Utrikes

Påven skämdes i Slovakien

Påve Franciskus besöker Slovakien.
Foto: Petr David Josek/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Det som hände här var skamligt, anser påve Franciskus på besök i Slovakien. Under andra världskriget införde diktatorn Jozef Tiso, tillika katolsk präst, antijudiska lagar och tillät deportationer till nazisternas gaskammare.

Över 100 000 slovakiska judar mördades i Förintelsen. På en minnesplats där ett judiskt bostadsområde en gång låg i huvudstaden Bratislava, tog den 84-årige påven till orda på måndagen:

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Fredriksen: Vi måste göra mer för klimatet

Danmarks statsminister Mette Frederiksen under kongressen på lördagen.
Foto: Henning Bagger/Ritzau Scanpix/AP/TT
Utrikes
Utrikes Danmark måste öka sina ansträngningar i arbetet mot klimatkrisen, säger statsminister Mette Frederiksen i sitt tal på Socialdemokraternas kongress i Aalborg på lördagen.

– Med rapporten från FN:s klimatpanel IPCC står det klart att även de länder som har kommit långt måste göra mer än de gör i dag. Det gäller även för Danmark.

Regeringen har vid upprepade tillfällen kritiserats av samarbetspartierna SF, De Radikale och Enhedslisten för att göra för lite för klimatet.

Konkret handlar det bland annat om att de politiska förhandlingarna om jordbrukets bidrag till klimatet som nu går in i slutfasen måste förses med bindande klimatmål för jordbruket.

– Jordbruket måste naturligtvis omfattas av ett bindande klimatmål, säger Fredriksen.

Troels Lund Poulsen, chefsförhandlare för oppositionspartiet Venstre, säger dock att de inte vill vara med i klimatavtalet om inte regeringen hostar upp mer pengar.

– Om regeringens besked är att de pengarna som finns är de som ligger på bordet – det vill säga nästan inga pengar alls till den gröna omställningen – då kommer det kosta omkring 10 000 och 15 000 jobb.

– Och det kommer vi inte att delta i.

Fredriksen avvisar dock Venstres krav. Mer pengar än vad som tidigare aviserats är inte regeringens utgångspunkt, säger hon till Politiken.

Utrikes

Poliser skadade vid protest mot restriktioner

Polisen i Melbourne använder pepparsprej under sammandrabbningen på lördagen.
Foto: James Ross/AP/TT
Utrikes
Utrikes Sex poliser har förts till sjukhus med skador de fått i samband med en marsch mot coronarestriktioner i den australiska storstaden Melbourne.
235 protestdeltagare har gripits.

Runt 700 personer deltog i lördagens demonstration i Australiens andra största stad Melbourne. Detta trots den gällande nedstängningen, som innebär att själva demonstrationen utgjorde en olaglig folksamling.

– Vad vi såg i dag var en grupp demonstrerande som samlades, inte för att demonstrera för frihet, utan helt enkelt för att mucka gräl och slåss med polisen, säger polischefen Mark Galliott.

2 000 poliser hade satts in, bland annat för att försöka hindra demonstranterna från att nå stadens centrala delar, genom att stänga av vägar och stoppa kollektivtrafiken.

Melbourne är satt under sin sjätte nedstängning sedan pandemin startade. I hela delstaten Victoria rapporterades över 500 fall av covid-19 under lördagen.

I landets största stad Sydney i New South Wales planerades en liknande demonstration, men den ska ha avvärjts av ett stort antal poliser. Där greps 32 personer, enligt nyhetsbyrån AFP.

Myndigheterna har meddelat att de flesta restriktioner som har införts i Victoria, New South Wales och i huvudstaden Canberra kommer att fortsätta gälla fram till att minst 70 procent av befolkningen, 16 år och äldre, är färdigvaccinerad.

Utrikes

Trumpvänliga protester vid Kapitolium – igen

Delar av det taggtrådsbefästa staket som restes runt kongressbyggnaden Kapitolium i Washington DC efter upploppen den 6 januari.
Foto: J Scott Applewhite/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det höga staketet är rest och nationalgardet står redo.
En grupp aktivister väntas inom kort till USA:s kongressbyggnad. Där ska de protestera mot åtalen mot dem som deltog i de våldsamma upploppen vid Kapitolium den 6 januari.

Arrangemanget kallas "Justice for J6" (ungefär Rättvisa för 6 januari) och ordnas av gruppen Look Ahead America. Dess grundare Matt Braynard har tidigare varit data- och strategichef för expresident Donald Trumps valkampanj, men på hemsidan påstår han att manifestationen enbart handlar om vad han kallar "politiska fångar" – de närmare 600 personer som åtalats för den dödliga stormningen den 6 januari.

– Ta gärna med hemgjorda skyltar som kräver rättvisa för dessa politiska fångar, säger Braynard i en video inför protesten, där han också manar deltagarna att klä sig i amerikanska flaggans färger.

Politiskt motiverade?

Den 6 januari var det datum som kongressens båda kamrar samlades för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till ny president.

Parallellt höll den dåvarande presidenten Trump ett politiskt massmöte i staden. Vid det upprepade han sina påståenden om valfusk och uppmanade anhängarna att gå till kongressen och "fajtas utav helvete".

De gjorde som han sade, men protesterna övergick till våldsamheter. När hundratals personer, många av dem med Trumpflaggor, stormade Kapitolium och drabbade samman med polis dödades minst fem personer.

Staket rest

Många greps i samband med och efter upploppet, och omkring 600 personer har hittills åtalats. Men Braynards grupp hävdar att åtalen är politiskt motiverade och kallar den aktivist som sköts av polis när hon försökte klättra in i Kapitolium för "martyr".

Att gruppen fått tillstånd att demonstrera vid just kongressbyggnaden har förvånat många i den amerikanska huvudstaden. De senaste dagarna har det höga staket som restes efter stormningen, men revs i juli, omigen byggts upp, rapporterar bland andra tv-kanalen CBS. Kapitoliums polisstyrka har dessutom bett försvarshögkvarteret Pentagon om hjälp från nationalgardet under manifestationen.

Flera talare väntas till protesten, som inleds klockan 18 svensk tid. Parallella demonstrationer hålls i minst 17 delstatshuvudstäder.

Trump har ställt sig bakom protesten och även upprepat sina falska påståenden om att presidentvalet inte gick rätt till – påståenden som var själva drivkraften bakom protesten i januari när Kapitolium sedan stormades.

Tina Magnergård Bjers/TT

FAKTA

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades ledamöterna i senaten och representanthuset i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och ny president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga någon med skuld i ett riksrättsärende.

Utrikes

Bara pojkar kallas till skolan av talibanerna

Kvinnor i Kabul som demonstrerar mot talibanstyret. Bild från 3 september.
Foto: Wali Sabawoon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Flickorna exkluderas när talibanerna beordrar pojkar och manliga lärare tillbaka till skolorna i Afghanistan.

Islamistgruppen har tidigare lovat att regeringen ska vara mer öppen för kvinnors deltagande i samhället jämfört med gruppens extremt hårdföra styre under 1990-talet. Men inför skolornas öppnande för elever i åldrarna 13-18 år välkomnas endast pojkar tillbaka, enligt ett uttalande från landets utbildningsdepartement under fredagen.

"Alla manliga lärare och elever ska delta i utbildningarna", hette det i uttalandet, som inte nämnde kvinnliga lärare eller flickor.

FN oroade

FN säger sig vara "djupt oroade" över flickors framtida skolgång i Afghanistan.

"Det är avgörande att alla flickor, inklusive äldre flickor, tillåts att återuppta sin utbildning omedelbart. För det behöver kvinnliga lärare få återgå till undervisningen", sade FN:s barnfond Unicef i en kommentar.

Förskolorna i landet har öppnat sedan tidigare, oftast med flickor och pojkar i separata klasser, och där har en del kvinnliga lärare kunnat återgå. Regimen har även tillåtit att kvinnor går på privata universitet, men med kraftiga begränsningar för vilka kläder som tillåts och hur man får röra sig.

Inga kvinnor i regeringen

Även om kvinnor fortsatt är marginaliserade i landet så har afghanska kvinnor de senaste 20 åren lyckats kämpa sig till grundläggande rättigheter. Hundratusentals har kommit i jobb och kvinnor har kunnat bli politiker, jurister, piloter och poliser.

Än så länge har talibanerna inte visat sig särskilt villiga att upprätthålla de framstegen. Inga kvinnor finns med i den nya regeringen och många har slutat gå till arbete.

På fredagen kom även ett annat tecken på talibanernas motvilja mot kvinnornas roll i nuvarande Afghanistan, då departementet för kvinnofrågor såg ut att avvecklas.

Filmer på sociala medier visade tidigare anställda kvinnor utanför byggnaden protestera efter att ha förlorat sina jobb. Samtidigt sågs andra arbeta med att sätta upp skyltar för ett departement som under det förra talibanstyret blev ökänt för att genomdriva den strikt religiösa doktrin som gällde då.

Utrikes

Kidnappad officer fritogs i Nigeria

Utrikes
Utrikes

Nigerianska soldater fritog på fredagen en arméofficer som kidnappades förra månaden från en träningsanläggning i den nordvästra delen av landet, enligt ett uttalande från armén.

Officeren kidnappades den 24 augusti då beväpnade män stormade träningsanläggningen i en vågad attack som förvånade myndigheterna. Två officerare dödades vid det tillfället.

Enligt armén förstördes flera av angriparnas läger och "mängder av banditer" dödades i samband med fredagens fritagning.

Den kidnappade officeren ska ha ådragit sig en mindre skada i samband med fritagningen.

Nordvästra och centrala Nigeria har plågats av kriminella gäng som attackerar byar, kidnappar och dödar invånare samt stjäl boskap och bränner ned hem efter att ha plundrat dem. Gängen har allt mer börjat rikta in sig på att kidnappa skolbarn för att sedan kräva föräldrar och myndigheter på lösesummor.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Awisee

Gör skillnad med Miljonlotteriet!

Miljonlotteriet Det är på alla håll i världen som det händer en hel del i dagsläget och det finns massor av människor som gör vad de kan för att hjälpa till. IOGT-NTO är rörelsen som står bakom Miljonlotteriet och de är särskilt inriktade på barnen som växer upp i svåra hemförhållanden.

Genom att spela på skraplotter och bingo på Miljonlotteriet så är man samtidigt med hjälper utsatta människor att klara av vardagen. När det händer saker i vårt samhälle så är det ofta barnen som får ta smällen och det är just detta som föreningen riktar in sig på som mest. Varje år anordnar IOGT-NTO möjligheten för barn att delta på bland annat läger och en hel del andra evenemang som skapar minnen för livet för många barn som växer upp i tunga hemförhållanden.

Kontoret ligger i Mölnlycke och nyligen valde Miljonlotteriet att satsa mer digitalt med sin marknadsföring. Detta ledde till betydligt bättre försäljning av lotter, men därmed slutade de helt med att marknadsföra sig via telefon. När detta hände så var det många som fick bluffsamtal som påstod sig vara Miljonlotteriet som ville att du skulle dela kontouppgifter så att vinst kunde betalas ut. Du kan läsa mer på Bingomania om Miljonlotteriet eller i Miljonlotteriets pressrum. I samband med att de digitaliserade gick lotteriet ut med varningar till sina spelare om dessa bluffsamtal, men tyvärr så var det trots det flera som blev lurade av bedragarna.

Vinst även vid nitlott

Eftersom att alla köp på lotter bidrar till många goda ting, så kan du oavsett vinst eller förlust känna dig som en vinnare. Man kan prenumerera på Miljonlotteriets skraplotter genom att beställa lotter på deras hemsida. Man kan dessutom registrera sina nitlotter för en extra dragning och då får man en ny chans att vinna. Du kan välja att få lotterna hemskickade så att de kan skrapas för hand. Idag är det många som väljer att skrapa sina lotter digitalt, då det anses både mer klimatsmart och många tycker att det är smidigt att kunna göra på det viset.

För att man ska kunna vinna på någon av lotterna så behöver man skrapa fram 3 likadana symboler eller siffror. Många föredrar att spela på just skraplotter på grund av att man får veta vinsten direkt och för att det också är spännande att skrapa. Miljonlotteriet skänker en hela sitt överskott till IOGT-NTO och har skänkt flera miljarder sedan år 2000. Syftet är att hjälpa utsatta barn och vuxna i Sverige. Bland lotteriets kampanjer så finner du många hjärtevärmande arbeten som du får vara en del av. Varje såld lott gör skillnad för någon av de hundratusentals både barn och vuxna som far illa på grund av alkohol och droger i Sverige.

Utrikes

Kritiserat flyktingläger invigs i Grekland

Migranter protesterar mot förhållanden på flyktinglägret i Samos i samband med att EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson besökte ön i mars i år. Det gamla lägret stänger på måndag. Arkivbild.
Foto: Michael Svarnias/AP/TT
Utrikes
Utrikes Grekland inviger det första av fem nya "stängda" flyktingläger, som ska ersätta tidigare anläggningar som blivit ökända för dåliga levnadsförhållanden.
Flera organisationer har uttryckt oro över de nya lägren.

Taggtråd omger det nya lägret på ön Samos, som också har försetts med övervakningskameror och röntgenskannrar. De övriga fyra lägren ska anläggas på öarna Leros, Lesbos, Kos och Chios, där de flesta flyktingar som tagit sig över havet från Turkiet anländer.

Samoslägret som ska fungera som pilot för övriga så kallade stängda läger kommer endast vara tillgängligt genom elektronisk nyckel, och grindarna kommer att vara stängda på nätterna.

Människorättsgrupper har uttryckt oro över lägren och förra veckan anklagade dussintals organisationer, däribland Amnesty International, Grekland för att ägna sig åt "skadlig politik med syfta att avskräcka och förvara asylsökanden och flyktingar".

Även FN:s flyktingorgan uttrycker viss oro över lägren.

– Ordet "stängd" kommer upp ofta och det är oroande. Asylsökande behöver skydd, de är inte kriminella eller en risk för samhället, de är personer som behöver hjälp, säger Mireille Girard från UNHCR

Utrikes

Argentinas president möblerar om i regeringen

Argentinas president Alberto Fernandez. Arkivbild.
Foto: Marcos Brindicci/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Argentinas president Alberto Fernández meddelar en ministerrockad i ett försök att mildra den politiska krisen som har brutit ut i landet. Beskedet kommer dagen efter att vicepresident Cristina Kirchner begärt en regeringsombildning.

Juan Manzur, guvernör i provinsen Tucumán, tar över posten som stabschef från Santiago Cafiero, som i stället blir utrikesminister efter Felipe Solá.

Tidigare i veckan meddelade flera andra ministrar sin avgång, poster som nu tas över av nya personer som ska sväras in på måndag.

På grund av krisen har Alberto Fernández ställt in sin planerade resa till Mexiko för att delta i ett toppmöte i organisationen Celac, en sammanslutning av karibiska och latinamerikanska länder. Han kommer inte heller att delta i FN:s generalförsamlings möte i New York nästa vecka.

Cristina Kirchner, som själv tidigare har varit president i landet, har riktat skarp kritik mot regeringen. Det har lett till spänningar mellan presidentens anhängare och hennes anhängare, som ses som mer militanta.

Utrikes

Hopp om att rädda världens största träd

Världens största träd, General Sherman, har täckts med aluminiumfolie nedtill för att skydda stammarna från de värsta lågorna.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Eldslågorna kryper allt närmare den majestätiska General Sherman och de andra enorma mammutträden i Giant Forest i Kalifornien, men räddningstjänsten uttrycker optimism om att världens största träd trots allt kommer kunna räddas.
PREMIUM

– Vi har hundratals brandmän som ger det sitt allt, säger Mark Garett, presstalesperson för räddningstjänsten.

Branden som bröt ut för en dryg vecka sedan efter blixtnedslag har än så länge spritt sig över 4 600 hektar skog, och hotar nu Giant Forest i Sequoia nationalpark, där omkring 2 000 mammutträd finns. Bland annat fem av planetens största träd, vissa omkring 3 000 år gamla.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL