Utrikes

Newsom blir kvar som Kaliforniens ledare

Invånarna i USA-delstaten Kalifornien har röstat nej till att avsätta guvernör Gavin Newsom.
Foto: Rich Pedroncelli/AP/TT
Utrikes
Utrikes De omstridda covidrestriktionerna till trots – Kaliforniens guvernör Gavin Newsom får behålla sitt jobb. Republikanernas försök att avsätta honom i ett specialval misslyckades.
PREMIUM

– "Nej" var det enda som hördes i kväll, sade en lättad Newsom enligt medier på sin valvaka, efter att stora mediebolag som NBC, CNN, Fox News och AP utsett honom till segrare.

– Nu vill jag fokusera på vad vi sade ja till som delstat. Vi sa ja till vetenskap, vi sa ja till vaccin. Vi sa ja till att få ett slut på pandemin.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Nio avrättade för rebelledares död

Utrikes
Utrikes

Nio män har avrättats för inblandning i det luftangrepp som dödade bland annat huthirebellernas näst högste ledare Saleh al-Sammad 2018, uppger rörelsen.

Saleh al-Sammads död anses ha varit ett hårt slag mot Huthirebellerna, som stöds av Iran och som kontrollerar bland annat huvudstaden Sanaa. Sex andra personer dödades också i attacken i provinsen Hodeida.

Sammanlagt har 17 personer dömts för inblandning i attacken.

Sedan konflikten i landet inleddes 2014 har tiotusentals människor dödats och omkring 3,3 miljoner människor har tvingats på flykt. Landet har drabbats hårt av hungersnöd i vad FN kallar världens värsta humanitära kris.

Utrikes

Minst två döda i attack riktad mot talibanerna

Utrikes
Utrikes

Minst två personer har dödats och 19 personer har skadats efter flera explosioner i Jalalabad i östra Afghanistan på lördagen, enligt uppgifter från sjukvården och lokala medier.

Attackerna ska ha varit riktade mot talibanfordon och är de första dödliga explosionerna i landet sedan talibanrörelsen tog makten i Afghanistan.

Utrikes

Fredriksen: Vi måste göra mer för klimatet

Danmarks statsminister Mette Frederiksen under kongressen på lördagen.
Foto: Henning Bagger/Ritzau Scanpix/AP/TT
Utrikes
Utrikes Danmark måste öka sina ansträngningar i arbetet mot klimatkrisen, säger statsminister Mette Frederiksen i sitt tal på Socialdemokraternas kongress i Aalborg på lördagen.

– Med rapporten från FN:s klimatpanel IPCC står det klart att även de länder som har kommit långt måste göra mer än de gör i dag. Det gäller även för Danmark.

Regeringen har vid upprepade tillfällen kritiserats av samarbetspartierna SF, De Radikale och Enhedslisten för att göra för lite för klimatet.

Konkret handlar det bland annat om att de politiska förhandlingarna om jordbrukets bidrag till klimatet som nu går in i slutfasen måste förses med bindande klimatmål för jordbruket.

– Jordbruket måste naturligtvis omfattas av ett bindande klimatmål, säger Fredriksen.

Troels Lund Poulsen, chefsförhandlare för oppositionspartiet Venstre, säger dock att de inte vill vara med i klimatavtalet om inte regeringen hostar upp mer pengar.

– Om regeringens besked är att de pengarna som finns är de som ligger på bordet – det vill säga nästan inga pengar alls till den gröna omställningen – då kommer det kosta omkring 10 000 och 15 000 jobb.

– Och det kommer vi inte att delta i.

Fredriksen avvisar dock Venstres krav. Mer pengar än vad som tidigare aviserats är inte regeringens utgångspunkt, säger hon till Politiken.

Utrikes

Poliser skadade vid protest mot restriktioner

Polisen i Melbourne använder pepparsprej under sammandrabbningen på lördagen.
Foto: James Ross/AP/TT
Utrikes
Utrikes Sex poliser har förts till sjukhus med skador de fått i samband med en marsch mot coronarestriktioner i den australiska storstaden Melbourne.
235 protestdeltagare har gripits.

Runt 700 personer deltog i lördagens demonstration i Australiens andra största stad Melbourne. Detta trots den gällande nedstängningen, som innebär att själva demonstrationen utgjorde en olaglig folksamling.

– Vad vi såg i dag var en grupp demonstrerande som samlades, inte för att demonstrera för frihet, utan helt enkelt för att mucka gräl och slåss med polisen, säger polischefen Mark Galliott.

2 000 poliser hade satts in, bland annat för att försöka hindra demonstranterna från att nå stadens centrala delar, genom att stänga av vägar och stoppa kollektivtrafiken.

Melbourne är satt under sin sjätte nedstängning sedan pandemin startade. I hela delstaten Victoria rapporterades över 500 fall av covid-19 under lördagen.

I landets största stad Sydney i New South Wales planerades en liknande demonstration, men den ska ha avvärjts av ett stort antal poliser. Där greps 32 personer, enligt nyhetsbyrån AFP.

Myndigheterna har meddelat att de flesta restriktioner som har införts i Victoria, New South Wales och i huvudstaden Canberra kommer att fortsätta gälla fram till att minst 70 procent av befolkningen, 16 år och äldre, är färdigvaccinerad.

Utrikes

Trumpvänliga protester vid Kapitolium – igen

Delar av det taggtrådsbefästa staket som restes runt kongressbyggnaden Kapitolium i Washington DC efter upploppen den 6 januari.
Foto: J Scott Applewhite/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det höga staketet är rest och nationalgardet står redo.
En grupp aktivister väntas inom kort till USA:s kongressbyggnad. Där ska de protestera mot åtalen mot dem som deltog i de våldsamma upploppen vid Kapitolium den 6 januari.

Arrangemanget kallas "Justice for J6" (ungefär Rättvisa för 6 januari) och ordnas av gruppen Look Ahead America. Dess grundare Matt Braynard har tidigare varit data- och strategichef för expresident Donald Trumps valkampanj, men på hemsidan påstår han att manifestationen enbart handlar om vad han kallar "politiska fångar" – de närmare 600 personer som åtalats för den dödliga stormningen den 6 januari.

– Ta gärna med hemgjorda skyltar som kräver rättvisa för dessa politiska fångar, säger Braynard i en video inför protesten, där han också manar deltagarna att klä sig i amerikanska flaggans färger.

Politiskt motiverade?

Den 6 januari var det datum som kongressens båda kamrar samlades för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till ny president.

Parallellt höll den dåvarande presidenten Trump ett politiskt massmöte i staden. Vid det upprepade han sina påståenden om valfusk och uppmanade anhängarna att gå till kongressen och "fajtas utav helvete".

De gjorde som han sade, men protesterna övergick till våldsamheter. När hundratals personer, många av dem med Trumpflaggor, stormade Kapitolium och drabbade samman med polis dödades minst fem personer.

Staket rest

Många greps i samband med och efter upploppet, och omkring 600 personer har hittills åtalats. Men Braynards grupp hävdar att åtalen är politiskt motiverade och kallar den aktivist som sköts av polis när hon försökte klättra in i Kapitolium för "martyr".

Att gruppen fått tillstånd att demonstrera vid just kongressbyggnaden har förvånat många i den amerikanska huvudstaden. De senaste dagarna har det höga staket som restes efter stormningen, men revs i juli, omigen byggts upp, rapporterar bland andra tv-kanalen CBS. Kapitoliums polisstyrka har dessutom bett försvarshögkvarteret Pentagon om hjälp från nationalgardet under manifestationen.

Flera talare väntas till protesten, som inleds klockan 18 svensk tid. Parallella demonstrationer hålls i minst 17 delstatshuvudstäder.

Trump har ställt sig bakom protesten och även upprepat sina falska påståenden om att presidentvalet inte gick rätt till – påståenden som var själva drivkraften bakom protesten i januari när Kapitolium sedan stormades.

Tina Magnergård Bjers/TT

FAKTA

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades ledamöterna i senaten och representanthuset i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och ny president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga någon med skuld i ett riksrättsärende.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinofeber

Fortsatt hårt tryck på Spelinspektionen – 95 spelbolag beviljats licens

Casinofeber Nio månader efter nya spellagen och intresset är fortsatt skyhögt. 95 spelbolag har beviljats svenskt spellicens och tillsammans driver de närmare 200 spelsidor. Casinofeber hjälper dig att hitta aktören som passar dig allra bäst.

Få har missat den tillväxt som har skett på spelmarknaden sedan den nya spellagen infördes vid årsskiftet. Regeringens beslut om att släppa på sitt monopol i utbyte mot en spelskatt och krav på spellicens, förvånade nog många, men har alla redan visat sig vara ett smart och strategiskt drag.

Även om det låter motsägelsefullt har nämligen den svenska regeringen lyckats återta kontrollen över en svårkontrollerad marknad. Dessutom klirrar det fint i statskassan – en miljardjackpot för staten, som Svenska Dagbladet uttryckte det.

Att skaffa en spellicens är både kostsamt och kommer med en hel del skyldigheter. Bland annat måste spelbolagen värna om sina användares spelvanor och hantera alla personuppgifter med största varsamhet. Med spelskatten gör också staten miljarder i vinst.

Närmare 200 spelsidor på den svenska marknaden

Skeptiska röster trodde att regleringen skulle skrämma bort spelbolagen, men nu rapporterar Spelinspektionen att hela 95 spelbolag har beviljats spellicens sedan årsskiftet. De flesta av dessa driver dessutom mer än en spelsida. Totalt rör det sig om närmare 200 olika casinosidor att välja och vraka mellan.

Även om det är härligt med valfrihet, innebär också det enorma utbudet att det kan vara svårt att orientera sig och hitta den aktör som passar en allra bäst. Både när det kommer till erbjudanden och gränssnitt. För en stor del av spelnöjet ligger i att bruka en tjänst som känns rätt.

Casinofeber guidar dig

Hos jämförelsesidan Casinofeber.se hittar du den bästa listan över casinon på nätet. För att sammanställa listan har Casinofeber tagit hänsyn till variabler som: välkomstbonusar, spelutbud, användarnöjdhet och fördelaktiga tekniska lösningar.

I den sista kategorin hittar vi en rad funktioner som förbättrar användarupplevelsen. Exempelvis möjligheten att kunna legitimera sig direkt med hjälp av BankID istället för att behöva dela med sig av känsliga personuppgifter, och smidiga betallösningar som PayPal och Swish.

Förutom att det går snabbare att göra insättningar och uttag med den här typen av tredjepartstjänster, än vad en vanlig banktransaktion gör, så behöver man inte heller dela med sig av sina kontouppgifter. Något som fler och fler uppskattar.

Casinofeber ser också till att hela tiden hålla sina up to date, så att besökaren alltid kan känna sig trygg med att rekommendationerna är aktuella.

Spelintresset ser inte ut att minska och fler spelbolag kommer att dyka upp inom kort. Casinofeber hjälper dig att hålla dig uppdaterat och noterar dig så fort någon ny spännande aktör gör entré på den svenska spelmarknaden.

Utrikes

Bara pojkar kallas till skolan av talibanerna

Kvinnor i Kabul som demonstrerar mot talibanstyret. Bild från 3 september.
Foto: Wali Sabawoon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Flickorna exkluderas när talibanerna beordrar pojkar och manliga lärare tillbaka till skolorna i Afghanistan.

Islamistgruppen har tidigare lovat att regeringen ska vara mer öppen för kvinnors deltagande i samhället jämfört med gruppens extremt hårdföra styre under 1990-talet. Men inför skolornas öppnande för elever i åldrarna 13-18 år välkomnas endast pojkar tillbaka, enligt ett uttalande från landets utbildningsdepartement under fredagen.

"Alla manliga lärare och elever ska delta i utbildningarna", hette det i uttalandet, som inte nämnde kvinnliga lärare eller flickor.

FN oroade

FN säger sig vara "djupt oroade" över flickors framtida skolgång i Afghanistan.

"Det är avgörande att alla flickor, inklusive äldre flickor, tillåts att återuppta sin utbildning omedelbart. För det behöver kvinnliga lärare få återgå till undervisningen", sade FN:s barnfond Unicef i en kommentar.

Förskolorna i landet har öppnat sedan tidigare, oftast med flickor och pojkar i separata klasser, och där har en del kvinnliga lärare kunnat återgå. Regimen har även tillåtit att kvinnor går på privata universitet, men med kraftiga begränsningar för vilka kläder som tillåts och hur man får röra sig.

Inga kvinnor i regeringen

Även om kvinnor fortsatt är marginaliserade i landet så har afghanska kvinnor de senaste 20 åren lyckats kämpa sig till grundläggande rättigheter. Hundratusentals har kommit i jobb och kvinnor har kunnat bli politiker, jurister, piloter och poliser.

Än så länge har talibanerna inte visat sig särskilt villiga att upprätthålla de framstegen. Inga kvinnor finns med i den nya regeringen och många har slutat gå till arbete.

På fredagen kom även ett annat tecken på talibanernas motvilja mot kvinnornas roll i nuvarande Afghanistan, då departementet för kvinnofrågor såg ut att avvecklas.

Filmer på sociala medier visade tidigare anställda kvinnor utanför byggnaden protestera efter att ha förlorat sina jobb. Samtidigt sågs andra arbeta med att sätta upp skyltar för ett departement som under det förra talibanstyret blev ökänt för att genomdriva den strikt religiösa doktrin som gällde då.

Utrikes

Kidnappad officer fritogs i Nigeria

Utrikes
Utrikes

Nigerianska soldater fritog på fredagen en arméofficer som kidnappades förra månaden från en träningsanläggning i den nordvästra delen av landet, enligt ett uttalande från armén.

Officeren kidnappades den 24 augusti då beväpnade män stormade träningsanläggningen i en vågad attack som förvånade myndigheterna. Två officerare dödades vid det tillfället.

Enligt armén förstördes flera av angriparnas läger och "mängder av banditer" dödades i samband med fredagens fritagning.

Den kidnappade officeren ska ha ådragit sig en mindre skada i samband med fritagningen.

Nordvästra och centrala Nigeria har plågats av kriminella gäng som attackerar byar, kidnappar och dödar invånare samt stjäl boskap och bränner ned hem efter att ha plundrat dem. Gängen har allt mer börjat rikta in sig på att kidnappa skolbarn för att sedan kräva föräldrar och myndigheter på lösesummor.

Utrikes

Kritiserat flyktingläger invigs i Grekland

Migranter protesterar mot förhållanden på flyktinglägret i Samos i samband med att EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson besökte ön i mars i år. Det gamla lägret stänger på måndag. Arkivbild.
Foto: Michael Svarnias/AP/TT
Utrikes
Utrikes Grekland inviger det första av fem nya "stängda" flyktingläger, som ska ersätta tidigare anläggningar som blivit ökända för dåliga levnadsförhållanden.
Flera organisationer har uttryckt oro över de nya lägren.

Taggtråd omger det nya lägret på ön Samos, som också har försetts med övervakningskameror och röntgenskannrar. De övriga fyra lägren ska anläggas på öarna Leros, Lesbos, Kos och Chios, där de flesta flyktingar som tagit sig över havet från Turkiet anländer.

Samoslägret som ska fungera som pilot för övriga så kallade stängda läger kommer endast vara tillgängligt genom elektronisk nyckel, och grindarna kommer att vara stängda på nätterna.

Människorättsgrupper har uttryckt oro över lägren och förra veckan anklagade dussintals organisationer, däribland Amnesty International, Grekland för att ägna sig åt "skadlig politik med syfta att avskräcka och förvara asylsökanden och flyktingar".

Även FN:s flyktingorgan uttrycker viss oro över lägren.

– Ordet "stängd" kommer upp ofta och det är oroande. Asylsökande behöver skydd, de är inte kriminella eller en risk för samhället, de är personer som behöver hjälp, säger Mireille Girard från UNHCR

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL