Debatt

Ta avgift för tolkning

Debatt
debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Svenska språket är nyckeln till att bli en del av det svenska samhället. Tillgång till tolk måste finnas när man är nyanländ och inte hunnit lära sig språket, men vi anser dock att det är en skyldighet att lära sig språket i det land man har valt att bosätta sig i.

Språktolkning är en mycket kostsam post för Region Skåne. Under 2019 uppgick de samlade kostnaderna till över 150 miljoner kronor. Förmedlingen av språktolkning är upphandlad, och under sex månader under 2020 uppgick ersättningen till leverantören till 55 miljoner kronor. Med 2019 års siffror vid minnet har vi dock svårt att se att den summan kommer stå sig.

Region Skåne har redan idag en stor mängd åtgärder man tar ut avgifter för. Vi anser därför att det inte är omöjligt att ta ut avgifter för språktolktjänster. Region Skåne tar ut avgifter för en stor del av hälso- och sjukvården med stöd av hälso- och sjukvårdslagens 17:e kapitel. Vi anser att hälso- och sjukvårdslagen ger utrymme för att ta ut avgifter för språktolkning. Då rätten till sjukvård får lov att avgiftsbeläggas, bör det inte finnas några legala hinder för att avgiftsbelägga rätten till tolk.

Incitamenten att lära sig svenska ordentligt är låga när man hela livet kan få kostnadsfri tolk vid varje givet tillfälle. Om ansvaret för tolkkostnader istället belastade den enskilde efter de första åren i landet skulle fler lära sig svenska fortare. Det är rimligt att vi inför ett krav där man efter en viss tids boende i Sverige bekostar sin egen språktolk. Avgiften skall dock kunna efterskänkas i de fall tolkbehov finns på grund av att man av ålder, funktionsnedsättning eller medicinska skäl saknar förmåga att lära sig det svenska språket eller har tappat sina språkkunskaper. Personer vars hemspråk är ett av Sveriges fem minoritetsspråk finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska ska undantas från dessa språktolksavgifter.

Rätten till tolk ska fortsatt vara grundläggande, men med rättigheter kommer också skyldigheter. En nödvändig förutsättning för att flertalet nyanlända skall ha en realistisk förutsättning att kunna försörja sig och undvika att hamna i utanförskapsområde är att personen i fråga lär sig svenska.

I alla kontakter med sjukvården erbjuds gratis språktolk. Detta stimulerar inte till att lära sig svenska, som är så viktigt för att bli både anställningsbar och ta del av samhället i stort. Sverigedemokraterna menar att med detta incitament skulle motivationen till att lära sig svenska språket öka.

Marlen Ottesen (SD)

Regionråd

Camilla Wifralius (SD)

Ersättare Hälso- och sjukvårdsnämnden

Mattias Kristiansson (SD)

Ledamot Hälso- och sjukvårdsnämnden

Anneli Eskilandersson (SD)

Ersättare Hälso- och sjukvårdsnämnden

Jacqueline Maly (SD)

Ledamot Hälso- och sjukvårdsnämnden

Patrik Ohlsson (SD)

Ersättare Hälso- och sjukvårdsnämnden

Debatt

Debatt: Så får vi ett tryggare Malmö

Förutsättningarna för ett tryggt och säkert Malmö har stärkts, menar socialdemokratiska politiker.
Foto: Johan Nilsson/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

En viktig del i att skapa trygga samhällen handlar om att stävja oseriösa och illegala verksamheter. Projektet Tryggare Malmö har varit framgångsrikt när det gäller just det. Det arbetet inspireras vi socialdemokrater i riksdagen av.

Det är aldrig okej att tjäna pengar på människors utsatthet. Det ska aldrig löna sig för ett företag att begå brott eller skaffa sig konkurrensfördelar genom att försumma de anställdas rätt till en trygg arbetsmiljö. Arbetsgivare ska inte ta hit människor från andra länder för att sedan utnyttja dem genom låga löner och usla arbetsvillkor. För oss socialdemokrater är det en grundprincip att alla som kan jobba ska jobba. Lika viktigt är det att villkoren är schyssta och att lönen går att leva på.

Den här veckan har vi, socialdemokrater i riksdagens arbetsmarknadsutskott, besökt S-ledda Malmö stad. Vi har tittat närmare på det viktiga trygghetsarbete som staden gör inom ramen för det framgångsrika Tryggare Malmö.

Arbetet med att göra Malmö tryggare är socialdemokratisk politik i praktiken. Det tidigare projektet, som nu har permanentats, handlar om tillsynsarbete mot illegala verksamheter som miljöförvaltningen driver tillsammans med olika myndigheter. De områden som Tryggare Malmö kontrollerar är bland annat olovliga boenden, illegala nattklubbar, livsmedelsfusk och försäljning av otillåtna läkemedel.

Under drygt tre års tid har ett långsiktigt arbete, genom att flera kommunala och statliga myndigheter arbetat tillsammans, byggts upp. Det har visat sig vara ett framgångsrikt arbetssätt när det gäller att stävja oseriösa och illegala verksamheter i kommunen.

Förra året genomförde kommunen flera hundra kontroller tillsammans med en eller flera myndigheter. Det ledde till åtgärder som förbud mot verksamhet och i ett fall greps en person för koppleri och människohandel.

Som en följd av det har förutsättningarna för ett tryggt och säkert Malmö stärkts. Vi vet att de upprepade tillslagen mot den svarta ekonomin har haft stor effekt på verksamheter med kopplingar till kriminalitet. Samarbetet mellan de olika myndigheterna har varit och är en kraftsamling från samhällets sida för att ta bort de viktiga inkomstkällorna från de kriminella.Att verksamheten nu har permanentats gör det också lättare att utveckla arbetet på lång sikt. De goda resultaten hoppas vi ska fortsätta.

Vi inspireras av Tryggare Malmö som visar att det socialdemokratiskt ledda Malmö har lyckats med något som många moderatstyrda kommuner fortfarande brottas med och inte funnit några lösningar på.

Vi ska inte ha aktörer som utnyttjar människor för att tjäna pengar. Sverige kan bättre.

Anna Johansson, (S)

ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Marianne Fundahn (S)

ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Johanna Haraldsson (S)

ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Patrik Björck (S)

ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Johan Andersson (S)

ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Serkan Köse (S)

ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Helén Pettersson (S)

ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Debatt

Rätt stöd minskar utanförskap

Autistiska barn kan behöva stöd i skolan
Foto: Gorm Kallestad
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Många barn med autism i Skåne hamnar tyvärr i utanförskap när skolan inte ger dem rätt stöd. Men med tidiga insatser och rätt kompetens hos personalen skulle fler barn klara skolans mål. Nu är det dags att Skånes kommunpolitiker tar ansvar för att ge skolorna förutsättningar att stötta barn med autism på rätt sätt, skriver Navid Ghannad och Gunilla Sundblad från Autism- och Aspergerförbundet.

Varje dag går många barn med autism till skolan med ont i magen och en känsla av att ingen skola passar dem. Samtidigt har debatten om skolan nästan uteslutande fokuserat på betygsinflation, vinster och olika skolformers fördelar, i stället för att handla om hur eleverna faktiskt mår.

Cirka 3200 skolbarn med autism går i Skånes skolor och i dag når färre än fyra av tio elever med autism i landet målen i svenska, engelska och matematik, visar Autism- och Aspergerförbundets skolenkät. Många elever med autism har en hög frånvaro från skolan och riskerar att fastna i psykisk ohälsa och i förlängningen i arbetslöshet. Förutom det personliga lidandet är kostnaden för detta stor – nationalekonomen Ingvar Nilsson har räknat ut att ett år av hög skolfrånvaro för en elev i genomsnitt leder till ett utanförskap som kostar samhället en halv miljon kronor.

Vi på Autism- och Aspergerförbundet har därför tagit fram tre konkreta förslag till Skånes kommunpolitiker för att skapa bättre förutsättningar för barn med autism:

1. Utbilda rektorerna i autism

Rektorerna på kommunens skolor ska ha tillräcklig kunskap om autism för att kunna organisera, planera och resursfördela stödet till elever med autism. Ta hjälp av till exempel Specialpedagogiska myndigheten för att ta fram utbildningsmaterial och råd till rektorer.

2. Bygg autismvänliga skolor

Fram till år 2026 ska cirka 1 400 förskolor och skolor byggas i Sverige. Se till att principen om universell utformning finns med som ett krav vid ny- och ombyggnation av skolor för att skapa avskalade miljöer som minskar mängden sinnesintryck, har ljudisolering och ger utrymmen för återhämtning. Det gynnar alla elever och vuxna i skolan.

3. Värna rätten till särskilt stöd

Se till att det finns tillräckligt många små särskilda undervisningsgrupper så att alla barn som behöver kan få en sådan plats. Har ett barn omfattande behov av särskilt stöd skall tilläggsbelopp tillämpas på ett sätt så att barnet inte förlorar rätten till extraordinära stödåtgärder.

När skolan inte ger rätt stöd till barn med autism är det både ett underbetyg till samhället och en stor sorg för alla som drabbas av skolans misslyckande. För att ha samma möjligheter som andra barn är det viktigt att alla barn med autism får rätt anpassningar och stöd. Ökad tillgänglighet i skolmiljön gynnar dessutom alla barn och vuxna i skolan.

Gunilla Sundblad

förbundssekreterare på Autism- och Aspergerförbundet

Navid Ghannad

ordförande Autism- och Aspergerföreningen Skåne

Debatt

Global matkris väntar

Majsbonde visar skörd.
Foto: Andreas Hillergren
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Efter klimattoppmötet i Glasgow var alla överens. Ska vi vända utsläppskurvan måste många länder och sektorer göra mycket mer och snabbare. Men samtidigt som vi står med ena benet mitt i en klimatkris, är vi på väg in i en begynnande global matkris. Kostnaderna för att producera mat har fullständigt exploderat den senaste tiden. Det har slagit hårt mot våra lantbrukare.

LRF kan i en aktuell beräkning visa att kostnaderna för oss svenska lantbrukare de senaste månaderna ökat med ofattbara 4,1 miljarder kronor på årsbasis. Läget är så pass kritiskt att allt fler bönder i vår region funderar på om de över huvud taget har råd att producera mat. I stället för att diskutera hur vi ska fortsätta öka vår matproduktion på ett hållbart sätt står många av våra nästan åtta tusen lantbrukare i vår region och diskuterar om vi ska lägga marken i träda. Det skulle slå extra hårt i vår region. Här produceras en tredjedel av maten och skapar 25 500 arbetstillfällen som i sin tur ger viktiga skattepengar till bland annat vår vård och skola.

LRF vill att dagens politiska styrmedel ska vara mer flexibelt. Att ge premier så att konsumenter ställer om till elbil är bra. Men hur ska vi, som producerar maten, ställa om? Det finns ännu inga realistiska traktorer på marknaden som drivs av el. Klimatåtgärderna måste anpassas för matproduktionen redan från början.

Vi är stolta över att vara en del av världens mest hållbara lantbruk. Vi är stolta över att skapa arbetstillfällen på vår ort och se till att vår landsbygd hålls levande. Men vi har knappt återhämtat oss från torkan 2018. Ska ett av världens mest hållbara lantbruk klara dessa tuffa tider krävs det att regeringen arbetar fram ett krispaket för det svenska lantbruket, precis som det gjordes för andra yrkesgrupper under pandemin. I Norge har regeringen redan agerat. I dagarna beslutades om att ge jordbruket ett kraftfullt krisstöd för att kompensera för de kraftigt höjda priserna.

Den svenska regeringen behöver visa samma beslutsamhet. För oss är det viktigt att krispaketet har en tydlig hållbarhetsprofil. De många investeringar som gjorts av enskilda lantbrukare för en hållbar omställning på våra gårdar får inte ha varit förgäves. Därför har vi lämnat över ett förslag till regeringen på sex punkter:

1. Tillfälligt riktat stöd till lantbruket: Utformas som 2018 års stöd vid extremtorkan.

2. Ge en biopremie för biodrivmedel. Det bör vara ett stöd när rena biodrivmedel, som till exempel raps- eller skogsbaserad biodiesel, används i lantbruket.

3. Riktat stöd för investeringar i svenska biodrivmedelsanläggningar: Riktat investeringsstöd eller utvidgade gröna statliga kreditgarantier.

4. Jordbruksavdrag: Gör en grön skatteväxling där ett nytt skatteavdrag ersätter dagens skattenedsättning på diesel.

5. Återbetalning av dieselskatten: En kortsiktig förstärkning av det befintliga återbetalningssystemet för jord- och skogsbrukare.

6. Styrmedelsanalys: Regeringen bör göra en skyndsam konsekvensanalys av de befintliga styrmedel som påverkar lantbrukarnas lönsamhet negativt.

Det är viktigt att konsumenter betalar ett högre pris för mat som producerats på ett ansvarsfullt sätt med respekt för både djur, klimat och natur. Men att förlita sig på att handeln tar ut hela kostnadsökningen på konsumenterna är inte realistiskt. Dessutom måste snabbare prishöjningar i Sverige vägas av mot risken för ökad matimport. Import som många gånger varit förbjuden att producera i Sverige och import som gör större skada för klimatet och är sämre för hälsan.

Vårt budskap till vår riksdagsbänk är därför tydligt: Vi behöver konsekvensneutrala styrmedel och att ni jobbar för att ge oss förutsättningar att fortsätta att producera hållbar mat i absoluta världsklass.

Hans Ramel

regionsordförande i LRF Skåne

Debatt

Moderaterna feltolkar om strandskyddet

Personbild Kristina Yngwe
Foto: Johan Jeppsson
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Replik: Moderaterna försöker ge sken av att Centerpartiet ska ha blivit lurade i förhandlingarna om strandskyddet samt att den kommande reformen inte kommer göra någon verklig skillnad. Dessvärre bygger deras argumentation på felaktigheter och misstolkningar.

Deras huvudsakliga argument är att strandskyddet framöver endast kommer kunna hävas på platser där intresset för att bygga och utveckla området är lågt och att det gör utredningen till ett slag i luften. Det som strandskyddsreformen kommer göra är att kraftigt öka graden av differentiering så att bedömningar om ett områdes bebyggelsetryck görs med mycket större precision.

Bland annat så görs det tydligt i lagrådsremissen att det i större områden med ett generellt högt bebyggelsetryck också kan finnas mindre områden där trycket är lägre och där lättnader i strandskyddet därmed ska kunna göras. Det fastslås också när områden kan bedömas ha lågt bebyggelsetryck, till exempel så inkluderas såväl tätort som omland för alla tätorter med upp till 3000 invånare, och upp till 7000 invånare antas lågt bebyggelsetryck börja redan någon kilometer utanför tätorten. För större tätorter än så kan det finnas de som har lågt bebyggelsetryck i direkt anslutning till tätorten medan andra har på längre avstånd. Man måste helt enkelt utgå från de lokala förutsättningarna.

Att påstå att detta skulle vara ett slag i luften visar endast på Moderaternas selektiva läsning samt på deras bristande uppfattning om verkligheten på landsbygden.

Företrädare för Moderaternas raljerar över att de nya lättnaderna i strandskyddet bara sker i områden där ingen vill bygga. Det visar tyvärr på vilken syn Moderaterna har på svensk landsbygd och glesbygd: en plats där ingen vill bo.

Den här reformen gör det betydligt enklare att bo och verka på landsbygden. Det är det största upphävandet av strandskydd som någonsin genomförts och kommer gynna alla de som bor eller driver näringsverksamhet vid någon av Sveriges 300 000 små sjöar eller längs en miljon kilometer små vattendrag. Nu kommer vi bort från de fullständigt orimliga regler som gjort det omöjligt att bygga, bo och utvecklas vid exempelvis bäckar, små sjöar och vattendrag.

Likt Moderaterna vill vi också avskaffa det generella strandskyddet långsiktigt och ge ännu mer inflytande till kommunerna att fatta beslut om vad som ska vara strandskyddat eller ej. Men det som skiljer oss åt är att vi nu faktiskt levererar en reform som kommer göra verklig skillnad för människor på landsbygden och som kommer göra Sverige grönare och friare. Det är mer än vad löften om fortsatta snabbutredningar har att komma med.

Kristina Yngwe,

Ordförande miljö- och jordbruksutskottet

Leif Sandberg,

Distriktsordförande Centerpartiet i Skåne

Debatt

Centerpartiet är lurade

Strandnära bebyggelse
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Efter en grundlig genomgång av det faktiska resultatet av strandskyddsförhandlingarna mellan regeringen och Centerpartiet, som presenterades sent i fredags eftermiddag, går det bara att dra en slutsats. Centerpartiets är grundlurade.

I onsdags förra veckan utropade såväl Miljöpartiet som Centerpartiet sig själva som vinnare i strandskyddsförhandlingarna. Det faktiskt utfallet av förhandlingarna, lagrådsremissen, valde parterna dock att inte offentliggöra förrän 17.30 i fredags kväll. När vi tog del av innehållet förstod vi varför. Centerpartiet är grundlurade.

De generella lättnader på landsbygden som Centerpartiet beskriver finns inte i realiteten. Kraven för att få häva strandskyddet är så pass omfattande att det inte kommer att vara möjligt att genomföra i praktiken. På en lång rad platser i landet där det bor många människor skärps dessutom strandskyddet väsentligt. Länsstyrelsen ges också möjlighet att återinföra sådant strandskydd som upphävts generellt mellan 1999–2009.

Centerpartiet har slagit sig på bröstet för att strandskyddet vid sjöar mindre än en hektar och vattendrag smalare än två meter ska upphävas men av lagrådsremissen framgår att det ska ersättas av ett nytt skydd. Det har i grunden samma innehåll men ett nytt namn – fri passage.

Centerpartiet har också lyft fram att strandskyddet vid grävda dammar utan naturligt flöde ska hävas men dessa omfattas inte av strandskydd idag, behovet av lagförändring är därmed obefintligt och det är svårt att klassa det som en seger. Konstgjorda sjöar med naturligt in och utlopp omfattas dock ofta av strandskydd idag och här görs ingen omedelbar förändring. Regeringen ges istället bemyndigande att återkomma med lättnader i enskilda fall. Det innebär att det kan ske – om regeringen känner för det.

Vi ska naturligtvis säkerställa allmän tillgång till våra stränder, men det generella strandskyddet är för stelbent och hämmar tillväxten på landsbygden och med regeringen och Centerpartiets förslag snart också i städerna.

Moderaterna är kritiska till uppgörelsen eftersom den totalt sett leder till stora försämringar för utveckling längs våra stränder. Vi vill avskaffa det generella strandskyddet, ta bort länsstyrelsens veto och istället låta kommunerna ansvara för frågan. Varje kommun får då möjlighet att utpeka lokalt strandskydd där så är särskilt påkallat. Vi menar att detta är av yttersta vikt och avser därför återkomma med ett eget sådant förslag när frågan nu kommer behandlas i riksdagen. Då har centern möjlighet att rösta antingen på ett förslag som går i linje med vad de egentligen själva tycker, eller på en miljöpartistisk kompromiss där de själva och landsbygden är de stora förlorarna.

Ulrika Heindorff (M)

riksdagsledamot Skåne västra

Carl-Oskar Bohlin (M)

bostadspolitisk talesperson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native NSK

Områden där e-legitimation har haft stor påverkan - betalningar, casino och mer

www.nya-casinon.online

Det kan kännas som en evighet sedan vi såg den något primitiva introduktionen av elektronisk legitimation här i Sverige. Den gick att använda, men dess funktionalitet var ännu begränsad, och inte helt intuitiv.

E-legitimationen idag är mycket lättanvänd och tillgänglig för alla med svenskt personnummer. Det är enkelt att skaffa och har ett ständigt ökande antal användningsområden.

Vanlig e-legitimation, såsom BankID, har helt och hållet förändrat hur vi interagerar med vardagliga uppgifter. Allt från hur vi betalar på nätet eller skickar pengar, spelar på nätcasinon eller verifierar vår identitet på ett bankmöte har underlättats markant och blivit säkrare.

Tjänsten uppdateras med jämna mellanrum, lägger till nya funktioner, förbättrar säkerheten och blir tillgänglig inom nya områden. Det är svårt att visualisera en framtid utan någon form av e-legitimation.

Vardagliga betalningar

BankID har helt klart trängt sig in i vardagen och kan nu användas till mycket. Något som de flesta bör känna till är tjänsten Swish.

Den kan bland annat användas för att skicka pengar till någon, alternativt för att ta emot en summa.

Syftet kan t.ex. vara att låna pengar till en vän, dela på notan eller ge bort pengar som present istället för presentkort och liknande. Det har även gjort det smidigt att betala någon för varor i sammanhanget begagnad försäljning.

Oavsett vad så sker det på några sekunder och nyttjar just BankID för att verifiera användarens identitet. Så länge användaren i fråga utför handlingarna på ett säkert vis och döljer sin kod, så är BankID en mycket säker och trygg tjänst.

Vissa butiker använder sig också av e-legitimation för att låta kunden betala med Swish. Det kan handla om en restaurang eller kiosk/närbutik och är särskilt praktiskt om någon exempelvis glömt sin plånbok hemma.

Nätbaserade casinon

Ett område där e-legitimation har gjort betydande skillnad är online casino. Idag är det lag på att svenska spelaktörer ska erbjuda e-legitimation såsom BankID som metod för spelare att kunna logga in och verifiera sig.

Att registrera sig på ett nätcasino genom att fylla i e-postadress, användarnamn och bestämma lösenord hör alltså till det förflutna. Den långdragna processen har istället ersatts av e-legitimation som sparar otroligt mycket med tid eftersom det enda en spelare behöver uppge vid inloggning är sitt personnummer.

Då det inte skapas ett vanligt konto med eget användarnamn brukar det här spelsättet i folkmun kallas för ”casino utan registrering” (den som i detalj vill ta reda på hur det fungerar kan göra det här).

Det finns också tjänster som i samverkan med BankID har effektiviserat in- och utbetalningar, vilket också bidrar till känslan av att spela utan att skapa ett konto. Sammanfattningsvis har alltså e-legitimation i många avseenden förändrat sättet vi spelar casino på nätet.

Bankärenden och myndigheter

E-legitimation har framgångsrikt integrerats i flera delar i samhället och är för många människor lika självklart att inneha som ett fysiskt ID-kort. Bortsett från att elektronisk legitimation används vid betalningar i vardagen och casinospel på nätet har det också ytterligare användningsområden.

Ett av dessa områden är bankärenden där det med hjälp av e-legitimationen BankID går att logga in, betala räkningar, föra över pengar och en rad andra saker. Det här tillvägagångssättet är betydligt bekvämare än att använda säkerhetsdosa eftersom istället för att knappa in långa koder så verifieras transaktioner snabbt med BankID.

Även myndigheter har moderniserats och det är därför lättare än någonsin att sköta diverse ärenden. Bland myndigheter som har anammat tekniken med e-leg syns Skatteverket, Bolagsverket, CSN, Försäkringskassan m.fl. I framtiden kan fler myndigheter få samma behandling.

Debatt

Försvarsmakten säger ofta ja

Vindkraftverk
Foto: JONAS EKSTROMER
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Bilden av att Försvarsmakten oftast säger nej till vindkraftverk är felaktig. Det visar statistik från Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Aktörer som vill debattera frågan har ett ansvar att hålla sig till fakta, så att var och en kan bilda sig en egen uppfattning som bygger på rättvisande underlag.

Vindkraften har vuxit kraftigt de senaste åren och levererar omkring 20 procent av den el vi använder i Sverige i dag. Försvarsmakten förekommer allt oftare i debatten som den aktör som mest av alla försvårar energiomställningen genom att motsätta sig utbyggnad av vindkraft. Det är ett felaktigt påstående.

Försvarsmakten besvarar mellan 200-400 vindkraftsremisser per år och accepterar majoriteten av alla vindkraftverken, exempelvis hade Försvarsmakten inga synpunkter på cirka 75 procent av alla vindkraftverk som mottogs på remiss under 2020 och för omkring 80 procent under 2019. De fakta som finns i frågan visar att vi oftast säger ja till vindkraft.

Enligt rapporten Nulägesbeskrivning – vindkraftens förutsättningar, som tagits fram av Naturvårdsverket och Energimyndigheten, är det tydligt att de flesta avslag vid tillståndsprövning av vindkraftsparker görs på grund av andra aktörers intressen än Försvarsmaktens och landets försvarsintressen. Drygt hälften av vindkraftparkerna får avslag genom kommunalt veto och var fjärde på grund av artskyddet. Statistiken från Naturvårdsverket och Energimyndigheten talar sitt tydliga språk: Det är inte försvarsintressena som huvudsakligen stoppar utbyggnaden av vindkraft.

Ibland säger Försvarsmakten nej till föreslagna vindkraftsutbyggnader. Omkring sju procent av vindkraftsparkerna avslås på grund av försvarsintressen vid tillståndsprövningen. I de fallen är orsaken vanligen att de planerade vindkraftverken riskerar att begränsa Försvarsmaktens verksamhet eller störa olika tekniska system som exempelvis det svenska väderradarnätet som Försvarsmakten och SMHI förvaltar gemensamt.

När Försvarsmakten uttalar sig om riksintressen företräder myndigheten totalförsvarets militära del som utgörs av Försvarets Materielverk (FMV), Försvarets Radioanstalt (FRA), Fortifikationsverket (FortV) och Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI).

Under 2020 installerades 357 nya vindkraftverk i Sverige och i slutet av året fanns 4 333 vindkraftverk i landet. Riksdagen har slagit fast ett mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Även om målet inte är styrt mot något specifikt kraftslag, så bedöms vindkraftens betydelse fortsätta att vara stor.

Mats Ström

Kommunikationsdirektör

Försvarsmakten

Debatt

Vi ger inte upp kampen

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

RepliK: Sveriges Annonsörer, Sveriges Kommunikationsbyråer, Sveriges Tidskrifter, IAB Sverige och Stiftelsen Reklamombudsmannen (Debatt, 2021-10-26) missar i Nordiska Ministerrådets rapport (2017:534) att antalet prövade/fällda ärenden inte går att dra slutsatser av. Siffrorna påverkas av medborgarnas kunskap om hur anmälan mot könsdiskriminerande reklam görs. Sveriges Kvinnolobby har bidragit till ökad kunskap om det. Även vilken institution som ansvarar för anmälan spelar roll. Här är det Reklamombudsmannen, en stiftelse vars enda syfte är reklamgranskning, vilket påverkar utfallet.

Som tidigare konstaterats i SOU 2008:5 skulle ett förbud mot könsdiskriminerande reklam inte strida mot yttrandefriheten.

Kommuners förbud mot könsdiskriminerande reklam är avgörande för att få färre utrymmen där vi exponeras för sexistisk reklam. Ingen ska behöva se objektifierade kroppar i offentliga miljöer.

Det kan inte vara ett argument att nedtagandet av företags könsdiskriminerande reklam på offentliga platser skulle ge konsekvenser och kosta pengar för dem. Sveriges Kvinnolobby kommer inte att ge upp kampen för en svensk lagstiftning mot könsdiskriminerade reklam.

Clara Berglund

generalsekreterare Sveriges Kvinnolobby.

Debatt

Replik: Alliansen skyller ifrån sig

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Tillväxtverket har betalat ut 38 miljarder i coronastöd till svenska företag. I veckans Uppdrag granskning kartläggs ett utbrett fusk som gjorts möjligt tack vare kravlösa utbetalningar och handfallenhet.

För den som talat med skånska restaurangägare som gråten i halsen berättar om hur de riskerar konkurs efter återbetalningskrav från Tillväxtverket på grund av administrativa petitesser framstår det som ett absurt spektrum mellan en laissez-faire-attityd till skattebetalarnas miljoner och en villighet att sänka en småföretagare på grund av att hen valt fel alternativ i en dropdown-meny.

Skrämmande många skånska restauranger drabbades under våren av av återbetalningskrav för kortidsstödet. Verket menade att avstämningar mellan utgifter och stödbehov gjorts för sent, trots att Tillväxtverkets kundtjänst gett beskedet att det inte var någon brådska. Hemsidan för redovisning fungerade enligt drabbade verksamheter inte i tid för att möta redovisningsdeadlinen. Handläggningstiderna gjorde dessutom att skulden redan var enorm när ägarna fick veta att de var återbetalningsskyldiga.

Det föreföll under våren som att huvudproblemet med Tillväxtverkets hantering av kortidsstödet var en drakonisk bedömning av stödbehov och en oresonlig attityd till att låta företag komplettera vid fel.

Huvudproblemet visar sig istället ha varit att vem som helst kan få ut enorma summor och att Tillväxtverket har varit handfallna kring hur man kan undvika fusk. Förundersökningarna läggs nu dessutom ner på grund av för dåligt underlag från verket. Det känns obegripligt att detta är samma verk som ville driva företag i konkurs för att de inte tryckt på rätt knapp. Uppenbarligen skulle småföretagarna fuskat istället, så hade problemet varit löst. En före detta anställd på Tillväxtverket menar att verket saknade både erfarenhet och kompetens för att hantera utbetalningarna. Det är bara att hålla med.Martina Jarminder

Anna-Lena Hogerud (S)

regionråd och andre vice ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden

Maria Wharton Stjärnskog (S)

andre vice ordförande för psykiatri-, habilitering- och hjälpmedelsnämnden

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL