Kinas regleringar avskräcker småsparare
Det senaste regleringshotet kom i måndags, vilket fick aktier inom tekniksektorn att pressas på Hongkong-börsen.
Kinesiska myndigheter planerar att stycka upp den kinesiska betaltjänsten Alipay, som ingår i finansmannen Jack Mas Ant Group, dotterbolag till e-handelsjätten Alibaba.
Kreditgivningsdelen av betaltjänsten och användardata som används till beslut om lån ska enligt planerna överlämnas till ett nytt statligt bolag.
Trots det har regleringsplanerna och aktiekursfallen i dess spår fått svenska sparare att storköpa i Alibaba. Sedan juli i år är det den mest nettoköpta USA-noterade aktien, enligt Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.
– Bottenfisket i raset blir som en chansning på att aktien kommer att studsa upp när det lägger sig lite och att man kanske vänjer sig vid den ökade kontrollen.
Sparare är försiktiga
Men enligt Johanna Englundh, sparekonom på Fondbolagens förening, har det samtidigt varit nettoutflöde från Kinafonder med 722 miljoner kronor under augusti. Samtidigt bör det tilläggas att det har varit ett utflöde från aktiefonder som helhet.
Vid utgången 2020 var 0,44 procent av fondförmögenheten i aktiefonder placerad i Kina. I dag är det 0,3 procent.
Johanna Englundh säger att det är svårt att säga varför spararna flyttar sig som de gör.
– När det kommer till just Kinafonder är sparare lite försiktiga och det har varit svårt att avgöra hur den politiska risken kommer att spela ut sig framöver.
Ägandet minskar i fonderna
Nicklas Andersson, sparekonom på Avanza, märker också av tappet. Färre personer sparar i Kinafonder och de som fortfarande gör det har skalat av på sina positioner.
– Om man ser till i princip samtliga av våra Kinafonder har 25 procent av fonderna gått plus, och 75 procent ligger på minus. Samtliga har haft utflöden.
Ägandet i Kinafonder bland Nordnets kunder har minskat med 20 procent sedan februari.
– Det blir tydligare att en investering i Kina är förenat med en hög politisk risk. Man har fått bevis på bevis på att regimen vill öka kontrollen och det visar sig direkt genom fallande börskurser, vilket oroar investerare såklart, säger Frida Bratt.
Beata Wallsten/TT
Fakta: Reglerade branscher i Kina
Den senaste tiden har kinesiska staten genomlyst och reglerat flera branscher, bland annat:
3 november 2020: Strax före börsintroduktionen av finansbolaget Ant Group, ett dotterbolag till Alibaba, inför kinesiska myndigheter hårdare låneregler som kraftigt påverkar företaget. Börsintroduktionen dras tillbaka.
12 april: E-handelsjätten Alibaba får rekordböter på motsvarande 23,7 miljarder kronor för att ha brutit mot konkurrensregler.
19 maj: Kina förbjuder finansinstitut och betalningsföretag att tillhandahålla tjänster kopplade till transaktioner med kryptovalutor, som registrering, handel eller sparande.
21 maj: Vice premiärminister Liu He meddelar att myndigheterna vill se ett slut på bitcoinutvinningen i landet.
2 juli: Det kinesiska persontransportbolaget Didi Global börsintroduceras på New York-börsen. Två dagar senare stoppar internetmyndigheten i Kina nedladdningar av bolagets mobilapp, vilket leder till kurskollaps.
24 juli: Tencent Music anklagas för att ha brutit mot konkurrensregler och ombes släppa rättigheterna på en stor del av dess musikbibliotek. Företaget går ut kort därefter och säger att man ska följa riktlinjerna.
26 juli: Kinesiska myndigheter publicerar nya riktlinjer för bättre arbetsvillkor för matleveransföretagen. Ett av de största företagen Meituan säger att det kommer att följa riktlinjerna och se över sina villkor. Bolaget faller kraftigt på börsen.
28 juli: Kinas utbildningsminister meddelar att staten ska stoppa utbildningstjänster mot betalning – en bransch som omsätter mer än tusen miljarder kronor per år. De nya regleringarna förbjuder även utländska investeringar i utbildningssektorn.
3 augusti: En artikel publiceras i statligt ägd media om skadeverkningarna av onlinespel. Artikeln beskriver spelandet som ett "andligt opium". Spelbolag, bland annat Tencent, faller på börsen.
