syrliga kommentarer. Förstod att jag sågs som utsänd av det stora Partiet, som en katt bland hermelinerna.

Med tiden minskade möjligen misstänksamheten en del. Mina kollegor förstod att jag inte bara var en gammal politiker, före detta riksdagsledamot och partisekreterare, utan dessutom troende med ett förflutet inom Missionsförbundet.

Den 19 september är det kyrkoval igen. Minnesbilden kommer tillbaka, och jag kan på sätt och vis förstå misstänksamheten. De politiska partiernas engagemang i kyrkan är omdiskuterat. Inför det här valet verkar det nästan vara huvudfrågan. Andra partier, eller nomineringsgrupper som det heter i kyrkan, utan partipolitisk koppling har som huvudslogan att de saknar den kopplingen.

Som sagt, jag kan förstå misstänksamheten. Det är viktigt att alla som kandiderar verkligen ser som sin uppgift att stärka kyrkan och ingen annan. Den svenska folkkyrkan är öppen för alla, men som förtroendevald måste du förstås bry dig om verksamheten.

Som förtroendevald måste du vilja något. Det är därför som det blir konstigt när en del går till val med budskapet att de inte är som en del andra. Att de inte är centerpartister. Eller socialdemokrater. Det säger ytterst lite om vad de vill med svenska kyrkan.

Under mina år som kyrkopolitiker har jag diskuterat miljöfrågor. Jag har ägnat timmar åt personalpolitik. Jag har diskuterat budget, hur stor avgift som ska tas ut och om vi har råd att engagera oss i sociala frågor. Kyrkans inställning till kvinnliga präster och samkönade äktenskap är givna diskussionsämnen.

Jag gillade den respektfulla tonen under kyrkomötets debatter, men visst hettade det till ordentligt när vi debatterade kyrkans engagemang i flyktingfrågor. Ibland har jag anat en konflikt mellan förtroendevalda, lekmännen, och teologerna. Men för det mesta har det varit en debatt som liknar alla politiska debatter, men mer respektfull.

Så där kan jag fortsätta. Min poäng är att kyrkan, så länge den är stor och bred, inte kommer undan politiken. Och när vi diskuterar politik kommer vi inte undan att några är mer till höger, andra mer till vänster. Kyrkan kommer inte undan partipolitiken även om jag och andra håller oss undan.

Om Centerpartiet och Socialdemokraterna struntade i kyrkovalet skulle inte partipolitiken försvinna från kyrkan. Det skulle bli svårare att veta vem som tycker vad. Det skulle utan tvekan påverka balansen mellan åsikter och värderingar.

Som sagt, kyrkan kommer inte undan partipolitiken och det omvända gäller förstås i ännu högre grad, att samhället aldrig kommer ifrån kyrkan och religionen. Det är nog ytterst få som aldrig funderar på livets mening och för många är religionen viktig. Och i ett samhälle är det viktigt att prata om det som betyder mycket för oss som enskilda.

Om jag inte hade kandiderat till kyrkomötet hade jag nog aldrig fått frågan om jag är troende.

Lars Stjernkvist
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.