Utrikes

EU-parlamentet vill ha Kuba-sanktioner

Regeringskritiska demonstranter i Havanna den 11 juli i år. Gripanden efteråt får nu EU-parlamentet att kräva sanktioner mot Kuba. Arkivfoto.
Foto: Eliana Aponte/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Inför EU-sanktioner mot Kuba. Det tycker i alla fall en majoritet av EU-parlamentets ledamöter att medlemsländerna ska göra.

Orsaken är de gripanden som inträffade i somras efter regeringskritiska demonstrationer i kommuniststaten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Granateld och vägbomber i oroligt Syrien

Ett hus som träffats av granateld i den oroliga provinsen Idlib i Syrien. Arkivbild.
Foto: Ghaith Alsayed/AP/TT
Utrikes
Utrikes Minst 27 personer uppges ha dödats i det konflikthärjade Syrien, där våldet flammat upp i huvudstaden Damaskus och i Idlib i nordväst.

Morgonrusningen rapporteras ha varit i full gång i Damaskus när två bomber, placerade på en buss som fraktade soldater, exploderade nära Nationalmuseet. Minst 14 personer dödades, rapporterar statliga medier. I den statliga tv-kanalen visades under förmiddagen bilder på den sönderbrända bussen.

Damaskus har varit förhållandevis skonat från attacker den senaste tiden, sedan de syriska regimstyrkorna intog de förorter som hölls av rebeller. Onsdagens dåd beskrivs som det värsta på fyra år. Ingen grupp har dock tagit på sig ansvaret för attacken.

Parallellt rapporteras regimstyrkornas granatbeskjutning ha dödat 13 personer i Ariha i den rebellkontrollerade regionen Idlib i nordväst. Tre av dem var barn, enligt oppositionella Syriska människorättsobservatoriet som bevakar konflikten från Storbritannien.

Kriget i Syrien inleddes 2011, då president Bashar al-Assads regim svarade med våld på de protester för demokrati som utbröt under den arabiska våren. Sedan dess har över 350 000 människor dödats och flera miljoner flytt.

Utrikes

Ny flygattack mot huvudstaden i Tigray

Utrikes
Utrikes En ny flygattack har drabbat den etiopiska regionen Tigrays huvudstad Mekele. Det finns inledningsvis inga uppgifter om att människor har dödats.

Det är den andra bombningen på bara ett par dagar, en skarp upptrappning av den konflikt som pågått i nästan ett år mellan landets regeringsstyrkor med allierade och Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF).

En talesperson för regeringen bekräftar attacken.

"Den riktades mot anläggningar som TPLF har gjort om för att bygga och reparera vapen", meddelar denne.

Enligt ett vittne var det ett industriområde som förstördes i attacken.

– Hela området har bränts. Vi känner inte till om människor drabbats men hela företaget har brunnit till aska, säger vittnet.

Det är andra gången denna vecka som uppgifter kommer om luftoffensiver mot staden. I måndags uppgav först vittnen att stridsflyg genomfört en flygattack i Mekele, vilket senare bekräftades av Etiopien. Den attacken var den första sedan i somras.

FN har beslutat att dra ned sin närvaro i Tigray till hälften och anklagar Etiopien för att medvetet blockera humanitär hjälp till regionen, där människor dör i brist på mat.

Regionen lider även av brist på bränsle och kontanter efter regeringens blockad, vilket har gjort livräddande insatser "extremt utmanande", enligt FN-talespersonen Saviano Abreu.

Sex miljoner människor bor i Tigray, som tidigare hade ett visst mått av autonomi. Hundratusentals människor har tvingats lämna sina hem, vilket har förvärrat krisen.

Utrikes

Moskva värd för internationella talibansamtal

Talibanernas vice premiärminister Abdul Salam Hanafi leder rörelsens delegation i Moskva. Arkivbild.
Foto: Hussein Sayed/AP/TT
Utrikes
Utrikes Talibanerna håller samtal med flera länder i Moskva under onsdagen. Bland annat deltar representanter från Kina och Pakistan.

Mötet beskrivs som ett av talibanernas viktigaste internationella möten sedan rörelsen tog makten i Afghanistan i augusti.

Inget land har hittills erkänt talibanstyret, och inte heller Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov gjorde det i sitt tal i Moskva.

– En ny administration har makten nu, sade han.

– Vi noterar dess ansträngningar för att stabilisera militären och den politiska situationen och arbetet med att få statsapparaten på plats.

Samtalen kommer efter att Rysslands president Vladimir Putin förra veckan varnade för att 2 000 IS-krigare samlats i norra Afghanistan och att deras ledare planerar att skicka in dem i grannländerna förklädda till flyktingar. Syftet uppges vara att sprida oenighet i den före detta sovjetrepubliken.

Talibanernas delegation i Moskva leds av vice premiärminister Abdul Salam Hanafi, som även ledde samtal med EU och USA förra veckan. Före det hölls samtal i Ankara mellan talibanerna och turkiska företrädare.

Enligt Rysslands utrikesdepartement är ett av målen med mötet i Moskva att befästa "det internationella samfundets ansträngningar att förhindra en humanitär kris". Även bildandet av en "inkluderande regering" ska diskuteras.

Representanter för talibanerna har flera gånger de senaste åren haft möten i just Moskva, trots att rörelsen varit terrorstämplad i Ryssland.

Utrikes

Sista natten med gänget för Löfven – och Merkel?

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och statsminister Stefan Löfven vid ett av fjolårets EU-toppmöten. Nu kan båda göra sin sista toppträff på EU-nivå när stats- och regeringscheferna samlas i Bryssel under torsdagen och fredagen. Arkivbild.
Foto: John Thys/AP/TT
Utrikes
Utrikes Heta duster väntas om rättsstatsprinciper och höga energipriser när EU-ländernas ledare samlas till veckans toppmöte i Bryssel.
Mötet lär bli det sista för avgående statsministern Stefan Löfven (S) – och även för tyska Angela Merkel.

Löfven ska ju ersättas när en ny partiledare valts vid Socialdemokraternas kongress i Göteborg den 3-7 november. Om hans ersättare – troligen finansminister Magdalena Andersson – också kan väljas till statsminister av riksdagen väntas hon göra toppmötesdebut på EU-nivå i Bryssel den 16-17 december.

Sannolikt kommer då även Tyskland att representeras av en ny ledare efter Angela Merkel, om SPD:s kanslerkandidat Olaf Scholz – också han just nu finansminister – hinner bygga en ny koalition innan dess.

Hett om Polen

Förutom Löfven och Merkel gör troligen även Tjeckiens premiärminister Andrej Babis nu sitt sista EU-toppmöte, åtminstone på ett tag, efter oppositionens seger i det tjeckiska valet nyligen.

På agendan i Bryssel den här veckan finns ett antal rejält heta frågor. Rättsstatsläget i Polen har blivit akut, med en infekterad strid om huruvida polsk lag ska gå före EU-lag och vad det i så fall innebär. En stor majoritet av övriga EU-länder vill att EU-kommissionen agerar mot Polen och vill ha besked av ordförande Ursula von der Leyen om vad hon planerar.

Energipris

De stigande energipriserna ska också avhandlas. Länder som Ungern och Polen trycker på för att prisläget måste följas av att EU skruvar ner sina klimatambitioner – något som dock EU-kommissionen inte verkar intresserad av.

– 90 procent av den naturgas som vi använder är importerad, liksom 97 procent av oljan, medan de förnybara bränslena är hemgjorda. Övergången till en ren energi är inte bara livsviktig för vår planet utan också avgörande för vår ekonomi och vår motståndskraft mot prischocker, betonar ordförande von der Leyen i en debatt i EU-parlamentet.

Wiktor Nummelin/TT

Lars Larsson/TT

Utrikes

Fartyg fortsatt på grund utanför Bornholm

Det 88 meter långa nederländska fraktfartyg som gått på grund utanför Bornholm har lossnat en smula – men ligger ännu kvar.
Foto: Presse-fotos.dk
Utrikes
Danmark

Det 88 meter långa nederländska fraktfartyg som gått på grund utanför Bornholm har lossnat en smula tack vare hjälp från en polsk båt, uppger Forsvarets Operationscente enligt danska nyhetsbyrån Ritzau.

Nu misstänks en av de sju i besättningen för fylleri i samband med olyckan. Det är ännu oklart vilken funktion denne haft på båten.

Fartyget, som är lastat med gödningsmedel, gick på grund och fastnade ordentligt natten till måndag. Olyckan inträffade då fartyget var på väg från Antwerpen i Belgien till Tallinn i Estland.

Grundstötningen har skett utanför samhället Sorthat Muleby på västra sidan av ön, som ligger bara några mil från Sveriges sydkust.

Det är oklart när båten kommer vara i hamn igen.

Webbkarta
Webbkarta
Foto: Johan Hallnäs/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native NSK

Ökat intresse för att investera i aktier bland unga

www.lotsia.se

Sedan pandemin slog till har världen inte varit sig lik. Hela städer, samhällen och länder har varit tvungna att förändra sina beteenden bara för att klara av att leva med och hantera detta förödande virus som nu har härjat i över ett års tid. Det har varit allt annat än lätt, och det är inte många som kommer komma ur detta helskinnade. Något som dock fått ett rejält uppsving sen pandemin slog till är vår värld online, det vill säga allt som finns att tillgå på nätet och som tillhör kategorin ”digitalt”. Detta har i sin tur lett till att allt fler skaffat sig nya intressen relaterat till bland annat ekonomi.

En kategori inom just detta område, som vuxit sig allt större under de senaste åren, är intresset för investeringar. Närmare bestämt för investeringar i aktier, och det främst bland unga.

Tillgängligheten online öppnar nya dörrar och möjligheter

En fördelaktig egenskap som en stor del av den yngre generationen besitter, det inte minst på grund av att de fötts in i och vuxit upp med den digitala världen, är tron om och förhoppningen på att i princip alla har möjligheten att göra allt. Och det utan att det bara används som ett uttryck för att skapa samhörighet.

Många unga är idag otroligt företagsamma, de kommer på nya idéer, tar tillvara på minsta lilla chans de får och ser inga hinder i att gå sin egen väg. Trots att detta till mångt och mycket kommer från att det idag är möjligt att göra i princip allt via nätet så är detta något som känns lovande för framtidens samhällsbestånd.

Aktier har aldrig tidigare varit så aktuellt

Något som väldigt många intresserat sig för nu när vi varit så begränsade i ”vårt riktiga liv” är just investeringar och sparande online. Här är framförallt investeringar i aktier en kategori som vuxit och blivit otroligt omtalat bland unga.

Tänker man efter är det inte så konstigt, för i dessa tider har i princip alla haft möjligheten att göra bra affärer på börsen. Trots att marknaden har svängt en hel del finns det tydliga tecken på att de allra flesta aktier har tagit en rejäl sväng uppåt. Detta har i sin tur gjort att fler intresserat sig för att kunna ”tjäna pengar på aktier”.

Mycket som talar för att det kan gå bra

Visst är det bra att unga tar saken i egna händer och engagerar sig i saker som kan bidra till en bra ekonomi på sikt. Men samtidigt är det viktigt att man kommer ihåg att detta enorma intresse som skapats på senaste tiden kommer från att det under senaste tiden varit ”relativt enkelt” på marknaden – många har kunnat tjäna pengar utan att ha särskilt stor kunskap.

Att det är så enkelt att handla och göra bra affärer beror också på den tillgänglighet av information som finns att tillgå online idag. Självklart är det något som underlättar för alla unga som vill investera och spara på egen hand.

Bara en sådan sak som att du när och var som helst kan jämföra olika handelsplattformar, exempelvis Avanza eller Nordnet, mot varandra innebär att åtkomsten är större än vad den någonsin varit tidigare. Och detta både på gott och ont.

Marknaden har tagit det lite för långt

En rätt riskfylld följd av denna marknad som vi har kunnat ta del av under de senaste åren, framförallt sen pandemin slog till, är att det ökade intresset för aktieinvesteringar kan gå lite för långt.

Bland unga har det till och med gått så långt att vissa tar snabblån för att kunna investera. För de som är nya på bollen och som kanske inte själva har så mycket pengar att ta av, eller som har läst om något i stil med att ”nu är tiden för att bli rik på aktier”, kan det vara väldigt lätt att bli lurad till att låna pengar för att kunna vara med. Förhoppningsvis får just det en ändring snart.

Utrikes

Får Navalnyj EU-parlamentets finaste pris?

En man utklädd till Rysslands president Vladimir Putin deltar i en demonstration till stöd för den fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj i Genève i juni i år. Arkivbild.
Foto: Michael Probst/AP/TT
Utrikes
Utrikes Oppositionsföreträdare i Ryssland eller Bolivia? Eller rentav en samling afghanska kvinnorättsaktivister? I dag meddelas vem som får EU-parlamentets stora människorättspris år 2021.

Den fängslade ryske antikorruptionsaktivisten och oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj är den i särklass mest kände av de tre finalkandidaterna till årets Sacharov-pris för tankefrihet.

45-åringen avtjänar ett flerårigt fängelsestraff en bit utanför Moskva. Han dömdes av en rysk domstol i fjol för att inte ha uppfyllt en tidigare villkorlig dom då han under 2020 länge vårdades i Tyskland sedan någon försökt mörda honom med nervgiftet novitjok.

Vem som får årets pris avgörs av EU-parlamentets talmanskonferens och gruppledare under onsdagseftermiddagen.

Finalkandidater utöver Navalnyj är bolivianska ex-presidenten Jeanine Áñez – också hon fängslad i sitt hemland, anklagad för bland annat kuppförsök och terrorism – samt en grupp på elva framstående kvinnliga aktivister och politiker i Afghanistan, däribland den tidigare Right Livelihood-pristagaren Sima Samar.

Sacharov-priset har delats ut sedan 1988 och gick i fjol till den samlade oppositionen i Belarus, med presidentkandidaten Svetlana Tichanovskaja i spetsen.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Sacharov-priset

EU-parlamentets Sacharov-pris för tankefrihet har delats ut sedan 1988 och flera gånger gått till personer som senare även tilldelats Nobels fredspris.

Här är de senaste tio årens pristagare:

2020: den demokratiska oppositionen i Belarus.

2019: uiguriske ekonomen Ilham Tohti.

2018: ukrainske filmregissören Oleg Sentsov.

2017: den demokratiska oppositionen i Venezuela.

2016: irakiska yazidiskorna Nadia Murad och Lamiya Aji Bashar.

2015: saudiske bloggaren Raif Badawi.

2014: läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa.

2013: utbildningsaktivisten Malala Yousafzai från Pakistan.

2012: människorättsadvokaten Nasrin Soutoudeh och regissören Jafar Panahi från Iran.

2011: människorättsaktivisterna Asmaa Mahfouz (Egypten) och Razan Zaitouneh (Syrien), libyske politikern Ahmed al-Senussi, syriske satirtecknaren Ali Farzat samt den framlidne tunisiske grönsaksförsäljaren Mohamed Bouazizi.

Utrikes

Enhälligt utskott vill straffa Bannon

Steve Bannon, tidigare chefsstrateg hos USA:s förre president Donald Trump. Arkivbild.
Foto: Eduardo Munoz Alvarez/AP/TT
Utrikes
Utrikes Steve Bannon, tidigare chefsstrateg hos USA:s expresident Donald Trump, vägrar att samarbeta med utredningen om den dödliga stormningen av Kapitolium.
Han bör därför ställas till svars för kongresstrots, anser utredarna.

I en omröstning har samtliga ledamöter i det särskilda utskott i representanthuset som utreder stormningen av kongressbyggnaden den 6 januari röstat för att Bannon bör ställas till svars för kongresstrots (motsvarande domstolstrots).

Om Bannon skulle dömas riskerar han upp till tolv månaders fängelse eller böter. Representanthusets fulla kammare ska på torsdag rösta om huruvida fallet ska drivas vidare.

"Ingen juridisk rätt"

Bannon var kallad att vittna inför utskottet i torsdags, men dök aldrig upp. Utskottets ledamöter ville bland annat fråga honom om hans samtal med Donald Trump inför stormningen, men Bannon avböjde den juridiskt bindande kallelsen med hänvisning till det särskilda skydd (på engelska "executive privilege") som omger presidentämbetet.

Den förklaringen godtas inte av utskottet.

– Herr Bannon har ingen juridisk rätt att ignorera utskottets berättigade kallelse, sade den republikanske viceordföranden Liz Cheney i samband med omröstningen.

Trump sparkade sin högerpopulistiske chefsstrateg i augusti 2017, men det är väl känt att de två har stått i kontakt de senaste åren. Eftersom Bannon inte var Vita hus- eller ens statsanställd när den dödliga kongressattacken skedde finns det dock inget som tyder på att han omfattas av expresidentens eventuella juridiska skydd, resonerar utskottet.

Möjliggör åtal

Utskottets beslut är en rekommendation och möjliggör för det demokratstyrda representanthuset att rösta för att skicka Bannons fall vidare till justitiedepartementet för fortsatt utredning och ett eventuellt åtal.

– Herr Bannon ska lyda oss under utredningen, annars får han ta konsekvenserna, säger utskottets ordförande, demokraten Bennie Thompson.

Samtidigt som utskottet vill förhöra Bannon och andra tidigare medarbetare till Trump har det också begärt att få tillgång till en stor mängd handlingar från dennes tid i Vita huset. Expresidenten försöker dock hindra att dessa lämnas ut genom en stämningsansökan, i vilken han också hänvisar till presidentämbetets särskilda skydd som gör att vissa dokument kan hållas hemliga.

– Herr Trumps argumentation tycks dock avslöja en sak: den tyder på att president Trump personligen var involverad i planeringen och genomförandet av händelserna den 6 januari, något som detta utskott kommer att gå till botten med, säger Liz Cheney.

Representanthusets särskilda utredningsutskott vill straffa Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. I mitten sitter den demokratiske ordföranden Bennie Thompson och den republikanska viceordföranden Liz Cheney.
Representanthusets särskilda utredningsutskott vill straffa Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. I mitten sitter den demokratiske ordföranden Bennie Thompson och den republikanska viceordföranden Liz Cheney.
Foto: J Scott Applewhite/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda USA". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentlige segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas av bara helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter det att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga skuld i ett riksrättsärende.

Utrikes

Bolsonaro riskerar åtal för höga dödstal

Brasilianska senatorer diskuterar om president Jair Bolsonaro bör åtalas. Arkivbild.
Foto: Eraldo Peres/AP/TT
Utrikes
Utrikes Brasiliens president Jair Bolsonaro riskerar åtal för "avsiktliga" brott i samband med hanteringen av coronapandemin.
Över 600 000 människor har avlidit med covid-19 i landet.

I en 1 200 sidor lång rapport rekommenderas åtal mot Jair Bolsonaro. Orsaken är hans hantering av coronapandemin som enligt rapporten, författad av senator Renan Calheiros, har lett till att Brasiliens dödstal är näst högst i världen i faktiska tal.

Utredningsgruppen har inte befogenhet att väcka åtal, men innehållet kan få allvarliga politiska följder eftersom rapporten kommer att skickas till flera rättsliga instanser.

Det är dock enligt analytiker oklart om rekommendationerna kommer att leda till att presidenten anklagas formellt, eftersom Bolsonaro har tillräckligt stort stöd i kongressen för att undvika att det blir någon rättegång.

Presidenten bör enligt rapporten åtalas på flera punkter, bland annat kvacksalveri och anstiftan till brott. Punkterna mord och folkmord fanns också med i ett utkast, men har tagits bort efter att flera medlemmar i senatspanel satt sig emot dem.

Bolsonaro anser inte att han har handlat fel, och hävdar att utredningen är politiskt motiverad med syfte att sabotera för honom.

Presidentens kritiker anklagar honom för att tona ned allvaret i coronapandemin. Bland annat har han inte gått med på internationella riktlinjer om munskydd och restriktioner för att bromsa virusets spridning. I stället har han fört fram behandlingar utan vetenskapligt stöd och försenat inköp av vacciner.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL