Inrikes

SD:s partisekreterare blir kvar

Sverigedemokraternas Richard Jomshof stannar kvar på posten som partisekreterare. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof blir kvar på sin post i partiet, rapporterar Sveriges Radio Ekot. Han har tidigare uppgivit att han skulle lämna jobbet som partisekreterare före valet nästa år.

Nu uppger Jomshof för Ekot att han låtit sig övertalas av partiledaren Jimmie Åkesson att stanna kvar på posten fram till över valet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Kyrkovalets viktigaste frågor

Inrikes
Inrikes Varför ska man i kyrkovalet rösta på er? Vilken är er viktigaste fråga?
Så här svarar de elva nomineringsgrupper som i dag sitter i kyrkomötet via mejl på TT:s frågor.

1. Socialdemokraterna (76 mandat efter kyrkovalet 2017):

"Frågan är om Svenska kyrkan bara ska vara en kyrka för vissa eller för alla? Vårt svar är givet: Socialdemokraterna står upp för en öppen kyrka där du ska känna dig välkommen – oavsett vem du är och var du kommer ifrån. Socialdemokraterna vill att Svenska kyrkan ska fortsätta att vara en öppen folkkyrka. En stark kraft mot förtryck och för en inkluderande människosyn".

2. Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk) (43 mandat):

"En röst på Posk är en röst på engagerade församlingsbor som brinner för Svenska kyrkan, som bär en bred mångfald av erfarenheter och åsikter, värdesätter mångfalden, har församlingen i centrum och som vill ta ett större ansvar för Svenska kyrkan. Den allra viktigaste frågan för Posk är att de partipolitiska grupperingarna slutar ställa upp i Svenska kyrkans interna kyrkoval".

3. Centerpartiet (34 mandat):

"Centerpartiet står för en stark röst för en nära folkkyrka i hela landet som är engagerad, öppen och tillgänglig. Som med mod står upp för värme, medmänsklighet och en grön omställning. Vi vill ha en öppen folkkyrka, tillgänglig för alla, som med kraft verkar för alla människors lika rättigheter och värde. En grön folkkyrka med målet att bli klimatneutral senast 2030".

4. Sverigedemokraterna (24 mandat):

"Rösta på Sverigedemokraterna om du vill se en kyrka som värnar våra traditioner och den kristna tron. Vi vill att kyrkan förvaltar vårt gemensamma kulturarv och utgör en sköld mot vänstervriden aktivism och politisk islam. Den största utmaningen är att bryta den vänsterliberala partipolitiska dominansen inom Svenska kyrkan och återgå till en kyrka som fokuserar på den kristna tron och att förvalta kulturarvet".

5. Borgerligt alternativ (BA) (22 mandat):

"Man ska rösta på Borgerligt alternativ om man vill minska partipolitiseringen och dess inflytande i och över Svenska kyrkan, motverka centralisering och tvångsvisa sammanslagningar av församlingar och tendensen att koncentrera makt och resurser till Svenska kyrkans nationella nivå. Vi vill stärka församlingarna genom att minska den pågående centraliseringen och byråkratiseringen. Det skulle ge församlingarna bättre förutsättningar att satsa på barn- och ungdomsverksamhet, diakoni, gudstjänster, kyrkomusik och att bevara det kyrkliga kulturarvet".

6. Öppen kyrka (11 mandat):

"Öppen kyrka är en tydlig nomineringsgrupp som allt sedan starten för 20 år sedan har stått för människors lika värde. Vi vill på sikt att alla präster skall vara skyldiga att viga par oavsett kön. Vi har drivit på i sociala frågor och vill lyfta fram diakonin och Svenska kyrkans engagemang i kyrka och samhälle, för att möta alla medlemmar. Vi vill att kyrkans sociala och diakonala arbete ska få ta mer plats och att dop, bröllop och begravning ska funka för alla medlemmar, oavsett vem man är. Kyrkan ska ta sitt ansvar för att minska det ekologiska fotavtrycket".

7. Frimodig kyrka (10 mandat):

"Vi vill se en kyrka som står fri från politiska partier, som står för en tydlig bekännelse till Jesus Kristus och som låter den gudstjänstfirande församlingen vara grunden i sin organisation. Svenska kyrkan bör bli fri från de politiska partiernas direkta och indirekta inflytande".

8. Vänstern i Svenska kyrkan (9 mandat):

"Vi hämtar inspiration från befrielseteologin där tro och politik alltid gått hand i hand. Där våra diakoner ser trasiga maskor i det sociala välfärdsnätet, måste vi på politisk väg se till att förändra lagstiftningen. Vi vill fördela budgeten så att fler resurser styrs till diakoniarbetet (kyrkans socialtjänst). På så sätt kan vi vara med och stötta utsatta och fattiggjorda människor".

9. Kristdemokraterna i Svenska kyrkan (7 mandat):

"Man ska rösta på oss för att vi vill bevara samvetsfriheten för präster i äktenskapsfrågan och för att vi vill att Svenska kyrkan ska starta fristående kristna konfessionella skolor. Svenska kyrkan har förlorat ca 1,5 miljoner medlemmar sedan år 2000 och kunskaperna om den kristna tron har sjunkit drastiskt. Därför är den viktigaste frågan hur Svenska kyrkan kan bli en missionerande och undervisande kyrka igen".

10. Fria liberaler i Svenska kyrkan (7 mandat):

"Vi arbetar för att öppenhet och tolerans ska genomsyra hela Svenska kyrkan och vi kämpar mot rasism, diskriminering och homofobi och är den nomineringsgrupp som verkligen menar detta, utan att det är tomma ord. Alla medlemmar i Svenska kyrkan ska få välja vilken församling som man vill tillhöra. Det kan ha stor betydelse att du får tillhöra till exempel den församling där du arbetar, i stället för den församling där du bor".

11. Miljöpartister i Svenska kyrkan (6 mandat):

"Du ska rösta på oss om du vill att kyrkan ska bli mer tydlig och synlig mot diskriminering och rasism, att kyrkan ska förvalta jord och skog på ett för skapelsen hållbart sätt och att det kristna budskapet blir mer än fina ord och ritualer. Allra viktigaste frågan är skogen och den biologiska mångfalden, att rädda skapelsen till kommande generationer".

Inrikes

Ärkebiskopen: "Har förvånats"

Ärkebiskop Antje Jackelén har förvånats över att vissa ämnen lyfts som valfrågor i kyrkovalet. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Ska man kunna bli präst om man inte vill viga samkönade par? Ska kyrkans företrädare avstå från att uttala sig i dagsaktuella politiska frågor?
Flera frågor som lyfts inför kyrkovalet står egentligen utanför kyrkopolitikens makt, enligt ärkebiskop Antje Jackelén.

Nomineringsgruppen Öppen kyrka och Socialdemokraterna har båda som mål att alla präster i Svenska kyrkan ska vilja viga samkönade par. Samtidigt skriver Vänstern i Svenska kyrkan: "Lika självklart är det att alla präster ska viga par oavsett hur familjebildningen ser ut".

Det som ifrågasätts är den så kallade väjningsrätten, som innebär att den enskilda prästen i dag kan säga nej till att viga ett samkönat par.

"Biskopens ansvar"

– Det är församlingens ansvar att se till att alla par som har rätt till vigsel också får en vigselförrättare, men man kan inte tvinga en enskild präst till vigsel av ett specifikt par, oavsett kön. Det är vad svensk lag säger, kommenterar ärkebiskop Antje Jackelén.

Hon hänvisar också till kyrkans läronämnd, som kommit fram till att det skulle strida mot Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära om kyrkomötet beslutade om ett sådant krav på prästerna. Det är biskopens ansvar att bedöma om en person är lämplig att bli präst.

– Det säger sig självt. Om man skulle ha en katalog över vilka åsikter eller beteenden en kandidat ska uppvisa så urholkar man själva tanken med biskopens ansvar och uppdrag. Det åligger biskopen att göra en samlad bedömning av varje prästkandidats lämplighet.

Har förvånats

TT: Men ändå lyfts det fram som valfrågor?

– Det har jag också förvånats över, säger Antje Jackelén.

Andra nomineringsgrupper, som Borgerligt alternativ och Sverigedemokraterna, propagerar för att Svenska kyrkans ledning ska avstå från att uttala sig i dagsaktuella politiska frågor, som till exempel migrationspolitik.

"Genom att göra politiska ställningstaganden skapas trösklar och splittring. Kyrkan exkluderar mer än den inkluderar och blir fylld av konflikt, i stället för att vara ett tecken för enhet", skriver Borgerligt alternativ i en debattartikel i Expressen.

"Kraftig politisk slagsida"

Och så här skriver Sverigedemokraterna i sitt valmanifest:

"Svenska kyrkans arbete och opinionsbildning i flykting- och migrationsfrågor är djupt och brett och etablerat sedan flera år och har kraftig politisk slagsida i förhållande till en stor del av medlemmarnas och svenska folkets intresse och önskemål".

Även mot detta resonemang har ärkebiskopen invändningar. I kyrkan har alla viktiga frågor en hemvist, slår hon fast. Varje döpt person har enligt ärkebiskopen ett uppdrag att utifrån sin tro bidra på bästa sätt och för dem som är prästvigda är det ansvaret särskilt stort.

– Svenska kyrkans uppdrag är att förkunna evangelium i ord och handling. Det handlar både om det inre livet men också om de konsekvenser som tron får i det offentliga rummet och därför är Svenska kyrkan alltid intresserad av samhällsfrågor.

Två ansvarslinjer

I grunden finns två ansvarslinjer inom Svenska kyrkan, framhåller hon. Den ena bestäms av hur medlemmarna röstar i kyrkovalet, den andra består av den så kallade vigningstjänsten, alltså biskopar, präster och diakoner.

TT: Om du i stället var kyrkopolitiker, vilka frågor skulle du lyfta?

– En fråga som inte kommit upp så mycket är den andliga hälsan. Barns rätt till andlig utveckling är svensk lag i och med barnkonventionen. Det här är en samhällsfråga där kyrkan har en given roll.

Antje Jackelén hade också önskat en större debatt om hur trossamfunden behandlats under pandemin och hur detta går ihop med religionsfriheten.

– På gym för kroppen fick man ha en person per tio kvadratmeter, medan i ett gym för själen och anden, det vill säga en kyrka, fick man bara ha åtta personer, oavsett hur stor kyrkan var. Varför var det möjligt att behandla trossamfunden så?

Cecilia Klintö/TT

Valkuvert delas ut till röstande utanför lokalen för förtidsröstning i kyrkovalet 2021 vid S:t Johannes kyrka vid Triangeln i Malmö.
Valkuvert delas ut till röstande utanför lokalen för förtidsröstning i kyrkovalet 2021 vid S:t Johannes kyrka vid Triangeln i Malmö.
Foto: Johan Nilsson/TT
Om ärkebiskopen varit kyrkopolitiker hade hon lyft frågan om den andliga hälsan.
Om ärkebiskopen varit kyrkopolitiker hade hon lyft frågan om den andliga hälsan.
Foto: Johan Nilsson/TT

Inrikes

Åtta av tio på sofflocket i kyrkovalet

I morgon söndag den 19 september är det val i Svenska kyrkan, men förtidsröstningen har pågått en tid.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Nästan fem miljoner personer har rösträtt i årets kyrkoval, men vad ska få dem att gå och rösta? Vid det senaste kyrkovalet röstade bara 19 procent – och det var ändå det högsta valdeltagandet sedan 1934.

– Så länge det finns människor i den här världen som riskerar sina liv i kampen för att rösta i demokratiska val så är det närmast en moralisk skyldighet att vi tar vara på den rösträtt vi har, säger ärkebiskop Antje Jackelén.

Med det sagt så tycker hon inte att valdeltagandet inom Svenska kyrkan kan jämföras med ett riksdagsval, eftersom valbudgeten, kampanjandet och medieuppmärksamheten är så mycket mindre. Ärkebiskopen jämför hellre med andra medlemsorganisationer och då är en miljon röstande i kyrkovalet 2017 inte så lite ändå, resonerar hon.

Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, ser det låga valdeltagandet som ett tecken på bristande engagemang.

– En viktig orsak är sekulariseringen. Även om många är med i Svenska kyrkan så är engagemanget ganska litet, säger han.

Samtidigt är de stora konfliktlinjerna mellan dem som ställer upp i kyrkovalet inte kända och i den mån de är kända engagerar de inte tillräckligt mycket, menar han.

Andra frågor dominerar

Bilden delas av Jan Strid, pensionerad universitetslektor, som studerat kyrkovalen under 2000-talet. Det saknas slående valfrågor, konstaterar han, och samtidigt ges inte valet mycket uppmärksamhet.

– Det är så mycket nu i det politiska livet som gör att kyrkovalet försvinner lite och det blir lite mörker över kyrkovalet. Det är andra frågor som dominerar, säger Jan Strid.

I kyrkovalet 2017 röstade 19 procent, vilket var ett stort kliv uppåt jämfört med valdeltagandet 2013, som låg på knappt 13 procent. Detta har många förklarat med att det blev ett sådant fokus på konflikten mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

– Det som hände förra valet var att S och SD utmanade varandra som huvudmotståndare och tog allt fokus sista veckan före valet, säger Amanda Carlshamre, riksordförande i Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk).

Posk, som blev näst största nomineringsgrupp efter S i förra valet, vill få bort partipolitiken från kyrkan. I stället förespråkar man indirekta val, det vill säga att församlingarna ska få välja representanter till stiften och att stiften ska utse dem som ska sitta i kyrkomötet.

"Skakar på huvudet"

– Man ska vara vald av kyrkan utifrån en trosgemenskap, inte av ett parti utifrån en åsiktsgemenskap, säger Amanda Carlshamre, som tycker att den förra valrörelsen var svår att göra sig hörd i utan att ha ett känt partinamn.

– Det blev ett debattklimat som handlade om att de båda (S och SD) skulle få ut varandra. Det är ju inte heller särskilt kristet, tänker vi, och skakar på huvudet åt det som händer.

Jesper Eneroth, S-gruppledare i kyrkomötet, resonerar tvärtom. Inom alla områden i kyrkans verksamhet finns det olika åsikter och då är det viktigt att medlemmar som ska gå och rösta får en tydlig varudeklaration inför valet, anser han.

– Jag hör ibland från dem som kallar sig opolitiska att det inte finns utrymme för politik och åsiktsskillnader i kyrkan. Då kan jag fråga mig varför det finns tre grupper som kallar sig opolitiska? Varför finns det inte bara en?

Han vill inte peka ut någon grupp som huvudmotståndare i valet, utan värderingar och åsikter. Kravet på indirekta val ser han som ett sätt att frånta alla medlemmar rätten att utse sina representanter.

– Jag tycker att alla medlemmar ska ha samma rättigheter, oavsett vilken relation de har till kyrkan.

SD utreder sin roll

Sverigedemokraterna vill se en förutsättningslös utredning av valsystemet inom kyrkan.

– Vi märker av en frustration hos kyrkans medlemmar och anställda och ser att man har svårt att förstå den starka partipolitiska kopplingen, säger Aron Emilsson, SD-ledamot i kyrkostyrelsen.

Efter årets kyrkoval kommer SD också att utreda partiets framtida engagemang och roll i kyrkovalet, men även detta ska ske förutsättningslöst.

Han sticker inte under stol med att kyrkopolitiken har gett SD nyttiga erfarenheter och kunskaper som sedan varit till hjälp i de allmänna valen.

– Kyrkomötet, som beslutsfattande organ inom den Svenska kyrkan, var den första politiska församlingen på nationell nivå där SD blev invalt och representerat, konstaterar Aron Emilsson.

I årets kyrkoval ställer Alternativ för Sverige upp och Emilsson ser det som ett sätt för dem att försöka vinna insteg genom att kandidera i de direktval som finns.

– Det är bara att konstatera att det är så. Det får kyrkomedlemmarna bedöma om de är företrädare man vill vara representerade av.

Cecilia Klintö/TT

Lars-Inge Olsson förtidsröstar i Malmö. 'Jag tycker att man ska utnyttja sina demokratiska rättigheter'.
Lars-Inge Olsson förtidsröstar i Malmö. "Jag tycker att man ska utnyttja sina demokratiska rättigheter".
Foto: Johan Nilsson/TT
Janette Hermansson i Malmö har förtidsröstat i kyrkovalet och valt samma parti som hon brukar göra i allmänna val. 'Jajamän, det säkra kortet'.
Janette Hermansson i Malmö har förtidsröstat i kyrkovalet och valt samma parti som hon brukar göra i allmänna val. "Jajamän, det säkra kortet".
Foto: Johan Nilsson/TT
För Timea Janson är det viktigt att rösta i kyrkovalet. 'Jag tycker att Svenska kyrkan gör väldigt mycket bra och i och med det så har jag också känt att jag behöver rösta'.
För Timea Janson är det viktigt att rösta i kyrkovalet. "Jag tycker att Svenska kyrkan gör väldigt mycket bra och i och med det så har jag också känt att jag behöver rösta".
Foto: Johan Nilsson/TT
Jim Sjöberg förtidsröstar vid Triangeln i Malmö. 'Jag röstar som jag alltid har gjort, som jag gör i de andra valen'.
Jim Sjöberg förtidsröstar vid Triangeln i Malmö. "Jag röstar som jag alltid har gjort, som jag gör i de andra valen".
Foto: Johan Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: Kyrkovalet

Tre val i ett: I kyrkovalet avgörs vilka 251 ledamöter som ska utses till kyrkomötet, som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Samtidigt sker val till stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige, som styr i de 13 stiften och 1 316 församlingarna i Sverige och 31 församlingarna utomlands.

Vem får rösta? Alla som är medlemmar i Svenska kyrkan, har hunnit fylla 16 år och är folkbokförda i Sverige, knappt fem miljoner personer, har rösträtt.

När: Förtidsröstning kan ske i hela landet från den 6 september till och med valdagen, den 19 september.

Vem ställer upp i valet? I valet till kyrkomötet ställer 15 nomineringsgrupper upp. Vissa av dessa bär partinamn, vissa har historiska kopplingar till riksdagspartierna och vissa kallar sig opolitiska. Totalt ställer 601 nomineringsgrupper upp i kyrkovalet.

Hur många brukar rösta? Majoriteten av Svenska kyrkans medlemmar brukar avstå från att rösta. I förra kyrkovalet, 2017, röstade 19 procent, vilket var det högsta valdeltagandet sedan 1934.

Vilka valdes in förra gången? Efter 2017 års kyrkoval blev mandatfördelningen i kyrkomötet enligt följande: Socialdemokraterna 76 mandat, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk) 43 mandat, Centern 34 mandat, Sverigedemokraterna 24, Borgerligt alternativ 22, Öppen kyrka 11, Frimodig kyrka 10, Vänstern i Svenska kyrkan 9, Kristdemokraterna i Svenska kyrkan 7, Fria liberaler i Svenska kyrkan 7, Miljöpartister i Svenska kyrkan 6.

Inrikes

M stramar åt sin migrationspolitik mer

Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard. Arkivbild
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Moderaterna vill strama åt sin migrationspolitik ytterligare – fler uppehållstillstånd bör återkallas.
Förslaget tas upp på partiets arbetsstämma i oktober.

I Ekots lördagsintervju i Sveriges Radio säger Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för partiet, att personer som har fått skydd i Sverige men sedan besöker sitt hemland ska kunna bli av med uppehållstillståndet.

– Jag tycker att det väcker frågan om vi verkligen ger uppehållstillstånd till rätt personer, säger hon.

– Om man väljer att åka tillbaka och semestrar i det land som man har sökt skydd ifrån, då kanske man inte har haft de skyddsskäl som man en gång hävdade, fortsätter Malmer Stenergard.

I paket

Förslaget finns med i ett bredare politikförslag om migration och integration som ska upp på Moderaternas arbetsstämma i slutet av oktober, uppger Moderaterna för TT.

Det aktuella förslaget om uppehållstillstånd går längre än vad partiet drev så sent som när migrationspolitiken behandlades i riksdagen i våras och den nya, permanenta migrationslagstiftningen klubbades.

Sverigedemokraterna har sedan tidigare krävt att fler uppehållstillstånd ska kunna återkallas, till exempel på grund av att förhållandena i hemlandet ändrats eller att personer fått uppehållstillstånd på felaktiga grunder. Enskilda moderata riksdagsledamöter har också lagt motioner om det, men inte Moderaterna som parti.

Återkalla enklare

Både tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd bör kunna återkallas. Och regeln om att det ska krävas synnerliga skäl, det vill säga extra starka för att kunna göra det om en person har haft uppehållstillstånd i mer än fyra år, vill Moderaterna ta bort.

– Det borde vara enklare, den här fyraårsregeln borde inte gälla. Har man kommit hit för att få skydd från förföljelse och förtryck ska man inte heller åka tillbaka till det landet man hävdar att man har varit förtryckt i, säger Malmer Stenergard i intervjun.

Hon framhåller att det inte gäller personer som har fått svenskt medborgarskap.

Partiet återkommer med kravet att Migrationsverket bör få ett uppdrag att starta och driva fler ärenden som handlar om att återkalla uppehållstillstånd. Särskilt om det finns misstanke om att asyl beviljats utifrån falska uppgifter.

Inrikes

Mamma körde rattfull till barnens förskola

Kvinnan hade över tre promille alkohol i blodet. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes

En kvinna i Jönköping åtalas för grovt rattfylleri efter en vinglig färd i staden i augusti.

En annan bilist lyckades stoppa kvinnans framfart efter att ha sett hur bilen kvinnan körde bland annat varit uppe på trottoaren och varit nära att köra in i andra fordon, rapporterar lokala medier.

När polisen kom till platsen lyckades kvinnan inte blåsa i sållningsinstrumentet. Blodprovet som togs därefter visade att hon hade en promillehalt på 3,25. Gränsen för grovt rattfylleri ligger på 1,0 promille.

Kvinnan uppgav att hon varit på väg till en förskola för att hämta sina barn och att hon strax innan hon gett sig iväg druckit en flaska vin.

Erik Lindahl/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Minifinder.se

Ökade våldsbrott i Skåne - vad säger brottsstatistiken?

Minifinder Nano GPS personlarm - telefon och larm i ett!
Minifinder.se I hela Sverige så har våldsbrotten ökat markant de senaste åren och det är egentligen inte förrän efter ett par år man kan se trenderna.

Statistiken över brott kan dock variera lite från år till år, men när man ser över statistiken med ett par års överblick så har brotten stigit sakta men säkert. I Skåne kan vi också tydligt se den här trenden.

En orsak till ökningen tros också vara benägenheten till att anmäla brott. Däremot så har inte vården märkt av trenden när det kommer till behandling av offer som blivit utsatt för våldsbrott och i de regionerna kan man inte se några tecken alls på ökad utsatthet när det kommer till misshandel. Det betyder med andra ord att anmälningsbenägenheten har ökat. Att ökningen inte märks av inom vården tros bero till största del på att fler anmäler och att det inte är någon högre andel av misshandelsfallen som anmäls som är av det grövre slaget.

Skåne ligger 3:a på listan över anmälda våldsbrott i Sverige

Södermanlands län och Stockholms län ligger lite högre än vad Skåne gör när det kommer till anmälda våldsbrott per invånare. Att det ser ut på detta viset beror till stor del på att det är i dessa län som vi hittar Sverige tre största städer.

Statistiken säger dock att det dör mindre människor i våldsbrott och går i linje med vad sjukvården menar på, Detta innebär med andra ord att även om våldsbrotten har ökat, så har inte de fallen av grövre misshandel ökat och inte heller har ett högre antal dött till sviterna från våldsbrott. Det finns flera faktorer som tros spela in till varför vi kan se en ökning av våldsbrott i Sverige.

Detta kan du göra för att känna dig mer trygg:

– Om du har barn så är det bra om du låter barnet ha en telefon att ringa med och som du kan nå dem via. Du kan också använda en GPS Tracker, dessa gör att du alltid kan se var ditt barn befinner sig. Detta ger trygghet och säkerhet till barn och föräldrar.

– Ett överfallslarm är bra att ha i fickan på sin jacka (man ska absolut inte vara rädd i onödan, men de är otroligt effektiva eftersom att de hörs väldigt högt).

- Håll dig lugn! Även om våldsbrott ökar statistiskt sett så ökar inte dödsfall eller personskador, vilket betyder att våldsbrott har ofta någon bakomliggande orsak och är ofta relaterade till dispyter mellan kriminella.

– Många gånger sker våldsbrott i nära relationer där det kan vara svårt att ta sig bort. Om du befinner dig i en situation där du blir misshandlad i hemmet, så prata med någon och sök dig till hjälp. Det kan vara svårt att berätta om, men det finns alltid professionella människor du kan vända dig till för att få råd, stöd och hjälp att bli fri din situation Om du är utsatt för våld i nära relation så kan du kontakta Malmös kriscentrum.

- Ha alltid med dig din telefon ifall du skulle råka illa ut på något sätt, så att du alltid kan ringa och be om hjälp eller för att bara prata med någon som kan lugna dig om du är orolig.

Om du är med om ett våldsbrott, oavsett om det är en av familjens medlemmar som skadar dig eller om du blir illa behandlad av någon du inte känner sedan tidigare så är det viktigt att anmäla. Genom att anmäla vad du blivit utsatt för så står du automatiskt upp för alla andra som också blivit utsatta för våldsbrott.

Inrikes

Viktig gräns är nådd – smittan kan tryckas tillbaka

Andel i befolkningen, 16 år eller äldre, som vaccinerats den 16 september.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes
Inrikes Drygt 73 procent av Sveriges befolkning, 16 år och äldre, har nu fått dubbla doser covidvaccin. Men så många som 80 procent av samma åldersgrupp kan vara immuna och det borde enligt professor Joakim Dillner räcka för att smittspridningen och antalet personer som blir allvarligt sjuka ska fortsätta att minska.

På veckans presskonferens sade Folkhälsomyndigheten att smittspridningen i Sverige planar ut. Även antalet covidsmittade som intensivvårdas minskar, efter en liten uppgång efter semestrarna.

Joakim Dillner, som är professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, säger att den utvecklingen vi ser nu inte är förvånande.

– Det är precis det jag har förväntat mig i takt med att vi har haft väldigt god vaccinationsuppslutning och väldigt många i de yngre åldersgrupperna nu är vaccinerade. Även om den här deltavarianten är svårare att få koll på så borde det faktiskt räcka till att se en minskning både av allvarliga sjukdomsfall och smittspridning.

Bör räcka

Om man räknar samman de drygt 73 procent av befolkningen (från 16 år och uppåt) som är dubbelvaccinerade och de som har naturlig immunitet på grund av genomgången infektion, landar man någonstans kring 80 procent immuna i Sverige i den åldersgruppen, enligt Dillner. Och det borde räcka för att kunna trycka tillbaka smittan i samhället.

– Jag fick det till att man borde börja se en minskning av smittan när vi hade 75 procent vaccinerade, säger Joakim Dillner.

Men än kan vi inte vara säkra på att covidsmittan är under kontroll och att en fjärde våg inte kommer att skölja över oss.

– Nej, det skulle jag inte vilja säga. Att försöka förutsäga framtiden är alltid svårt. Men det finns ju ganska standardiserade sätt att titta på det, med erfarenhet från hur virus sprids och med hur mycket vaccin skyddar. Men det kan fortfarande hända oförutsedda händelser.

Nya mutationer

TT: Vilken typ av händelser skulle det kunna vara?

– Det jag är mest rädd för just nu är om infektionen skulle fortsätta cirkulera här i närvaro av hög vaccinimmunitet. Då kan det selektera fram virus som kan vara resistenta mot vaccinet. Om man ska gissa på sannolikheten beror det på hur många som har infektionen och hur mycket av infektionen som rör sig i samhället. Eftersom det nu är lite infektioner är nog risken ganska liten, säger Joakim Dillner.

Beatrice Nordensson/TT

Inrikes

Vapenlösa jägare på krigsstigen

Foto: Johan Hallnäs
Inrikes
Inrikes Jägare och sportskyttar som väntat, i vissa fall, flera månader på licens för sina nya vapen har börjat ilskna till. Hos JO strömmar det in anmälningar om långa handläggningstider hos polisen och många jägare är oroliga att de ska stå bösslösa till höstens jakt.

– Om man inte i maj kan köpa ett vapen som man kan använda på älgjakten samma höst är det inte rimligt, säger jägaren Fredrik Korsbäck, som nu väntat i 17 veckor på licens för sin nya bössa.

Han säger att de långa handläggningstiderna hos polisen för vapenlicenser får konsekvenser för många jägare.

– Det är många som planerat in jakter till hösten, det kan vara dyra betaljakter eller att man ska vara med i ett älgjaktlag. Men utan vapenlicensen har vi inte de verktyg vi behöver, säger han.

Bland det 70-tal anmälningar som kommit in till JO i år om långa handläggningstider finns flera som väntat 16-18 veckor på beslut.

En person skriver att han väntat 19 veckor på sin licens. En annan anmälare har väntat elva veckor och då fått besked att ärenden ännu inte tilldelats någon handläggare.

En person som kontaktade polisen när 13 veckor gått sedan ansökan om licens skickades in skriver i sin anmälan att han då fick beskedet att handläggaren gått på semester och att ärendet "kommer att behandlas när det behandlas".

Angelägen fråga

Stefan Nyman som är byråchef på JO säger att de har märkt av en tydlig ökning av anmälningar gällande vapenärenden.

– Alla som anmäler hit får ett beslut från JO. Som det ser ut nu får nästan alla beskedet att frågan är angelägen och att JO avser att titta vidare på den genom inspektion. Därför gör vi ingenting i förhållande till den enskilda.

JO:s ambition är att, när släppta coronarekommendationer gör det möjligt, ännu en gång granska polisens handläggningstider i vapenärenden.

– Det är en fråga som hängt med JO sedan ett antal år tillbaka och vi har följt upp det vid några tillfällen, säger Stefan Nyman.

30 dagar inte lag

En granskning som JO inledde 2013 ledde till kritik mot polisens långsamma arbete med vapenärenden. Då var den genomsnittliga handläggningstiden 40 dagar och dåvarande Rikspolisstyrelsen gjorde bedömningen att ärendena borde kunna handläggas och avslutas på 30 dagar.

"Jag delar uppfattningen att detta är ett rimligt krav", skrev JO Cecilia Renfors i beslutet 2014.

Flera av årets anmälare hänvisar till skrivningen i beslutet 2014 om att ett vapenärende ska handläggas och avslutas på 30 dagar.

– Det fristen har av många uppfattats som ett lagstadgat krav, men det är en missuppfattning. Det var en ambition som polisen hade då.

TT: Men hur lång tid är det rimligt att det får ta?

– Det är det allmänna skyndsamhetskravet att det ska handläggas så fort som möjligt. Det finns inga särskilda frister, säger Stefan Nyman.

Annan myndighet

Ola Wälimaa är förbundsjurist på Svenska Jägareförbundet och han säger att de långa handläggningstiderna är ett problem som pågått i snart ett decennium.

– Det är naturligtvis ingenting som vi accepterar från jägarkåren. Vi i Svenska Jägareförbundet har under lång tid drivit det här mot Polismyndigheten och bland annat kommit med ett antal förslag av lagstiftningskaraktär där man kan underlätta polisen arbetsbörda, till exempel ta bort kravet på tillstånd för ljuddämpare, säger Ola Wälimaa.

Ytterst har Svenska Jägareförbundet förslagit att en annan myndighet ska ta över ansvaret för vapenärenden.

– Det är en stor frustration där man känner att polisen inte tar det här riktigt på allvar. Det kan man på sätt och vis förstå eftersom det finns andra stora problem i samhället och att man vill ha resurser till att bekämpa gängkriminalitet och annat. Polisen kommer nog aldrig att kunna prioritera tillräckligt mycket resurser till det här, säger Wälimaa.

Arbete pågår

Polisen har via sin presstjänst avböjt att intervjuas av TT om de långa handläggningstiderna med hänvisning till att "det är hårt tryck på verksamheten". Men i ett mejl skriver Fernando Aranda Cano, som är gruppchef vid förvaltningsrätt inom polisens rättsavdelning, att det pågår ett "omfattande digitaliserings- och effektiviseringsarbete inom myndigheten" som ska kunna korta ledtiderna och effektivisera tillståndsgivning.

Han skriver dock inte när effektiviseringen ska vara genomförd.

För den som väntar på licens för vapen är polisens framtida effektiviseringen dock inte till mycket hjälp.

– Vi behöver ju vapen som ett verktyg för att kunna bedriva den jakt som samhället kräver att vi gör för att minska viltskador för skogsbruk och jordbruk samt trafikolyckor. Då behöver vi våra jaktvapen och då måste någon se till att det finns rimliga förutsättningar för det, säger Ola Wälimaa på Svenska Jägareförbundet.

Beatrice Nordensson/TT

FAKTA

Fakta: Aktuella handläggningstider av vapenärenden

Polisen anger på sin hemsida följande förväntade handläggningstider för ärenden där ansökan gäller jakt eller målskytte, ansökan är komplett ifylld (komplettering behövs ej), avgiften är betald, ansökan inte behöver ytterligare utredning, till exempel vapnets lämplighet för ändamålet

Region Stockholm: 10-12 veckor

Region Syd: 12-13 veckor

Region Bergslagen: 5-6 veckor

Region Nord: 11-12 veckor

Region MItt: 8-10 veckor

Region Väst: 12-13 veckor

Region Öst: 5-6 veckor

Källa: Polisen.se

FAKTA

Fakta: Krav för tillstånd för jaktvapen

För att få tillstånd för jaktvapen måste personen ha jägarexamen och fyllt 18 år.

Dessutom kontrollerar polisen att du är lämplig. Den som gjort sig skyldig till brott eller bedöms olämplig av annan anledning kan få avslag på ansökan.

Den som har tagit jägarexamen anses ha behov av fyra jaktvapen, vilket är den så kallade vapengarderoben för jakt.

Källa: Polisen.se

FAKTA

Fakta: Justitieombudsmannen

Till riksdagens ombudsmän, eller i dagligt tal Justitieombudsmannen (JO) kan alla vända sig som tycker att en myndighet har behandlat dem felaktigt.

JO granskar om myndigheter och enskilda tjänstemän följer lagar och förordningar, det vill säga om det har gått rätt till vid handläggningen av olika ärenden och om enskilda medborgare behandlats på ett korrekt sätt.

JO kan göra kritiska uttalanden och föreslå att myndigheterna förbättrar sina handläggningsrutiner. Uttalandena är inte bindande.

JO har fyra ombudsmän, som riksdagen utser.

Källa: Riksdagen

Inrikes

Fortsatt medlemstapp för Svenska kyrkan

Antalet medlemmar i Svenska kyrkan sjunker. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Svenska kyrkan fortsätter att tappa medlemmar.
PREMIUM

Under 2021, till och med augusti, har kyrkan tappat drygt 21 000 medlemmar, enligt preliminär statistik som TV4 Nyheterna har begärt ut. Drygt 7 200 personer har inträtt medan drygt 28 500 personer har lämnat. Vid årsskiftet var det totala medlemsantalet 5,7 miljoner motsvarande 55,2 procent av befolkningen. Det kan jämföras med år 1972 då 95,2 procent av befolkningen var medlemmar i kyrkan.

Att föräldrar inte för vidare sin tro till barnen och begränsad kristendomsundervisning i skolan påverkar utvecklingen, tror Roland Samuelsson, som kandiderar för Socialdemokraterna till kyrkofullmäktige i Umeå.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL