Utrikes

Frankrike: Nya pakten "en dolkstöt i ryggen"

Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian. Arkivbild.
Foto: Jens Schlueter/AP
Utrikes
Utrikes Den nya säkerhetspakt mellan Storbritannien, Australien och USA som presenterades i natt möts av ilska från Frankrike, som nu ställer in ett planerat firande på ambassaden i Washington DC.
PREMIUM

Firandet gällde 240-årsjubileet av slaget vid Chesapeake Bay, då franska flottan hjälpte USA att vinna frihetskriget mot britterna. Franska flottans högsta befälhavare har åkt till Washington för att delta i firandet, som skulle ha ägt rum på franska ambassaden och ombord på ett franskt skepp i hamnen, men han kommer i stället att återvända hem till Frankrike, skriver New York Times.

Frankrike anser att ubåtsaffären bryter mot den "anda av samarbete" som finns mellan Frankrike och Australien och som enligt planerna skulle ha resulterat i tolv ubåtar som skulle ha tillverkats i Frankrike, vilket Australiens premiärminister Scott Morrison i juni "fullt ut" ställde sig bakom.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Moskva värd för internationella talibansamtal

Talibanernas vice premiärminister Abdul Salam Hanafi leder rörelsens delegation i Moskva. Arkivbild.
Foto: Hussein Sayed/AP/TT
Utrikes
Utrikes Talibanerna håller samtal med flera länder i Moskva under onsdagen. Bland annat deltar representanter från Kina och Pakistan.

Mötet beskrivs som ett av talibanernas viktigaste internationella möten sedan rörelsen tog makten i Afghanistan i augusti.

Inget land har hittills erkänt talibanstyret, och inte heller Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov gjorde de när han öppnade mötet i Moskva.

– En ny administration har makten nu, sade Sergej Lavrov.

– Vi noterar dess ansträngningar för att stabilisera militären och den politiska situationen och arbetet med att få statsapparaten på plats.

"Ingen brådska"

Förra veckan sade Rysslands president Vladimir Putin att det inte är någon brådska att erkänna talibanstyret formellt, men betonade att det är viktigt att samtala med rörelsen.

För att åstadkomma en stabil fred i Afghanistan måste det bildas "en verkligt inkluderande regering som helt och fullt återspeglar inte bara alla etniska gruppers intressen, utan alla politiska krafter i landet", sade Lavrov vid mötets öppnande.

Samtalen kommer efter att Vladimir Putin förra veckan varnade för att 2 000 IS-krigare samlats i norra Afghanistan och att deras ledare planerar att skicka in dem i grannländerna förklädda till flyktingar. Syftet uppges vara att sprida oenighet i den före detta sovjetrepubliken.

Mål att hindra kris

Talibanernas delegation i Moskva leds av vice premiärminister Abdul Salam Hanafi, som även ledde samtal med EU och USA förra veckan. Före det hölls samtal i Ankara mellan talibanerna och turkiska företrädare.

Enligt Rysslands utrikesdepartement är ett av målen med mötet i Moskva att befästa "det internationella samfundets ansträngningar att förhindra en humanitär kris". Även bildandet av en "inkluderande regering" ska diskuteras.

Representanter för talibanerna har flera gånger de senaste åren haft möten i just Moskva, trots att rörelsen varit terrorstämplad i Ryssland. Kontakten har enligt det ryska utrikesdepartementet varit nödvändig för att hjälpa till att stabilisera Afghanistan.

Sovjetunionen utkämpade ett tio år långt krig i Afghanistan som slutade med att landets trupper drog sig tillbaka 1989. Ryssland har till skillnad från många andra länder inte evakuerat sin ambassad i Kabul efter talibanernas övertagande.

Utrikes

Granateld och vägbomber i oroligt Syrien

Ett hus som träffats av granateld i den oroliga provinsen Idlib i Syrien. Arkivbild.
Foto: Ghaith Alsayed/AP/TT
Utrikes
Utrikes Minst 27 personer uppges ha dödats i det konflikthärjade Syrien, där våldet flammat upp i huvudstaden Damaskus och i Idlib i nordväst.

Morgonrusningen rapporteras ha varit i full gång i Damaskus när två bomber, placerade på en buss som fraktade soldater, exploderade nära Nationalmuseet. Minst 14 personer dödades, rapporterar statliga medier. I den statliga tv-kanalen visades under förmiddagen bilder på den sönderbrända bussen.

Damaskus har varit förhållandevis skonat från attacker den senaste tiden, sedan de syriska regimstyrkorna intog de förorter som hölls av rebeller. Onsdagens dåd beskrivs som det värsta på fyra år. Ingen grupp har dock tagit på sig ansvaret för attacken.

Parallellt rapporteras regimstyrkornas granatbeskjutning ha dödat 13 personer i Ariha i den rebellkontrollerade regionen Idlib i nordväst. Tre av dem var barn, enligt oppositionella Syriska människorättsobservatoriet som bevakar konflikten från Storbritannien.

Kriget i Syrien inleddes 2011, då president Bashar al-Assads regim svarade med våld på de protester för demokrati som utbröt under den arabiska våren. Sedan dess har över 350 000 människor dödats och flera miljoner flytt.

Utrikes

Ny flygattack mot huvudstaden i Tigray

Utrikes
Utrikes En ny flygattack har drabbat den etiopiska regionen Tigrays huvudstad Mekele. Det finns inledningsvis inga uppgifter om att människor har dödats.

Det är den andra bombningen på bara ett par dagar, en skarp upptrappning av den konflikt som pågått i nästan ett år mellan landets regeringsstyrkor med allierade och Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF).

En talesperson för regeringen bekräftar attacken.

"Den riktades mot anläggningar som TPLF har gjort om för att bygga och reparera vapen", meddelar denne.

Enligt ett vittne var det ett industriområde som förstördes i attacken.

– Hela området har bränts. Vi känner inte till om människor drabbats men hela företaget har brunnit till aska, säger vittnet.

Det är andra gången denna vecka som uppgifter kommer om luftoffensiver mot staden. I måndags uppgav först vittnen att stridsflyg genomfört en flygattack i Mekele, vilket senare bekräftades av Etiopien. Den attacken var den första sedan i somras.

FN har beslutat att dra ned sin närvaro i Tigray till hälften och anklagar Etiopien för att medvetet blockera humanitär hjälp till regionen, där människor dör i brist på mat.

Regionen lider även av brist på bränsle och kontanter efter regeringens blockad, vilket har gjort livräddande insatser "extremt utmanande", enligt FN-talespersonen Saviano Abreu.

Sex miljoner människor bor i Tigray, som tidigare hade ett visst mått av autonomi. Hundratusentals människor har tvingats lämna sina hem, vilket har förvärrat krisen.

Utrikes

Sista natten med gänget för Löfven – och Merkel?

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och statsminister Stefan Löfven vid ett av fjolårets EU-toppmöten. Nu kan båda göra sin sista toppträff på EU-nivå när stats- och regeringscheferna samlas i Bryssel under torsdagen och fredagen. Arkivbild.
Foto: John Thys/AP/TT
Utrikes
Utrikes Heta duster väntas om rättsstatsprinciper och höga energipriser när EU-ländernas ledare samlas till veckans toppmöte i Bryssel.
Mötet lär bli det sista för avgående statsministern Stefan Löfven (S) – och även för tyska Angela Merkel.

Löfven ska ju ersättas när en ny partiledare valts vid Socialdemokraternas kongress i Göteborg den 3-7 november. Om hans ersättare – troligen finansminister Magdalena Andersson – också kan väljas till statsminister av riksdagen väntas hon göra toppmötesdebut på EU-nivå i Bryssel den 16-17 december.

Sannolikt kommer då även Tyskland att representeras av en ny ledare efter Angela Merkel, om SPD:s kanslerkandidat Olaf Scholz – också han just nu finansminister – hinner bygga en ny koalition innan dess.

Hett om Polen

Förutom Löfven och Merkel gör troligen även Tjeckiens premiärminister Andrej Babis nu sitt sista EU-toppmöte, åtminstone på ett tag, efter oppositionens seger i det tjeckiska valet nyligen.

På agendan i Bryssel den här veckan finns ett antal rejält heta frågor. Rättsstatsläget i Polen har blivit akut, med en infekterad strid om huruvida polsk lag ska gå före EU-lag och vad det i så fall innebär. En stor majoritet av övriga EU-länder vill att EU-kommissionen agerar mot Polen och vill ha besked av ordförande Ursula von der Leyen om vad hon planerar.

Energipris

De stigande energipriserna ska också avhandlas. Länder som Ungern och Polen trycker på för att prisläget måste följas av att EU skruvar ner sina klimatambitioner – något som dock EU-kommissionen inte verkar intresserad av.

– 90 procent av den naturgas som vi använder är importerad, liksom 97 procent av oljan, medan de förnybara bränslena är hemgjorda. Övergången till en ren energi är inte bara livsviktig för vår planet utan också avgörande för vår ekonomi och vår motståndskraft mot prischocker, betonar ordförande von der Leyen i en debatt i EU-parlamentet.

Wiktor Nummelin/TT

Lars Larsson/TT

Utrikes

Fartyg fortsatt på grund utanför Bornholm

Det 88 meter långa nederländska fraktfartyg som gått på grund utanför Bornholm har lossnat en smula – men ligger ännu kvar.
Foto: Presse-fotos.dk
Utrikes
Danmark

Det 88 meter långa nederländska fraktfartyg som gått på grund utanför Bornholm har lossnat en smula tack vare hjälp från en polsk båt, uppger Forsvarets Operationscente enligt danska nyhetsbyrån Ritzau.

Nu misstänks en av de sju i besättningen för fylleri i samband med olyckan. Det är ännu oklart vilken funktion denne haft på båten.

Fartyget, som är lastat med gödningsmedel, gick på grund och fastnade ordentligt natten till måndag. Olyckan inträffade då fartyget var på väg från Antwerpen i Belgien till Tallinn i Estland.

Grundstötningen har skett utanför samhället Sorthat Muleby på västra sidan av ön, som ligger bara några mil från Sveriges sydkust.

Det är oklart när båten kommer vara i hamn igen.

Webbkarta
Webbkarta
Foto: Johan Hallnäs/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Omega 3

Stor efterfrågan på Omega 3 råder i hela landet

Omega3 Ända sedan pandemin startade har försäljningen av tillskott och munskydd ökat drastiskt.

Senast igår rapporterade Kronans apotek att försäljningen av munskydd ökat med 86% under augusti jämfört med juli.

Ett tillskott som väckt både debatt och anmälningsvåg mot en viss Katrin Zytomierska är omega-3. Detta efter att Zytomierskas reklam fick över 120 anmälningar då reklaminlägget ansågs vilseledande och vinklades enligt många mot att Omega 3 skulle skydda mot Covid-19.

”Omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget”

Enligt Hittaonlineapotek som är en jämförelsesida för online apotek så har trafiken ökat drastiskt senaste två månaderna för söktermer som ”bästa omega-3”.

Då majoriteten av trafiken som kommer in till sidan är organisk så kan vi enkelt mäta och se vilka termer som är populära på de olika sökmotorerna.
 Just omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget. Där har vi fått lägga extra krut på artikeln besökarna verkar uppskatta vår jämförelse och den informationen vi har att erbjuda.

Jämförelsen av bästa Omega 3 hittar du här.

Kort om Omega 3

Omega-3 är ett samlingsnamn för en grupp av fleromättade fettsyror. Fem till tio procent av den energi som vi får i oss från mat rekommenderas komma från fleromättade fetter.

Du hittar fleromättade fetter i form av omega 3 och omega 6 i livsmedel som lax, makrill, sill, sardiner, algväxter, valnötter eller rapsolja.

Livsmedelsverket rekommenderar en varierad kost med fisk två-tre gånger i veckan.

Utrikes

Får Navalnyj EU-parlamentets finaste pris?

En man utklädd till Rysslands president Vladimir Putin deltar i en demonstration till stöd för den fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj i Genève i juni i år. Arkivbild.
Foto: Michael Probst/AP/TT
Utrikes
Utrikes Oppositionsföreträdare i Ryssland eller Bolivia? Eller rentav en samling afghanska kvinnorättsaktivister? I dag meddelas vem som får EU-parlamentets stora människorättspris år 2021.

Den fängslade ryske antikorruptionsaktivisten och oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj är den i särklass mest kände av de tre finalkandidaterna till årets Sacharov-pris för tankefrihet.

45-åringen avtjänar ett flerårigt fängelsestraff en bit utanför Moskva. Han dömdes av en rysk domstol i fjol för att inte ha uppfyllt en tidigare villkorlig dom då han under 2020 länge vårdades i Tyskland sedan någon försökt mörda honom med nervgiftet novitjok.

Vem som får årets pris avgörs av EU-parlamentets talmanskonferens och gruppledare under onsdagseftermiddagen.

Finalkandidater utöver Navalnyj är bolivianska ex-presidenten Jeanine Áñez – också hon fängslad i sitt hemland, anklagad för bland annat kuppförsök och terrorism – samt en grupp på elva framstående kvinnliga aktivister och politiker i Afghanistan, däribland den tidigare Right Livelihood-pristagaren Sima Samar.

Sacharov-priset har delats ut sedan 1988 och gick i fjol till den samlade oppositionen i Belarus, med presidentkandidaten Svetlana Tichanovskaja i spetsen.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Sacharov-priset

EU-parlamentets Sacharov-pris för tankefrihet har delats ut sedan 1988 och flera gånger gått till personer som senare även tilldelats Nobels fredspris.

Här är de senaste tio årens pristagare:

2020: den demokratiska oppositionen i Belarus.

2019: uiguriske ekonomen Ilham Tohti.

2018: ukrainske filmregissören Oleg Sentsov.

2017: den demokratiska oppositionen i Venezuela.

2016: irakiska yazidiskorna Nadia Murad och Lamiya Aji Bashar.

2015: saudiske bloggaren Raif Badawi.

2014: läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa.

2013: utbildningsaktivisten Malala Yousafzai från Pakistan.

2012: människorättsadvokaten Nasrin Soutoudeh och regissören Jafar Panahi från Iran.

2011: människorättsaktivisterna Asmaa Mahfouz (Egypten) och Razan Zaitouneh (Syrien), libyske politikern Ahmed al-Senussi, syriske satirtecknaren Ali Farzat samt den framlidne tunisiske grönsaksförsäljaren Mohamed Bouazizi.

Utrikes

Enhälligt utskott vill straffa Bannon

Steve Bannon, tidigare chefsstrateg hos USA:s förre president Donald Trump. Arkivbild.
Foto: Eduardo Munoz Alvarez/AP/TT
Utrikes
Utrikes Steve Bannon, tidigare chefsstrateg hos USA:s expresident Donald Trump, vägrar att samarbeta med utredningen om den dödliga stormningen av Kapitolium.
Han bör därför ställas till svars för kongresstrots, anser utredarna.

I en omröstning har samtliga ledamöter i det särskilda utskott i representanthuset som utreder stormningen av kongressbyggnaden den 6 januari röstat för att Bannon bör ställas till svars för kongresstrots (motsvarande domstolstrots).

Om Bannon skulle dömas riskerar han upp till tolv månaders fängelse eller böter. Representanthusets fulla kammare ska på torsdag rösta om huruvida fallet ska drivas vidare.

"Ingen juridisk rätt"

Bannon var kallad att vittna inför utskottet i torsdags, men dök aldrig upp. Utskottets ledamöter ville bland annat fråga honom om hans samtal med Donald Trump inför stormningen, men Bannon avböjde den juridiskt bindande kallelsen med hänvisning till det särskilda skydd (på engelska "executive privilege") som omger presidentämbetet.

Den förklaringen godtas inte av utskottet.

– Herr Bannon har ingen juridisk rätt att ignorera utskottets berättigade kallelse, sade den republikanske viceordföranden Liz Cheney i samband med omröstningen.

Trump sparkade sin högerpopulistiske chefsstrateg i augusti 2017, men det är väl känt att de två har stått i kontakt de senaste åren. Eftersom Bannon inte var Vita hus- eller ens statsanställd när den dödliga kongressattacken skedde finns det dock inget som tyder på att han omfattas av expresidentens eventuella juridiska skydd, resonerar utskottet.

Möjliggör åtal

Utskottets beslut är en rekommendation och möjliggör för det demokratstyrda representanthuset att rösta för att skicka Bannons fall vidare till justitiedepartementet för fortsatt utredning och ett eventuellt åtal.

– Herr Bannon ska lyda oss under utredningen, annars får han ta konsekvenserna, säger utskottets ordförande, demokraten Bennie Thompson.

Samtidigt som utskottet vill förhöra Bannon och andra tidigare medarbetare till Trump har det också begärt att få tillgång till en stor mängd handlingar från dennes tid i Vita huset. Expresidenten försöker dock hindra att dessa lämnas ut genom en stämningsansökan, i vilken han också hänvisar till presidentämbetets särskilda skydd som gör att vissa dokument kan hållas hemliga.

– Herr Trumps argumentation tycks dock avslöja en sak: den tyder på att president Trump personligen var involverad i planeringen och genomförandet av händelserna den 6 januari, något som detta utskott kommer att gå till botten med, säger Liz Cheney.

Representanthusets särskilda utredningsutskott vill straffa Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. I mitten sitter den demokratiske ordföranden Bennie Thompson och den republikanska viceordföranden Liz Cheney.
Representanthusets särskilda utredningsutskott vill straffa Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. I mitten sitter den demokratiske ordföranden Bennie Thompson och den republikanska viceordföranden Liz Cheney.
Foto: J Scott Applewhite/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda USA". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentlige segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas av bara helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter det att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga skuld i ett riksrättsärende.

Utrikes

Bolsonaro riskerar åtal för höga dödstal

Brasilianska senatorer diskuterar om president Jair Bolsonaro bör åtalas. Arkivbild.
Foto: Eraldo Peres/AP/TT
Utrikes
Utrikes Brasiliens president Jair Bolsonaro riskerar åtal för "avsiktliga" brott i samband med hanteringen av coronapandemin.
Över 600 000 människor har avlidit med covid-19 i landet.

I en 1 200 sidor lång rapport rekommenderas åtal mot Jair Bolsonaro. Orsaken är hans hantering av coronapandemin som enligt rapporten, författad av senator Renan Calheiros, har lett till att Brasiliens dödstal är näst högst i världen i faktiska tal.

Utredningsgruppen har inte befogenhet att väcka åtal, men innehållet kan få allvarliga politiska följder eftersom rapporten kommer att skickas till flera rättsliga instanser.

Det är dock enligt analytiker oklart om rekommendationerna kommer att leda till att presidenten anklagas formellt, eftersom Bolsonaro har tillräckligt stort stöd i kongressen för att undvika att det blir någon rättegång.

Presidenten bör enligt rapporten åtalas på flera punkter, bland annat kvacksalveri och anstiftan till brott. Punkterna mord och folkmord fanns också med i ett utkast, men har tagits bort efter att flera medlemmar i senatspanel satt sig emot dem.

Bolsonaro anser inte att han har handlat fel, och hävdar att utredningen är politiskt motiverad med syfte att sabotera för honom.

Presidentens kritiker anklagar honom för att tona ned allvaret i coronapandemin. Bland annat har han inte gått med på internationella riktlinjer om munskydd och restriktioner för att bromsa virusets spridning. I stället har han fört fram behandlingar utan vetenskapligt stöd och försenat inköp av vacciner.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL