Debatt

100 år av rösträtt

Högtidstal av Ellen Key.
Foto: Pressens Bild
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Vi S-kvinnor vill se ett fullt ut jämställt och jämlikt samhälle. I september är det exakt 100 år sedan 1921 då både män och kvinnor för första gången kunde gå till valurnorna tillsammans och rösta till det som då var både riksdagens första och andra kammare. Det var det första demokratiska valet med allmän och lika rösträtt. Men att det skulle ske just där och då var långt ifrån självklart. Tvärt om var det ett hårt arbete som krävdes för att möjliggöra rösträttsbesluten inte minst från många S-kvinnor, alla rösträttskvinnorna och rösträttsföreträdarna fick möta ett massivt motstånd under många år innan besluten steg för steg kunde fattas.

Vi behöver därför påminnas om de som gick före, de som år efter år kämpade för kvinnors demokratiska rättighet att också delta fullt ut i politiska val. Rösträtten var inte något som gavs till kvinnor, det krävdes ett långt och hårt arbete. Så har det också varit vidare under historien och är fortfarande än idag, varje steg för ökad jämställdhet har krävt ett hårt arbete och mött stort motstånd. Det är vi S-kvinnor och Socialdemokrater som genom historien gått i täten för de stora reformerna för jämställdhet allt från utbyggnad av barnomsorg till den nyligen införda samtyckeslagen. Den S-ledda regeringen tog också så sent som under förra mandatperioden fram en nationell strategi för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det är ett arbete som fortsätter tills varje kvinna är trygg, inte minst utifrån de 40 punkter för att bekämpa mäns våld mot kvinnor som regeringen presenterade innan sommaren.

Idag, 100 år senare är Sverige ett av världens mest jämställda länder. Men detta till trots, är vi långt ifrån jämställda. Kvinnor och män har långt ifrån samma rättigheter och möjligheter. Vi ser det på arbetsmarknaden, inte minst när det gäller lön och arbetsmiljö. Kvinnor är de som har sämst villkor på dagens arbetsmarknad. Vi ser det i representation på ledande positioner inom politiken, varvade listor är inte en självklarhet. Vi ser också ojämställdheten när det gäller att ta ansvar för det obetalda hemarbetet, inte minst när det gäller uttag av föräldraförsäkring och att stanna hemma med vård av sjukt barn. Vi ser det tydligt i det våld som sker mot kvinnor, Våldet ser ut på olika sätt och finns i hela samhället. Varje år mördas kvinnor enbart på grund av att de är kvinnor. Våldet mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av det ojämställda samhället. Det är helt oacceptabelt. Vi kan aldrig luta oss tillbaka och sluta arbeta för jämställdhet!

Nästa år är det val igen, det finns då möjlighet att igen välja en Socialdemokratiskt ledd feministisk regering som kan fortsätta prioritera jämställdheten. Vi S-kvinnor har organiserat kvinnor i arbetarrörelsen sedan innan rösträttens införande och arbetar då som nu med att vi ska nå jämställdhet i hela samhället. Så här 100 år efter rösträttens införande är det hög tid att på riktigt nå ett jämställt samhälle fullt ut, kvinnor och män måste ges samma rättigheter och möjligheter. Det går att förändra, det har historien lärt oss. Nu är det upp till oss att göra vad som krävs!

Elin Gustafsson,

distriktsordförande S-kvinnor Skåne

Carina Nilsson,

kretsordförande S-kvinnor Malmö

Olga K Roos,

klubbordförande S-kvinnor KARL Malmö

Anna Ingers,

klubbordförande S-kvinnor Helsingborg

Susanne Jönsson,

klubbordförande S-kvinnor Ängelholm

My Lilja,

klubbordförande S-kvinnor Lund

Kim Grahn,

klubbordförande S-kvinnor Ystad

Kristina Saunders,

klubbordförande S-kvinnor Staffanstorp

Veronica Larsson,

klubbordförande S-kvinnor Trelleborg

Karin Andersson,

klubbordförande S-kvinnor Kävlinge

Maria Wharton Stjärnskog,

klubbordförande S-kvinnor Skurup

Sabina Månsson Hultgren,

klubbordförande S-kvinnor Kristianstad-Åhus

Inga-Lill Bjartén,

klubbordförande S-kvinnor Österlen

Tina Löfström,

klubbordförande S-kvinnor Eslöv

Gudrun Svensson,

klubbordförande S-kvinnor Lomma

Carin Larsson,

klubbordförande S-kvinnor Karolina Malmö

Debatt

Rätt stöd minskar utanförskap

Autistiska barn kan behöva stöd i skolan
Foto: Gorm Kallestad
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Många barn med autism i Skåne hamnar tyvärr i utanförskap när skolan inte ger dem rätt stöd. Men med tidiga insatser och rätt kompetens hos personalen skulle fler barn klara skolans mål. Nu är det dags att Skånes kommunpolitiker tar ansvar för att ge skolorna förutsättningar att stötta barn med autism på rätt sätt, skriver Navid Ghannad och Gunilla Sundblad från Autism- och Aspergerförbundet.

Varje dag går många barn med autism till skolan med ont i magen och en känsla av att ingen skola passar dem. Samtidigt har debatten om skolan nästan uteslutande fokuserat på betygsinflation, vinster och olika skolformers fördelar, i stället för att handla om hur eleverna faktiskt mår.

Cirka 3200 skolbarn med autism går i Skånes skolor och i dag når färre än fyra av tio elever med autism i landet målen i svenska, engelska och matematik, visar Autism- och Aspergerförbundets skolenkät. Många elever med autism har en hög frånvaro från skolan och riskerar att fastna i psykisk ohälsa och i förlängningen i arbetslöshet. Förutom det personliga lidandet är kostnaden för detta stor – nationalekonomen Ingvar Nilsson har räknat ut att ett år av hög skolfrånvaro för en elev i genomsnitt leder till ett utanförskap som kostar samhället en halv miljon kronor.

Vi på Autism- och Aspergerförbundet har därför tagit fram tre konkreta förslag till Skånes kommunpolitiker för att skapa bättre förutsättningar för barn med autism:

1. Utbilda rektorerna i autism

Rektorerna på kommunens skolor ska ha tillräcklig kunskap om autism för att kunna organisera, planera och resursfördela stödet till elever med autism. Ta hjälp av till exempel Specialpedagogiska myndigheten för att ta fram utbildningsmaterial och råd till rektorer.

2. Bygg autismvänliga skolor

Fram till år 2026 ska cirka 1 400 förskolor och skolor byggas i Sverige. Se till att principen om universell utformning finns med som ett krav vid ny- och ombyggnation av skolor för att skapa avskalade miljöer som minskar mängden sinnesintryck, har ljudisolering och ger utrymmen för återhämtning. Det gynnar alla elever och vuxna i skolan.

3. Värna rätten till särskilt stöd

Se till att det finns tillräckligt många små särskilda undervisningsgrupper så att alla barn som behöver kan få en sådan plats. Har ett barn omfattande behov av särskilt stöd skall tilläggsbelopp tillämpas på ett sätt så att barnet inte förlorar rätten till extraordinära stödåtgärder.

När skolan inte ger rätt stöd till barn med autism är det både ett underbetyg till samhället och en stor sorg för alla som drabbas av skolans misslyckande. För att ha samma möjligheter som andra barn är det viktigt att alla barn med autism får rätt anpassningar och stöd. Ökad tillgänglighet i skolmiljön gynnar dessutom alla barn och vuxna i skolan.

Gunilla Sundblad

förbundssekreterare på Autism- och Aspergerförbundet

Navid Ghannad

ordförande Autism- och Aspergerföreningen Skåne

Debatt

Global matkris väntar

Majsbonde visar skörd.
Foto: Andreas Hillergren
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Efter klimattoppmötet i Glasgow var alla överens. Ska vi vända utsläppskurvan måste många länder och sektorer göra mycket mer och snabbare. Men samtidigt som vi står med ena benet mitt i en klimatkris, är vi på väg in i en begynnande global matkris. Kostnaderna för att producera mat har fullständigt exploderat den senaste tiden. Det har slagit hårt mot våra lantbrukare.

LRF kan i en aktuell beräkning visa att kostnaderna för oss svenska lantbrukare de senaste månaderna ökat med ofattbara 4,1 miljarder kronor på årsbasis. Läget är så pass kritiskt att allt fler bönder i vår region funderar på om de över huvud taget har råd att producera mat. I stället för att diskutera hur vi ska fortsätta öka vår matproduktion på ett hållbart sätt står många av våra nästan åtta tusen lantbrukare i vår region och diskuterar om vi ska lägga marken i träda. Det skulle slå extra hårt i vår region. Här produceras en tredjedel av maten och skapar 25 500 arbetstillfällen som i sin tur ger viktiga skattepengar till bland annat vår vård och skola.

LRF vill att dagens politiska styrmedel ska vara mer flexibelt. Att ge premier så att konsumenter ställer om till elbil är bra. Men hur ska vi, som producerar maten, ställa om? Det finns ännu inga realistiska traktorer på marknaden som drivs av el. Klimatåtgärderna måste anpassas för matproduktionen redan från början.

Vi är stolta över att vara en del av världens mest hållbara lantbruk. Vi är stolta över att skapa arbetstillfällen på vår ort och se till att vår landsbygd hålls levande. Men vi har knappt återhämtat oss från torkan 2018. Ska ett av världens mest hållbara lantbruk klara dessa tuffa tider krävs det att regeringen arbetar fram ett krispaket för det svenska lantbruket, precis som det gjordes för andra yrkesgrupper under pandemin. I Norge har regeringen redan agerat. I dagarna beslutades om att ge jordbruket ett kraftfullt krisstöd för att kompensera för de kraftigt höjda priserna.

Den svenska regeringen behöver visa samma beslutsamhet. För oss är det viktigt att krispaketet har en tydlig hållbarhetsprofil. De många investeringar som gjorts av enskilda lantbrukare för en hållbar omställning på våra gårdar får inte ha varit förgäves. Därför har vi lämnat över ett förslag till regeringen på sex punkter:

1. Tillfälligt riktat stöd till lantbruket: Utformas som 2018 års stöd vid extremtorkan.

2. Ge en biopremie för biodrivmedel. Det bör vara ett stöd när rena biodrivmedel, som till exempel raps- eller skogsbaserad biodiesel, används i lantbruket.

3. Riktat stöd för investeringar i svenska biodrivmedelsanläggningar: Riktat investeringsstöd eller utvidgade gröna statliga kreditgarantier.

4. Jordbruksavdrag: Gör en grön skatteväxling där ett nytt skatteavdrag ersätter dagens skattenedsättning på diesel.

5. Återbetalning av dieselskatten: En kortsiktig förstärkning av det befintliga återbetalningssystemet för jord- och skogsbrukare.

6. Styrmedelsanalys: Regeringen bör göra en skyndsam konsekvensanalys av de befintliga styrmedel som påverkar lantbrukarnas lönsamhet negativt.

Det är viktigt att konsumenter betalar ett högre pris för mat som producerats på ett ansvarsfullt sätt med respekt för både djur, klimat och natur. Men att förlita sig på att handeln tar ut hela kostnadsökningen på konsumenterna är inte realistiskt. Dessutom måste snabbare prishöjningar i Sverige vägas av mot risken för ökad matimport. Import som många gånger varit förbjuden att producera i Sverige och import som gör större skada för klimatet och är sämre för hälsan.

Vårt budskap till vår riksdagsbänk är därför tydligt: Vi behöver konsekvensneutrala styrmedel och att ni jobbar för att ge oss förutsättningar att fortsätta att producera hållbar mat i absoluta världsklass.

Hans Ramel

regionsordförande i LRF Skåne

Debatt

Moderaterna feltolkar om strandskyddet

Personbild Kristina Yngwe
Foto: Johan Jeppsson
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Replik: Moderaterna försöker ge sken av att Centerpartiet ska ha blivit lurade i förhandlingarna om strandskyddet samt att den kommande reformen inte kommer göra någon verklig skillnad. Dessvärre bygger deras argumentation på felaktigheter och misstolkningar.

Deras huvudsakliga argument är att strandskyddet framöver endast kommer kunna hävas på platser där intresset för att bygga och utveckla området är lågt och att det gör utredningen till ett slag i luften. Det som strandskyddsreformen kommer göra är att kraftigt öka graden av differentiering så att bedömningar om ett områdes bebyggelsetryck görs med mycket större precision.

Bland annat så görs det tydligt i lagrådsremissen att det i större områden med ett generellt högt bebyggelsetryck också kan finnas mindre områden där trycket är lägre och där lättnader i strandskyddet därmed ska kunna göras. Det fastslås också när områden kan bedömas ha lågt bebyggelsetryck, till exempel så inkluderas såväl tätort som omland för alla tätorter med upp till 3000 invånare, och upp till 7000 invånare antas lågt bebyggelsetryck börja redan någon kilometer utanför tätorten. För större tätorter än så kan det finnas de som har lågt bebyggelsetryck i direkt anslutning till tätorten medan andra har på längre avstånd. Man måste helt enkelt utgå från de lokala förutsättningarna.

Att påstå att detta skulle vara ett slag i luften visar endast på Moderaternas selektiva läsning samt på deras bristande uppfattning om verkligheten på landsbygden.

Företrädare för Moderaternas raljerar över att de nya lättnaderna i strandskyddet bara sker i områden där ingen vill bygga. Det visar tyvärr på vilken syn Moderaterna har på svensk landsbygd och glesbygd: en plats där ingen vill bo.

Den här reformen gör det betydligt enklare att bo och verka på landsbygden. Det är det största upphävandet av strandskydd som någonsin genomförts och kommer gynna alla de som bor eller driver näringsverksamhet vid någon av Sveriges 300 000 små sjöar eller längs en miljon kilometer små vattendrag. Nu kommer vi bort från de fullständigt orimliga regler som gjort det omöjligt att bygga, bo och utvecklas vid exempelvis bäckar, små sjöar och vattendrag.

Likt Moderaterna vill vi också avskaffa det generella strandskyddet långsiktigt och ge ännu mer inflytande till kommunerna att fatta beslut om vad som ska vara strandskyddat eller ej. Men det som skiljer oss åt är att vi nu faktiskt levererar en reform som kommer göra verklig skillnad för människor på landsbygden och som kommer göra Sverige grönare och friare. Det är mer än vad löften om fortsatta snabbutredningar har att komma med.

Kristina Yngwe,

Ordförande miljö- och jordbruksutskottet

Leif Sandberg,

Distriktsordförande Centerpartiet i Skåne

Debatt

Centerpartiet är lurade

Strandnära bebyggelse
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Efter en grundlig genomgång av det faktiska resultatet av strandskyddsförhandlingarna mellan regeringen och Centerpartiet, som presenterades sent i fredags eftermiddag, går det bara att dra en slutsats. Centerpartiets är grundlurade.

I onsdags förra veckan utropade såväl Miljöpartiet som Centerpartiet sig själva som vinnare i strandskyddsförhandlingarna. Det faktiskt utfallet av förhandlingarna, lagrådsremissen, valde parterna dock att inte offentliggöra förrän 17.30 i fredags kväll. När vi tog del av innehållet förstod vi varför. Centerpartiet är grundlurade.

De generella lättnader på landsbygden som Centerpartiet beskriver finns inte i realiteten. Kraven för att få häva strandskyddet är så pass omfattande att det inte kommer att vara möjligt att genomföra i praktiken. På en lång rad platser i landet där det bor många människor skärps dessutom strandskyddet väsentligt. Länsstyrelsen ges också möjlighet att återinföra sådant strandskydd som upphävts generellt mellan 1999–2009.

Centerpartiet har slagit sig på bröstet för att strandskyddet vid sjöar mindre än en hektar och vattendrag smalare än två meter ska upphävas men av lagrådsremissen framgår att det ska ersättas av ett nytt skydd. Det har i grunden samma innehåll men ett nytt namn – fri passage.

Centerpartiet har också lyft fram att strandskyddet vid grävda dammar utan naturligt flöde ska hävas men dessa omfattas inte av strandskydd idag, behovet av lagförändring är därmed obefintligt och det är svårt att klassa det som en seger. Konstgjorda sjöar med naturligt in och utlopp omfattas dock ofta av strandskydd idag och här görs ingen omedelbar förändring. Regeringen ges istället bemyndigande att återkomma med lättnader i enskilda fall. Det innebär att det kan ske – om regeringen känner för det.

Vi ska naturligtvis säkerställa allmän tillgång till våra stränder, men det generella strandskyddet är för stelbent och hämmar tillväxten på landsbygden och med regeringen och Centerpartiets förslag snart också i städerna.

Moderaterna är kritiska till uppgörelsen eftersom den totalt sett leder till stora försämringar för utveckling längs våra stränder. Vi vill avskaffa det generella strandskyddet, ta bort länsstyrelsens veto och istället låta kommunerna ansvara för frågan. Varje kommun får då möjlighet att utpeka lokalt strandskydd där så är särskilt påkallat. Vi menar att detta är av yttersta vikt och avser därför återkomma med ett eget sådant förslag när frågan nu kommer behandlas i riksdagen. Då har centern möjlighet att rösta antingen på ett förslag som går i linje med vad de egentligen själva tycker, eller på en miljöpartistisk kompromiss där de själva och landsbygden är de stora förlorarna.

Ulrika Heindorff (M)

riksdagsledamot Skåne västra

Carl-Oskar Bohlin (M)

bostadspolitisk talesperson

Debatt

Försvarsmakten säger ofta ja

Vindkraftverk
Foto: JONAS EKSTROMER
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Bilden av att Försvarsmakten oftast säger nej till vindkraftverk är felaktig. Det visar statistik från Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Aktörer som vill debattera frågan har ett ansvar att hålla sig till fakta, så att var och en kan bilda sig en egen uppfattning som bygger på rättvisande underlag.

Vindkraften har vuxit kraftigt de senaste åren och levererar omkring 20 procent av den el vi använder i Sverige i dag. Försvarsmakten förekommer allt oftare i debatten som den aktör som mest av alla försvårar energiomställningen genom att motsätta sig utbyggnad av vindkraft. Det är ett felaktigt påstående.

Försvarsmakten besvarar mellan 200-400 vindkraftsremisser per år och accepterar majoriteten av alla vindkraftverken, exempelvis hade Försvarsmakten inga synpunkter på cirka 75 procent av alla vindkraftverk som mottogs på remiss under 2020 och för omkring 80 procent under 2019. De fakta som finns i frågan visar att vi oftast säger ja till vindkraft.

Enligt rapporten Nulägesbeskrivning – vindkraftens förutsättningar, som tagits fram av Naturvårdsverket och Energimyndigheten, är det tydligt att de flesta avslag vid tillståndsprövning av vindkraftsparker görs på grund av andra aktörers intressen än Försvarsmaktens och landets försvarsintressen. Drygt hälften av vindkraftparkerna får avslag genom kommunalt veto och var fjärde på grund av artskyddet. Statistiken från Naturvårdsverket och Energimyndigheten talar sitt tydliga språk: Det är inte försvarsintressena som huvudsakligen stoppar utbyggnaden av vindkraft.

Ibland säger Försvarsmakten nej till föreslagna vindkraftsutbyggnader. Omkring sju procent av vindkraftsparkerna avslås på grund av försvarsintressen vid tillståndsprövningen. I de fallen är orsaken vanligen att de planerade vindkraftverken riskerar att begränsa Försvarsmaktens verksamhet eller störa olika tekniska system som exempelvis det svenska väderradarnätet som Försvarsmakten och SMHI förvaltar gemensamt.

När Försvarsmakten uttalar sig om riksintressen företräder myndigheten totalförsvarets militära del som utgörs av Försvarets Materielverk (FMV), Försvarets Radioanstalt (FRA), Fortifikationsverket (FortV) och Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI).

Under 2020 installerades 357 nya vindkraftverk i Sverige och i slutet av året fanns 4 333 vindkraftverk i landet. Riksdagen har slagit fast ett mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Även om målet inte är styrt mot något specifikt kraftslag, så bedöms vindkraftens betydelse fortsätta att vara stor.

Mats Ström

Kommunikationsdirektör

Försvarsmakten

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoHex.se

Svenska Spel pausar aktieutdelningar och permitterar casinopersonal

CasinoHex.se Sveriges före detta monopolföretag inom casinovärlden, Svenska Spel, har meddelat att man vidtar en rad olika åtgärder för att mildra spridningen av coronaviruset Covid-19. Bland annat innebär detta att man pausar utdelningar av aktier och att man korttidspermitterar majoriteten av deras casinopersonal.

Operatörens filial för online casinon, Svenska Spel Sport & Casino, har även de påverkats och man har tvingats minska arbetsmängden för 45 av deras 135 anställda, som numera jobbar deltid.

Man säger från Svenska Spels sida att detta beror på alla inställda idrottsevenemang och matcher som gör att man drar in mindre pengar på betting.

Dock kommer den största skillnaden i deras verksamhet att märkas på deras fyra landbaserade casinon, Casino Cosmopol, som kommer att behöva stängas ner i och med den nya regeln som säger att folksamlingar på över 50 personer är förbjudna. Casino Cosmopol är landets enda casino med svensk licens när det kommer till landbaserade casinon. De flesta licensierade online casinon kan man hitta på CasinoHEX.se.

Stängningarna kommer leda till att 800 av Svenska Spels 900 anställda i deras landbaserade casinon i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall kommer att korttidspermitteras tillsvidare. Operatören kommer också att försöka förhandla med fackförbunden för att kunna erbjuda sina anställda korttidsarbeten.

”Vi implementerar dessa åtgärden för att anpassa verksamheten till den pågående situationen och vi gör detta med yttersta omsorg om våra anställda”, säger Svenska Spels VD Patrik Hofbauer.

”Vår förhoppning är att snabbt kunna växla upp till full verksamhet och bemanning när situationen vänder. Men just nu vet vi inte hur denna situation kommer att utveckla sig och hur länge den kommer att pågå. Därför är det nödvändigt att vi vidtar åtgärder för att försäkra en hållbar verksamhet”, fortsätter han.

Slutligen har Svenska Spels styrelse övervägt att dra tillbaka utdelningen på 850 miljoner kronor till sina aktieägare. Detta efter att 2019 års resultat visat att man minskat årsomsättningen med 2,4% till 8,58 miljarder kronor. Nettovinsten sjönk med hela 40% till 2,48 miljarder kronor.

Till skillnad från nästan alla andra europeiska länder har Sverige än så länge valt att inte stänga skolor, barer, restauranger och affärer. En begränsning på folksamlingar över 500 personer ändrades dock den 27:e mars och den nya regeln gäller nu samlingar på max 50 personer. Samtidigt rekommenderar man arbete hemifrån för de som har möjlighet.

Debatt

Vi ger inte upp kampen

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

RepliK: Sveriges Annonsörer, Sveriges Kommunikationsbyråer, Sveriges Tidskrifter, IAB Sverige och Stiftelsen Reklamombudsmannen (Debatt, 2021-10-26) missar i Nordiska Ministerrådets rapport (2017:534) att antalet prövade/fällda ärenden inte går att dra slutsatser av. Siffrorna påverkas av medborgarnas kunskap om hur anmälan mot könsdiskriminerande reklam görs. Sveriges Kvinnolobby har bidragit till ökad kunskap om det. Även vilken institution som ansvarar för anmälan spelar roll. Här är det Reklamombudsmannen, en stiftelse vars enda syfte är reklamgranskning, vilket påverkar utfallet.

Som tidigare konstaterats i SOU 2008:5 skulle ett förbud mot könsdiskriminerande reklam inte strida mot yttrandefriheten.

Kommuners förbud mot könsdiskriminerande reklam är avgörande för att få färre utrymmen där vi exponeras för sexistisk reklam. Ingen ska behöva se objektifierade kroppar i offentliga miljöer.

Det kan inte vara ett argument att nedtagandet av företags könsdiskriminerande reklam på offentliga platser skulle ge konsekvenser och kosta pengar för dem. Sveriges Kvinnolobby kommer inte att ge upp kampen för en svensk lagstiftning mot könsdiskriminerade reklam.

Clara Berglund

generalsekreterare Sveriges Kvinnolobby.

Debatt

Replik: Alliansen skyller ifrån sig

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Tillväxtverket har betalat ut 38 miljarder i coronastöd till svenska företag. I veckans Uppdrag granskning kartläggs ett utbrett fusk som gjorts möjligt tack vare kravlösa utbetalningar och handfallenhet.

För den som talat med skånska restaurangägare som gråten i halsen berättar om hur de riskerar konkurs efter återbetalningskrav från Tillväxtverket på grund av administrativa petitesser framstår det som ett absurt spektrum mellan en laissez-faire-attityd till skattebetalarnas miljoner och en villighet att sänka en småföretagare på grund av att hen valt fel alternativ i en dropdown-meny.

Skrämmande många skånska restauranger drabbades under våren av av återbetalningskrav för kortidsstödet. Verket menade att avstämningar mellan utgifter och stödbehov gjorts för sent, trots att Tillväxtverkets kundtjänst gett beskedet att det inte var någon brådska. Hemsidan för redovisning fungerade enligt drabbade verksamheter inte i tid för att möta redovisningsdeadlinen. Handläggningstiderna gjorde dessutom att skulden redan var enorm när ägarna fick veta att de var återbetalningsskyldiga.

Det föreföll under våren som att huvudproblemet med Tillväxtverkets hantering av kortidsstödet var en drakonisk bedömning av stödbehov och en oresonlig attityd till att låta företag komplettera vid fel.

Huvudproblemet visar sig istället ha varit att vem som helst kan få ut enorma summor och att Tillväxtverket har varit handfallna kring hur man kan undvika fusk. Förundersökningarna läggs nu dessutom ner på grund av för dåligt underlag från verket. Det känns obegripligt att detta är samma verk som ville driva företag i konkurs för att de inte tryckt på rätt knapp. Uppenbarligen skulle småföretagarna fuskat istället, så hade problemet varit löst. En före detta anställd på Tillväxtverket menar att verket saknade både erfarenhet och kompetens för att hantera utbetalningarna. Det är bara att hålla med.Martina Jarminder

Anna-Lena Hogerud (S)

regionråd och andre vice ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden

Maria Wharton Stjärnskog (S)

andre vice ordförande för psykiatri-, habilitering- och hjälpmedelsnämnden

Debatt

Slarvigt av Miljöpartiet

Akutmottagning Psykiatri
Foto: Johan Nilsson/TT
Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Replik: Miljöpartiet har uppenbarligen inte läst vår debattartikel ordentligt, än mindre Alliansens budget. Vi kan inte se någon annan förklaring till mängden sakfel i Louise Arndts och Mätta Ivarssons replik i Norra Skåne den 5 november.

Miljöpartiet hävdar att psykiatrin är underfinansierad. Det är fel. Psykiatri-, habilitering och hjälpmedel går med överskott, liksom de senaste fem åren. Enligt den senaste prognosen kommer resultatet att landa på +31 miljoner vid årets utgång. Regionbidraget till Psykiatri- habilitering- och hjälpmedelsnämnden har ökat med 300 miljoner mellan 2019 och 2021. I 2022 års budget ska de pengar räknas in som satsas på psykiatrin fast omsätts i andra nämnder, såsom Primärvårdsnämnden och Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Miljöpartiet hävdar att vi självgott tycker vi gör tillräckligt. Det är fel. Allians för Skåne prioriterar psykiatrin och har gjort historiskt stora satsningar, samtidigt som vi driver ett förändringsarbete som ska öka tillgängligheten. Sanningen är att tillgängligheten till första besök är bland den bästa i Sverige, däremot har vi fortfarande strukturproblem när det gäller tid till behandling.

Miljöpartiet hävdar att Alliansen driver privatiseringar som skapar ojämlik vård och geografiska skillnader. Det är fel. Psykiatrin omsätter nästan 4 miljarder. Den upphandling vi fått igenom på 50 miljoner handlar om ett specifikt område, nämligen neuropsykiatrisk utredning och behandling där många skolbarn får vänta alltför länge. Det är 1,5 procent av omsättningen inom den offentligt drivna psykiatrin. Detta är för de barn och föräldrar som hittills valt att åka utanför Skånes gränser för att få vård i tid. Vi tycker att de ska kunna få vård i tid på hemmaplan. Därutöver satsar vi på familjecentraler och samarbeten med ideell sektor i de orter som behöver ett större utbud.

Miljöpartiet hävdar att Alliansen sagt nej till en förstärkning av Mariamottagningarna i Skåne. Det är fel. Av de 35 miljoner som vi tillför Psykiatri-, habilitering- och hjälpmedel finns gott om medel avsatta för en förstärkning av Mariamottagningarna. Dessutom satsar vi ytterligare pengar på beroendevården, bland annat på ett kompetenscentrum i Malmö som kommer att bli en resurs för hela Region Skåne.

Alliansen sade inte nej till Miljöpartiets motion. Vi valde att besvara den eftersom det som Miljöpartiet föreslår redan görs. Miljöpartiets motion är bara ett försök att samla politiska poänger genom att framställa sig själva som initiativtagare till ett utvecklingsarbete som redan pågår för fullt. Senast i oktober i år öppnades två nya satellitmottagningar i Hörby och Tomelilla och efter årsskiftet utökas samverkan med ytterligare en kommun; Svalöv.

Per Einarsson (KD)

regionråd och ordförande i Psykiatri-, habilitering och hjälpmedelsnämnden

Anna Mannfalk (M)

regionråd och vice ordförande i Hälso- och Sjukvårdsnämnden

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL