Inrikes

Ljög om graviditet – döms för bedrägeri

En kvinna i Jämtlands län ljög om att hon var gravid. Arkivbild.
Foto: Lise Åserud/NTB/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En kvinna i 50-årsåldern ljög för en man om att hon var gravid och fick den utpekade pappan att låna ut 35 000 kronor. Senare sade hon att barnet dött under förlossningen.

Nu döms hon till villkorlig dom och 100 timmars samhällstjänst för bedrägeri, rapporterar P4 Jämtland.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Förslag: Skärpta krav mot olämpliga studenter

Vilka krav ska ställas på dem som antas till exempelvis läkarutbildningen? Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes Ska en morddömd person kunna börja på läkarutbildningen efter avtjänat straff?
I dag är det möjligt, men i en utredning föreslås nu obligatorisk kontroll i belastningsregistret inför antagning till vissa utbildningar.

Exemplet med läkarstudier efter mord har sin bakgrund i ett verkligt fall. Det har också funnits fall där läkarstudenter dömts för våldtäkt respektive barnpornografibrott.

Fallen väcker givetvis frågor om lämplighet men också rätten till utbildning och regeringen har därför velat se över regelverket.

Utredaren Ulrika Söderqvist föreslår bland annat att en kontroll av belastningsregistret ska vara obligatorisk innan en person får antas till vissa högskoleutbildningar.

– Här ska en träff i belastningsregistret innebära ett absolut hinder för antagning, säger Ulrika Söderqvist vid en pressträff.

Gäller vissa utbildningar

De utbildningar som omfattas av förslaget är förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare samt utbildningar till läkare, sjuksköterska, psykolog och fysioterapeut.

De brott som ska kontrolleras är sexualbrott, barnpornografibrott samt även vissa allvarliga våldsbrott.

Så som reglerna ser ut i dag kan alla som uppfyller behörighetskraven, alltså har godkända betyg i aktuella ämnen, antas till en högskoleutbildning. Detta gäller även dem som ska läsa till läkare eller lärare, och alltså både under praktik och i yrkeslivet ha kontakter med patienter eller barn och ungdomar – människor i beroendeställning.

– Inom ett flertal högskoleutbildningar kommer studenten under utbildningen i kontakt med personer som kan ha en beroendeställning till den studenten och i dag finns inga möjligheter att neka en student på grund av att han eller hon dömts för ett allvarligt brott, säger högskoleminister Matilda Ernkrans.

"Uppenbart olämplig"

Utredningen har även tittat på hur högskolor och universitet ska få större möjligheter att avskilja – alltså sparka ut – en student från pågående utbildning.

Där föreslår man att studenter som omfattas av antagningskontroll ska sparkas ut om de under sin utbildning döms för vissa brott.

Även vid tillfällen då en student uppvisat "särskilt klandervärt uppträdande" ska man kunna avskiljas från sina studier.

– Studenten ska ha uppvisat sig uppenbart olämplig, säger Ulrika Söderqvist.

Det går redan i dag att mista sin plats på en högskoleutbildning, ifall man lider av psykisk störning, missbrukar eller har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott. Men detta förutsätter att det dessutom finns en påtaglig risk att personen kan skada någon annan eller värdefull utrustning under utbildningen.

Utredningens förslag ska nu ut på remiss.

Anna Lena Wallström/TT

Inrikes

Stockholms skolor inför gurgeltest för covid

Elever i Stockholm kan nu provtas för covid med enklare metoder. Arkivbild
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Vecka 45 – veckan efter höstlovet – införs gurgeltester för att smittspåra covid-19 i alla skolor i Region Stockholm.

Provtagningen riktar sig till elever och personal som inte har symtom men som varit i närheten av någon som är smittad av covid. Testet utförs genom att man gurglar en koksaltlösning några sekunder som sedan skickad för analys.

I ett nyligen avslutat pilotprojekt med 246 tester visade sig fem procent vara positiva för covid-19.

"Gurgeltester är ett snabbt sätt att upptäcka och spåra smitta. Därmed kan gurgeltester hjälpa till att stoppa smittoutbrott", säger hälso- och sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L) i ett pressmeddelande.

Sedan tidigare erbjuds även metoden på skolor i Västra Götaland.

– Man vill se det ur barnperspektiv – hur man kan förenkla en testning så att man minimerar obehaget för barn och unga, sade Leif Dotevall, ställföreträdande smittskyddsläkare i Västra Götaland, till TT i augusti.

Folkhälsomyndigheten har tidigare uppgett att det finns stöd för att gurgling är en bra metod för provtagning. Även om FHM förespråkar att använda prov från näsa, svalg och saliv är det upp till varje region att avgöra vilka metoder som ska användas.

Inrikes

Fel man greps för hundrån i Blekinge

En kvinna i Sölvesborg blev rånad på sin bil och sina tre hundar i fredags och dessutom tillfälligt frihetsberövad av rånaren. Den man som suttit anhållen för dådet är inte längre misstänkt. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Den kvinna som rånades och fördes bort av en man i Sölvesborg i fredags kväll var ett slumpvis utvalt offer, enligt åklagaren. Mannen som har suttit anhållen som misstänkt för dådet har släppts på fri fot sedan polis och åklagare kommit fram till att fel person gripits, rapporterar Blekinge Läns Tidning.

– Det är ett mycket ovanligt fall. Kvinnan har aldrig haft kontakt med mannen och hon valdes ut helt slumpmässigt, säger åklagare Lena-Marie Bergström till tidningen.

Kvinnan har berättat att mannen kom fram och pratade, men sedan plötsligt blev arg och slog ner henne. Kvinnan blev tillfälligt frihetsberövad av mannen, men lyckades sedan slå sig fri. Mannen körde sedan iväg med hennes bil, där hon hade sina tre hundar. Både hundarna och bilen hittades natten efter rånet och hundarna var oskadda. Händelsen rubriceras som människorov och rån.

Inrikes

Så blev orten Sveriges Klondike – två gånger

Batterifabriken Northvolt Ett växer fram utanför Skellefteå. Produktionen väntas starta kring årsskiftet.
Foto: Erland Segerstedt/TT
Inrikes
Inrikes Första gången var på 1920-talet när Boliden fann järnmalmen och guldet. Andra gången när världens kapitalfonder för grön utveckling – och en idé om ett stort batteriföretag – hittade Skellefteå.

Hela Norrlandskusten sjuder av liv och nyetableringar. Det märks inte minst i Skellefteå där batteriföretaget Northvolt är i full gång med bygget av vad som ska bli en av de största batterifabrikerna i Europa.

Bygget av fabriken fem kilometer utanför centrum märks av i hela staden. Lyftkranar och halvfärdiga hus syns i stadssiluetten, en ny bro byggs över älven, hotellen är bokade till bredden och bostadspriserna pekar spikrakt uppåt.

Skellefteå har gått från att vara en liten utflyttningsort med 35 000 invånare till att inte ha plats för alla som kommer för att arbeta.

– Vi befinner oss i en ganska ansträngd situation. Grundproblemet är att vi inte har entreprenadbyggnader för de drygt 3 000 entreprenörer som är här och arbetar, säger säger Anja Palm, näringslivschef på Skellefteå kommun.

Lägenheter byggs för fullt, men behovet är större – och huspriserna har mer än dubblerats.

Bostadspriserna

Inne på ett mäklarkontor på gågatan i Skellefteå sitter Lars Erik Lundberg. Han har arbetat som mäklare i 40 år och säger att Skellefteå tidigare var en "dö-stad".

I början på 1990-talet hade det kommunala bostadsbolaget Skebo ett överskott på tusentals lägenheter och en del av beståndet revs. I nästan 20 år byggdes knappt någonting, men 2011 när Skebo sålde sitt bestånd till privata fastighetsutvecklare kom det smått i gång.

När Northvolt år 2019 kunde visa att de hade finansiering för att bygga jättefabriken utbröt frenesi på bostadsmarknaden.

– Man tror inte att det är sant! säger Lars Erik Lundberg och tar fram ett papper från skrivbordet med statistik över prisuppgångarna.

Mellan 2019 och 2021 har genomsnittspriserna ökat med mer än en miljon. Ett exempel han tar upp en kvinna som köpte sin lägenhet år 2015 för 500 000 kronor. Hon sålde den nyligen, och efter att allt var betalt hade hon två miljoner på banken.

– Jag möter henne ofta här ute, säger Lars Erik Lundberg och pekar ut på gågatan.

– Hon går och skrattar hela tiden, säger han skämtsamt.

Fram till år 2025 kommer 5 000 lägenheter att byggas i staden där det inte längre är svårt att få finansiering.

Infrastrukturen

Arbetslösheten i Skellefteå är lägre än genomsnittet, och arbetskraften som brukar komma från Piteå, Umeå eller Luleå finns inte att hämta, för de städerna växer också.

– Tidigare har den största inflyttningen skett från norra Norrland till Skellefteå, men nu när hela regionen skriker efter arbetskraft måste de rekrytera från andra delar av landet och världen, säger Anja Palm, näringslivschef.

Northvolt kommer ha cirka 500 anställda fram till jul. Produktionsstarten är planerad till årsskiftet. Nästa år ska fabriken ha 1 500 och om fyra år kommer 3 000 personer arbeta på fabriken, om allt går enligt planerna.

Hamnen i Skellefteå ska byggas ut för en miljard och det står kommunen för.

Norrbotniabanan som skjutits upp i omgångar under flera har äntligen fått klartecken.

Ett nytt kulturhus i trä tronar i mitten av den lilla staden. Finansiering finns och alla pilar pekar uppåt.

Nu återstår bara att allting kommer på plats innan de nya företagen vill sätta igång produktionen.

Tea Oscarsson/TT

Anja Palm som är näringslivschef i Skellefteå kommun arbetar febrilt för att stötta näringslivet med kompetens, boende och infrastruktur.
Anja Palm som är näringslivschef i Skellefteå kommun arbetar febrilt för att stötta näringslivet med kompetens, boende och infrastruktur.
Foto: PAULINA HOLMGREN/TT
Byggkranar ett numera vanligt inslag i Skellefteås stadsbild. Till höger ett parkeringshus, Ekorren, byggt i trä, i bakgrunden ett blivande trygghetsboende.
Byggkranar ett numera vanligt inslag i Skellefteås stadsbild. Till höger ett parkeringshus, Ekorren, byggt i trä, i bakgrunden ett blivande trygghetsboende.
Foto: Erland Segerstedt/TT

FAKTA

Fakta: Skellefteå

Skellefteå är centralort i Skellefteå kommun.

Orten har 36 000 invånare (år 2020) och kommunen har 73 000 invånare (2021). Skellefteå ligger i Region Västerbotten.

Skellefteå har ibland kallats "guldstaden" eftersom det mycket malmrika Skelleftefältet som ligger i närheten. Boliden AB har haft 28 gruvor i området. Ett fåtal gruvor är fortfarande aktiva.

Källa: SCB och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU).

Inrikes

Det nordiska batteribältet växer fram

Det nordiska batteribältet växer fram. Till höger syns första etappen i bygget av Northvolt Ett i Skellefteå.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes
Inrikes Skellefteå är inte ensamt i Norden med sin batterisatsning. Både i Norge och Finland tar man nu upp konkurrensen.
Tillsammans bildar de ett nytt nordiskt "batteribälte".

I de nordliga delarna av Sverige, Finland och Norge finns kommer det att finnas stora batterifabriker om allt går enligt planerna i grannländerna. Det är Freyr battery som ska bygga en fabrik i Mo i Rana i Norge, och som planerar för en fabrik i Vasa i Finland.

Företagen kommer vara rivaler på marknaden, men också dra till sig kompetens, infrastruktur och underleverantörer till "bältet" av batteritillverkare.

Ansamling gör det mer attraktivt

Enligt Anja Palm, näringslivschef i Skellefteå kommun, blir Skellefteå mer attraktivt som etableringsplats för underleverantörer i och med planerna i grannländerna.

– Ett argument för att man inte skulle välja Skellefteå i dag är att "vi kommer inte bara leverera till Northvolt, utan vill rikta oss mot flera batteritillverkare, då är det bättre att ligga i Centraleuropa", säger hon.

– Om vi i stället har ett starkt batteribälte med Sverige, Finland och Norge skapar det förutsättningar för underleverantörer att finnas i regionen och ha nära till marknaden.

Fler företag kring Northvolt

Runt batterifabriken i Skellefteå har underleverantörerna börjat slå ner rötterna.

På samma industritomt som Northvolt finns ett dotterbolag till ett sydkoreansk företag, Dongjin Sweden AB, som tillverkar det aktiva materialet till batterierna. Där finns också det kinesiska företaget Kedali Industry som tillverkar behållare till batterier, och det svenska företaget Cinis Fertilizer som ska ta tillvara på restprodukten natriumsulfat och använda det till konstgödsel.

Tea Oscarsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Omega 3

Stor efterfrågan på Omega 3 råder i hela landet

Omega3 Ända sedan pandemin startade har försäljningen av tillskott och munskydd ökat drastiskt.

Senast igår rapporterade Kronans apotek att försäljningen av munskydd ökat med 86% under augusti jämfört med juli.

Ett tillskott som väckt både debatt och anmälningsvåg mot en viss Katrin Zytomierska är omega-3. Detta efter att Zytomierskas reklam fick över 120 anmälningar då reklaminlägget ansågs vilseledande och vinklades enligt många mot att Omega 3 skulle skydda mot Covid-19.

”Omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget”

Enligt Hittaonlineapotek som är en jämförelsesida för online apotek så har trafiken ökat drastiskt senaste två månaderna för söktermer som ”bästa omega-3”.

Då majoriteten av trafiken som kommer in till sidan är organisk så kan vi enkelt mäta och se vilka termer som är populära på de olika sökmotorerna.
 Just omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget. Där har vi fått lägga extra krut på artikeln besökarna verkar uppskatta vår jämförelse och den informationen vi har att erbjuda.

Jämförelsen av bästa Omega 3 hittar du här.

Kort om Omega 3

Omega-3 är ett samlingsnamn för en grupp av fleromättade fettsyror. Fem till tio procent av den energi som vi får i oss från mat rekommenderas komma från fleromättade fetter.

Du hittar fleromättade fetter i form av omega 3 och omega 6 i livsmedel som lax, makrill, sill, sardiner, algväxter, valnötter eller rapsolja.

Livsmedelsverket rekommenderar en varierad kost med fisk två-tre gånger i veckan.

Inrikes

Så klamrar sig Frankrike fast vid Afrika

Frankrikes president Emmanuel Macron på 'toppmöte' med unga afrikanska aktivister i Montpellier 8 oktober.
Foto: Daniel Cole/AP/TT
Inrikes
Inrikes Ursäkter för tidigare oförrätter, stulna konstverk som lämnas tillbaka och löften om att sluta lägga sig i ländernas politik.
Frankrike försöker desperat förbättra den ärrade relationen till Afrika, men möts av kritik från kontinentens unga.

– Herr president, det förflutna är en tung börda som vi tvingas bära än i dag. . . Jag bjuder in er, här och nu, för att be om ursäkt till den afrikanska kontinenten.

Den senegalesiska aktivisten Cheikh Falls uppmaning till Frankrikes president Emmanuel Macron den 8 oktober möttes av applåder från de cirka 3 000 åhörare, främst unga afrikaner, som samlats i Montpellier.

Mötet, kallat "Nouveau sommet Africa-France", liknade inte något av de regelbundna toppmöten som Frankrike hållit med Afrika de senaste årtiondena. I stället för statschefer träffade Macron unga afrikanska aktivister, entreprenörer och intellektuella som inte skrädde orden i sin kritik mot Frankrikes inflytande på kontinenten.

– Problemet för Frankrike är att just de målgrupper som man försöker nå, de unga och välutbildade med stark köpkraft, är de som är mest kritiska. De ser fortfarande Frankrike som en postkolonial makt, säger Paul-Simon Handy, analytiker på den afrikanska tankesmedjan Institute for Security Studies (ISS).

Emmanuel Macron, den första presidenten som är född efter att Frankrike förlorat sin sista koloni i Afrika, är smärtsamt medveten om detta. Redan sex månader efter att han svurits in höll han ett numera berömt tal till studenter i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou.

– Frankrike har inte längre någon politik för Afrika, sade den då 39-årige presidenten.

Med talet, som uppmärksammades världen över, ville Macron framhäva att den gamla tidens syn på Afrika som underlägset var förbi. Hädanefter skulle relationen vara mer jämlik, lovade presidenten.

Symboliska handlingar

Aktivisten Cheikh Fall fick aldrig någon ursäkt på mötet i Montpellier. Macron har däremot gjort flera andra symboliska eftergifter.

Han har erkänt hur Frankrike gjort sig skyldig till övergrepp när Algeriet försökte frigöra sig kolonialstyret. Han har också beställt och offentliggjort en utredning som visar hur Frankrike hade kunnat göra mer för att hindra folkmordet i Rwanda 1994. En liknande utredning ska också lägga korten på bordet om Frankrikes inblandning i mordet på Burkina Fasos antiimperialistiske ledare Thomas Sankara 1987.

Macron har också återlämnat flera viktiga artefakter som stulits från de gamla kolonierna och lovade i Montpellier att fler konstskatter ska komma hem till Västafrika.

– Symboliska handlingar är otroligt viktigt. Kina och andra länder som nu gör massiva satsningar i Afrika tjänar mycket på att inte ha någon kolonial historia där. Frankrike har ett enormt arbete kvar att göra på den fronten, säger Paul-Simon Handy.

Räds generationsskifte

Carina Gunnarson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) med inriktning fransk Afrikapolitik, framhäver av att den franska närvaron i Afrika försvagats under längre tid.

– Det beror delvis på att man har fått ökad konkurrens från andra aktörer som Kina. Men också på att de personliga band som länge funnits mellan franska och afrikanska presidenter försämrats allt eftersom generationerna bytts ut, säger hon.

Ängsligheten över att förlora gamla allierade syntes när den franskvänlige Idriss Déby, Tchads president, plötsligt dödades i strid i april.

Trots löftet i Ouagadougou om att Frankrike ska hålla sig borta från afrikanska länders politik flög Macron snabbt till Tchad för att stötta Débys son, Mahamat Idriss Déby, på dennes väg till makten. Författningen avskaffades, parlamentet upplöstes och regeringen avsattes. Agerandet fördömdes av många tchadier, som kallade det en kupp.

– Det var kortsiktig pragmatism. Frankrike har förlitat sig på Idriss Déby, som varit en viktig allierad för de franska styrkorna i Sahel, där de inte bara slåss mot terrorister utan också bekämpar illegal migration till Europa. Att säkerställa en vänligt inställd regim bedömdes vara viktigare än att verka för demokratisk utveckling, säger Paul-Simon Handy.

– Men i det långa loppet tror jag att man satsat på fel häst genom att stötta en autokratisk regim som inte har invånarnas stöd.

Sophie Tanha/TT

Konstverk från nuvarande Benin i Quai Branly-museumet i Paris. Frankrike har lovat att lämna tillbaka flera afrikanska artefakter. Arkivbild.
Konstverk från nuvarande Benin i Quai Branly-museumet i Paris. Frankrike har lovat att lämna tillbaka flera afrikanska artefakter. Arkivbild.
Foto: Michel Euler/AP/TT
Macron på Tchads avlidne president Idriss Débys begravning. Trots odemokratiska tendenser gav Frankrike stöd till presidentens son Mahamat Idriss Déby , till vänster i bilden.
Macron på Tchads avlidne president Idriss Débys begravning. Trots odemokratiska tendenser gav Frankrike stöd till presidentens son Mahamat Idriss Déby , till vänster i bilden.
Foto: Christophe Petit Tesson/TT

FAKTA

Fakta: Frankrikes forna kolonier i Afrika

Kulmen av den europeiska koloniseringen av Afrika nåddes 1884–85 på Berlinkonferensen, där Europas stormakter delade upp Afrika mellan sig.

Det franska kolonierna innefattade stora delar av Väst-, Nord- och Centralafrika, samt Djibouti, Madagaskar och flera önationer.

Även Kongo-Kinshasa, Rwanda och Burundi, som koloniserades av Belgien, ingår i det frankofona Afrika.

Under postkolonial tid har Frankrike återkommande varit inblandat i ex-koloniernas interna angelägenheter.

Källor: Reuters, Försvarshögskolan, NE

Inrikes

Magiska svampar och LSD – bot mot depression?

Substansen i svampen förstärker sinnesintrycken och förändrar perceptionen, stämningsläget och de kognitiva förmågorna. Arkivbild.
Foto: Peter Dejong/AP/TT
Inrikes
Inrikes Magiska svampar, LSD och även MDMA. I forskarvärlden ökar intresset för hur psykedeliska droger kan användas mot psykisk ohälsa. Men det är inte okontroversiellt.

Läger där deltagarna får prova den hallucinogena brygden ayahuasca och andra psykedeliska retreats har använts inom hälsoindustrin – med löften om att det ska ge personlig och andlig utveckling. Men substanserna är olagliga och narkotikaklassade i Sverige.

Intresset för psykedelika finns även inom forskningsvärlden. I studier undersöks om det kan bota psykiatriska tillstånd som depression och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Psilocybin är en psykedelisk substans som man finner i den lilla, bruna svampen slätskivlingen, som växer vilt i Sverige.

Substansen i svampen påverkar 5HT2A-receptorn i människans hjärna och förstärker sinnesintrycken och förändrar perceptionen, stämningsläget och de kognitiva förmågorna.

På Karolinska institutet (KI) i Stockholm pågår just nu forskning kring psilocybin och om det kan hjälpa mot depression.

– Sedan tidigare finns det ett antal studier med psilocybin mot depression. Man har sett att det finns en effekt men för att reda ut hur stor den är måste man jämföra mot placebo, säger Mikael Tiger, forskare vid KI och involverad i studien.

Detta kommer att genomföras i KI:s studie PSIPET: Effekten av psilocybin på depressionssymptom och synaptisk densitet.

Två komponenter

Pär Halje, vid Lunds universitet, forskar på hur LSD påverkar hjärnvågor hos råttor.

Han säger att man än inte vet säkert varför psykedeliska substanser kan hjälpa mot till exempel depression – bara att de gör det.

När man använder psykedelika inom psykologisk behandling brukar man diskutera två olika komponenter. Dels den farmakologiska – vad substanserna rent av gör med hjärnan – och dels den psykoterapeutiska effekten.

I djurstudier har man kunnat se att psykedeliska substanser bidrar till strukturella förändringar i hjärnan – man får fler synapser (kopplingar mellan nervceller) och rikare förgreningar mellan nervcellerna.

– Här ser man att det sker anatomiska förändringar. Psykologiskt kan man tänka sig att själva upplevelsen i sig gör att man omvärderar synen på sig själv och problem som man tyckte var stora och viktiga tidigare kanske inte känns lika svåra, säger Pär Halje.

Kan trigga psykoser

Det är möjligt att vi kommer att se en mer utbredd användning av psykedelika inom psykologisk vård i framtiden, tror forskarna.

Samtidigt måste man vara försiktig med vilka patienter som får behandling. Psykedeliska substanser kan trigga psykoser för personer i riskzonen – och även tidigarelägga en schizofrenidebut.

Patrik Lind, ordförande för Psykologförbundets etikråd, säger att de inte ser någon särskild etisk problematik med att använda psykedelika inom behandling om det används som det gör nu, inom forskning, och att det sker ansvarsfullt och inom lagens ramar.

– På individplan kan det finnas risker eftersom man inte kan veta hur en person reagerar. Man behöver även reflektera över vem som kan komma att påverkas indirekt, som eventuella barn eller andra anhöriga, säger Patrik Lind.

Ännu lite forskning

Enligt Joar Guterstam, psykiater och beroendeforskare på KI, är begreppet psykedelika vagt. Ibland avses en ganska bred grupp substanser, som bland annat ecstacy och ketamin, och ibland klassiska psykedeliska substanser som LSD och psilocybin.

De sistnämnda har visat sig ha en låg beroenderisk, säger Joar Guterstam.

– Som beroendeläkare träffar jag aldrig människor som fastnat för LSD och inte kan sluta. Däremot har ecstacy och ketamin en större beroendepotential, de tas som partydroger och kan ha en kick-effekt.

Joar Guterstam understryker att det trots entusiasmen från vissa håll fortfarande är ett relativt outforskat område – vilket gör det svårt att dra några tydliga slutsatser kring effekterna.

En möjlig komplikation av användning av psykedelika är också HPPD, en långvarig perceptionsstörning som innebär att vissa personer som tagit LSD eller andra psykedelika kan uppleva exempelvis synstörningar långt efter att de tagit drogerna.

– I synnerhet är det oklart vad som skulle hända om de används bredare utanför välkontrollerade forskningsmiljöer med små grupper av starkt selekterade patienter. Forskningen är intressant att följa, men precis som med andra nya behandlingar kan det finnas en tendens att man överskattar de positiva effekterna och missar risker.

Beata Wallsten/TT

FAKTA

Fakta: Magiska svampar

Magiska svampar, psykedeliska svampar eller magic mushrooms kallas ofta en typ av svampar som innehåller ämnet psilocybin, vilket har hallucinogena egenskaper. Finns i bland annat släktet slätskivlingar och är narkotikaklassat i Sverige.

Ruset från psilocybin sägs likna det från LSD men är kortare – runt sex timmar. Även hjärnan och serotoninsystemet kan påverkas på samma sätt som vid LSD-användning. Serotonin är en signalsubstans som påverkar bland annat humöret och minnet och systemet kan försämras vid droganvändning.

När man tar psilocybin omvandlas det i kroppen till det aktiva ämnet psilocin. Effekterna av ämnet är känslan av eufori och en förståelse för naturen och universum. Man kan också uppleva ångest, panik och otäcka hallucinationer till följd av psilocybin-missbruk.

Källa: Drugsmart, Nationalencyklopedin

FAKTA

Fakta: Forskning kring psykedeliska substanser

Forskningen tog fart på 1950-talet när LSD upptäcktes. I början av 1970 narkotikaklassades psykedeliska substanser och då avstannade forskningen.

I bland annat England och Schweiz forskar man på de antidepressiva effekterna av psilocybin.

Nya studier har visat på potential vid behandling av bland annat PTSD, posttraumatisk stressyndrom, och terapiresistenta depressioner.

Patienten får här i sig en dos av substansen vid enstaka tillfällen och med några månaders mellanrum. I bland även i samband med en terapisession.

Det genomförs även studier på psykedeliska droger som behandling vid alkoholbrukssyndrom, autism hos vuxna och tvångssyndrom, OCD.

Även en storskalig fas 3-studie på MDMA, mer känt som ecstasy, och PTSD pågår just nu i USA.

Källa: Forskning.se

Inrikes

Migrationsverkets prognos: Färre asylsökande

Pandemin fortsätter att påverka rörligheten i världen och därmed även Migrationsverkets prognos för antalet asylsökande. Arkivbild.
Foto: Adam Wrafter/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Pandemin fortsätter att påverka rörligheten i världen. I en ny prognos räknar Migrationsverket med att antalet asylsökande till Sverige ska bli färre än tidigare beräknat.
PREMIUM

– I förra prognosen gjorde vi ett antagande att möjligheterna att resa successivt skulle öppnas upp. Men vi konstaterar nu att det är fortsatta hinder och vi bedömer att det kommer att finnas det även nästa år, säger Henrik Holmer som är planeringschef på Migrationsverket.

En annan faktor som gör att antalet asylsökande beräknas minska är regelverket om säkra ursprungsländer som började tillämpas i slutet av maj.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL