Utrikes

Gahr Støre: "Jag vill smälta resultatet"

Jonas Gahr Støre på väg hem efter det att hans Arbeiderpartiet blivit största parti i det norska valet.
Foto: Javad Parsa/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Jonas Gahr Støre gör sig beredd att leda Norge. Men landets förmodat näste statsminister vill inte sätta någon tidsfrist för när en regering kan presenteras.
– Jag har sagt att det får ta den tid det tar, säger han under natten.
PREMIUM

Redan innan den norska valmyndigheten räknat klart alla röster, och innan alla valarbetare firat eller deppat klart under valnatten, började huvudpersonerna blicka framåt.

När NRK traditionsenligt under småtimmarna samlade partiledarna för en debatt fick valets vinnare, Arbeiderpartiets (AP) ledare Jonas Gahr Støre givetvis frågan om när han kan presentera en regering.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Nio avrättade för rebelledares död

Utrikes
Utrikes

Nio män har avrättats för inblandning i det luftangrepp som dödade bland annat huthirebellernas näst högste ledare Saleh al-Sammad 2018, uppger rörelsen.

Saleh al-Sammads död anses ha varit ett hårt slag mot Huthirebellerna, som stöds av Iran och som kontrollerar bland annat huvudstaden Sanaa. Sex andra personer dödades också i attacken i provinsen Hodeida.

Sammanlagt har 17 personer dömts för inblandning i attacken.

Sedan konflikten i landet inleddes 2014 har tiotusentals människor dödats och omkring 3,3 miljoner människor har tvingats på flykt. Landet har drabbats hårt av hungersnöd i vad FN kallar världens värsta humanitära kris.

Utrikes

Minst två döda i attack riktad mot talibanerna

Utrikes
Utrikes

Minst två personer har dödats och 19 personer har skadats efter flera explosioner i Jalalabad i östra Afghanistan på lördagen, enligt uppgifter från sjukvården och lokala medier.

Attackerna ska ha varit riktade mot talibanfordon och är de första dödliga explosionerna i landet sedan talibanrörelsen tog makten i Afghanistan.

Utrikes

Fredriksen: Vi måste göra mer för klimatet

Danmarks statsminister Mette Frederiksen under kongressen på lördagen.
Foto: Henning Bagger/Ritzau Scanpix/AP/TT
Utrikes
Utrikes Danmark måste öka sina ansträngningar i arbetet mot klimatkrisen, säger statsminister Mette Frederiksen i sitt tal på Socialdemokraternas kongress i Aalborg på lördagen.

– Med rapporten från FN:s klimatpanel IPCC står det klart att även de länder som har kommit långt måste göra mer än de gör i dag. Det gäller även för Danmark.

Regeringen har vid upprepade tillfällen kritiserats av samarbetspartierna SF, De Radikale och Enhedslisten för att göra för lite för klimatet.

Konkret handlar det bland annat om att de politiska förhandlingarna om jordbrukets bidrag till klimatet som nu går in i slutfasen måste förses med bindande klimatmål för jordbruket.

– Jordbruket måste naturligtvis omfattas av ett bindande klimatmål, säger Fredriksen.

Troels Lund Poulsen, chefsförhandlare för oppositionspartiet Venstre, säger dock att de inte vill vara med i klimatavtalet om inte regeringen hostar upp mer pengar.

– Om regeringens besked är att de pengarna som finns är de som ligger på bordet – det vill säga nästan inga pengar alls till den gröna omställningen – då kommer det kosta omkring 10 000 och 15 000 jobb.

– Och det kommer vi inte att delta i.

Fredriksen avvisar dock Venstres krav. Mer pengar än vad som tidigare aviserats är inte regeringens utgångspunkt, säger hon till Politiken.

Utrikes

Poliser skadade vid protest mot restriktioner

Polisen i Melbourne använder pepparsprej under sammandrabbningen på lördagen.
Foto: James Ross/AP/TT
Utrikes
Utrikes Sex poliser har förts till sjukhus med skador de fått i samband med en marsch mot coronarestriktioner i den australiska storstaden Melbourne.
235 protestdeltagare har gripits.

Runt 700 personer deltog i lördagens demonstration i Australiens andra största stad Melbourne. Detta trots den gällande nedstängningen, som innebär att själva demonstrationen utgjorde en olaglig folksamling.

– Vad vi såg i dag var en grupp demonstrerande som samlades, inte för att demonstrera för frihet, utan helt enkelt för att mucka gräl och slåss med polisen, säger polischefen Mark Galliott.

2 000 poliser hade satts in, bland annat för att försöka hindra demonstranterna från att nå stadens centrala delar, genom att stänga av vägar och stoppa kollektivtrafiken.

Melbourne är satt under sin sjätte nedstängning sedan pandemin startade. I hela delstaten Victoria rapporterades över 500 fall av covid-19 under lördagen.

I landets största stad Sydney i New South Wales planerades en liknande demonstration, men den ska ha avvärjts av ett stort antal poliser. Där greps 32 personer, enligt nyhetsbyrån AFP.

Myndigheterna har meddelat att de flesta restriktioner som har införts i Victoria, New South Wales och i huvudstaden Canberra kommer att fortsätta gälla fram till att minst 70 procent av befolkningen, 16 år och äldre, är färdigvaccinerad.

Utrikes

Trumpvänliga protester vid Kapitolium – igen

Delar av det taggtrådsbefästa staket som restes runt kongressbyggnaden Kapitolium i Washington DC efter upploppen den 6 januari.
Foto: J Scott Applewhite/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det höga staketet är rest och nationalgardet står redo.
En grupp aktivister väntas inom kort till USA:s kongressbyggnad. Där ska de protestera mot åtalen mot dem som deltog i de våldsamma upploppen vid Kapitolium den 6 januari.

Arrangemanget kallas "Justice for J6" (ungefär Rättvisa för 6 januari) och ordnas av gruppen Look Ahead America. Dess grundare Matt Braynard har tidigare varit data- och strategichef för expresident Donald Trumps valkampanj, men på hemsidan påstår han att manifestationen enbart handlar om vad han kallar "politiska fångar" – de närmare 600 personer som åtalats för den dödliga stormningen den 6 januari.

– Ta gärna med hemgjorda skyltar som kräver rättvisa för dessa politiska fångar, säger Braynard i en video inför protesten, där han också manar deltagarna att klä sig i amerikanska flaggans färger.

Politiskt motiverade?

Den 6 januari var det datum som kongressens båda kamrar samlades för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till ny president.

Parallellt höll den dåvarande presidenten Trump ett politiskt massmöte i staden. Vid det upprepade han sina påståenden om valfusk och uppmanade anhängarna att gå till kongressen och "fajtas utav helvete".

De gjorde som han sade, men protesterna övergick till våldsamheter. När hundratals personer, många av dem med Trumpflaggor, stormade Kapitolium och drabbade samman med polis dödades minst fem personer.

Staket rest

Många greps i samband med och efter upploppet, och omkring 600 personer har hittills åtalats. Men Braynards grupp hävdar att åtalen är politiskt motiverade och kallar den aktivist som sköts av polis när hon försökte klättra in i Kapitolium för "martyr".

Att gruppen fått tillstånd att demonstrera vid just kongressbyggnaden har förvånat många i den amerikanska huvudstaden. De senaste dagarna har det höga staket som restes efter stormningen, men revs i juli, omigen byggts upp, rapporterar bland andra tv-kanalen CBS. Kapitoliums polisstyrka har dessutom bett försvarshögkvarteret Pentagon om hjälp från nationalgardet under manifestationen.

Flera talare väntas till protesten, som inleds klockan 18 svensk tid. Parallella demonstrationer hålls i minst 17 delstatshuvudstäder.

Trump har ställt sig bakom protesten och även upprepat sina falska påståenden om att presidentvalet inte gick rätt till – påståenden som var själva drivkraften bakom protesten i januari när Kapitolium sedan stormades.

Tina Magnergård Bjers/TT

FAKTA

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades ledamöterna i senaten och representanthuset i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och ny president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga någon med skuld i ett riksrättsärende.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Minifinder.se

Ökade våldsbrott i Skåne - vad säger brottsstatistiken?

Minifinder Nano GPS personlarm - telefon och larm i ett!
Minifinder.se I hela Sverige så har våldsbrotten ökat markant de senaste åren och det är egentligen inte förrän efter ett par år man kan se trenderna.

Statistiken över brott kan dock variera lite från år till år, men när man ser över statistiken med ett par års överblick så har brotten stigit sakta men säkert. I Skåne kan vi också tydligt se den här trenden.

En orsak till ökningen tros också vara benägenheten till att anmäla brott. Däremot så har inte vården märkt av trenden när det kommer till behandling av offer som blivit utsatt för våldsbrott och i de regionerna kan man inte se några tecken alls på ökad utsatthet när det kommer till misshandel. Det betyder med andra ord att anmälningsbenägenheten har ökat. Att ökningen inte märks av inom vården tros bero till största del på att fler anmäler och att det inte är någon högre andel av misshandelsfallen som anmäls som är av det grövre slaget.

Skåne ligger 3:a på listan över anmälda våldsbrott i Sverige

Södermanlands län och Stockholms län ligger lite högre än vad Skåne gör när det kommer till anmälda våldsbrott per invånare. Att det ser ut på detta viset beror till stor del på att det är i dessa län som vi hittar Sverige tre största städer.

Statistiken säger dock att det dör mindre människor i våldsbrott och går i linje med vad sjukvården menar på, Detta innebär med andra ord att även om våldsbrotten har ökat, så har inte de fallen av grövre misshandel ökat och inte heller har ett högre antal dött till sviterna från våldsbrott. Det finns flera faktorer som tros spela in till varför vi kan se en ökning av våldsbrott i Sverige.

Detta kan du göra för att känna dig mer trygg:

– Om du har barn så är det bra om du låter barnet ha en telefon att ringa med och som du kan nå dem via. Du kan också använda en GPS Tracker, dessa gör att du alltid kan se var ditt barn befinner sig. Detta ger trygghet och säkerhet till barn och föräldrar.

– Ett överfallslarm är bra att ha i fickan på sin jacka (man ska absolut inte vara rädd i onödan, men de är otroligt effektiva eftersom att de hörs väldigt högt).

- Håll dig lugn! Även om våldsbrott ökar statistiskt sett så ökar inte dödsfall eller personskador, vilket betyder att våldsbrott har ofta någon bakomliggande orsak och är ofta relaterade till dispyter mellan kriminella.

– Många gånger sker våldsbrott i nära relationer där det kan vara svårt att ta sig bort. Om du befinner dig i en situation där du blir misshandlad i hemmet, så prata med någon och sök dig till hjälp. Det kan vara svårt att berätta om, men det finns alltid professionella människor du kan vända dig till för att få råd, stöd och hjälp att bli fri din situation Om du är utsatt för våld i nära relation så kan du kontakta Malmös kriscentrum.

- Ha alltid med dig din telefon ifall du skulle råka illa ut på något sätt, så att du alltid kan ringa och be om hjälp eller för att bara prata med någon som kan lugna dig om du är orolig.

Om du är med om ett våldsbrott, oavsett om det är en av familjens medlemmar som skadar dig eller om du blir illa behandlad av någon du inte känner sedan tidigare så är det viktigt att anmäla. Genom att anmäla vad du blivit utsatt för så står du automatiskt upp för alla andra som också blivit utsatta för våldsbrott.

Utrikes

Bara pojkar kallas till skolan av talibanerna

Kvinnor i Kabul som demonstrerar mot talibanstyret. Bild från 3 september.
Foto: Wali Sabawoon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Flickorna exkluderas när talibanerna beordrar pojkar och manliga lärare tillbaka till skolorna i Afghanistan.

Islamistgruppen har tidigare lovat att regeringen ska vara mer öppen för kvinnors deltagande i samhället jämfört med gruppens extremt hårdföra styre under 1990-talet. Men inför skolornas öppnande för elever i åldrarna 13-18 år välkomnas endast pojkar tillbaka, enligt ett uttalande från landets utbildningsdepartement under fredagen.

"Alla manliga lärare och elever ska delta i utbildningarna", hette det i uttalandet, som inte nämnde kvinnliga lärare eller flickor.

FN oroade

FN säger sig vara "djupt oroade" över flickors framtida skolgång i Afghanistan.

"Det är avgörande att alla flickor, inklusive äldre flickor, tillåts att återuppta sin utbildning omedelbart. För det behöver kvinnliga lärare få återgå till undervisningen", sade FN:s barnfond Unicef i en kommentar.

Förskolorna i landet har öppnat sedan tidigare, oftast med flickor och pojkar i separata klasser, och där har en del kvinnliga lärare kunnat återgå. Regimen har även tillåtit att kvinnor går på privata universitet, men med kraftiga begränsningar för vilka kläder som tillåts och hur man får röra sig.

Inga kvinnor i regeringen

Även om kvinnor fortsatt är marginaliserade i landet så har afghanska kvinnor de senaste 20 åren lyckats kämpa sig till grundläggande rättigheter. Hundratusentals har kommit i jobb och kvinnor har kunnat bli politiker, jurister, piloter och poliser.

Än så länge har talibanerna inte visat sig särskilt villiga att upprätthålla de framstegen. Inga kvinnor finns med i den nya regeringen och många har slutat gå till arbete.

På fredagen kom även ett annat tecken på talibanernas motvilja mot kvinnornas roll i nuvarande Afghanistan, då departementet för kvinnofrågor såg ut att avvecklas.

Filmer på sociala medier visade tidigare anställda kvinnor utanför byggnaden protestera efter att ha förlorat sina jobb. Samtidigt sågs andra arbeta med att sätta upp skyltar för ett departement som under det förra talibanstyret blev ökänt för att genomdriva den strikt religiösa doktrin som gällde då.

Utrikes

Kidnappad officer fritogs i Nigeria

Utrikes
Utrikes

Nigerianska soldater fritog på fredagen en arméofficer som kidnappades förra månaden från en träningsanläggning i den nordvästra delen av landet, enligt ett uttalande från armén.

Officeren kidnappades den 24 augusti då beväpnade män stormade träningsanläggningen i en vågad attack som förvånade myndigheterna. Två officerare dödades vid det tillfället.

Enligt armén förstördes flera av angriparnas läger och "mängder av banditer" dödades i samband med fredagens fritagning.

Den kidnappade officeren ska ha ådragit sig en mindre skada i samband med fritagningen.

Nordvästra och centrala Nigeria har plågats av kriminella gäng som attackerar byar, kidnappar och dödar invånare samt stjäl boskap och bränner ned hem efter att ha plundrat dem. Gängen har allt mer börjat rikta in sig på att kidnappa skolbarn för att sedan kräva föräldrar och myndigheter på lösesummor.

Utrikes

Kritiserat flyktingläger invigs i Grekland

Migranter protesterar mot förhållanden på flyktinglägret i Samos i samband med att EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson besökte ön i mars i år. Det gamla lägret stänger på måndag. Arkivbild.
Foto: Michael Svarnias/AP/TT
Utrikes
Utrikes Grekland inviger det första av fem nya "stängda" flyktingläger, som ska ersätta tidigare anläggningar som blivit ökända för dåliga levnadsförhållanden.
Flera organisationer har uttryckt oro över de nya lägren.

Taggtråd omger det nya lägret på ön Samos, som också har försetts med övervakningskameror och röntgenskannrar. De övriga fyra lägren ska anläggas på öarna Leros, Lesbos, Kos och Chios, där de flesta flyktingar som tagit sig över havet från Turkiet anländer.

Samoslägret som ska fungera som pilot för övriga så kallade stängda läger kommer endast vara tillgängligt genom elektronisk nyckel, och grindarna kommer att vara stängda på nätterna.

Människorättsgrupper har uttryckt oro över lägren och förra veckan anklagade dussintals organisationer, däribland Amnesty International, Grekland för att ägna sig åt "skadlig politik med syfta att avskräcka och förvara asylsökanden och flyktingar".

Även FN:s flyktingorgan uttrycker viss oro över lägren.

– Ordet "stängd" kommer upp ofta och det är oroande. Asylsökande behöver skydd, de är inte kriminella eller en risk för samhället, de är personer som behöver hjälp, säger Mireille Girard från UNHCR

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL