Utrikes

Odlar tomat på taxitak: "En protestaktion"

Oanvända taxibilar på en parkering i Bangkok har fått trädgårdar på taket.
Foto: Sakchai Lalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Övergivna röda och rosa taxibilar – med tomater, gurka och bönor som sticker fram ur små trädgårdar på taket. Det har dykt upp på en parkering i Thailands huvudstad Bangkok, enligt nyhetsbyrån AP.

Tanken är att rikta uppmärksamhet mot hur pandemin har drabbat förare och operatörer. De två företagen bakom det prunkande initiativet har bara 500 bilar i drift i Bangkok medan 2 500 står övergivna, enligt ägaren Thapakorn Assawalertkul.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Nordkorea har provskjutit ny robot

Tv-rapportering i Japan om Nordkoreas robottester. Roboten på bilden är dock inte den senast testade.
Foto: Koji Sasahara/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nordkorea har avfyrat en ballistisk robot över Japanska havet.
Det antas handla om en så kallad SLBM, engelsk förkortning för robotar som kan avfyras från ubåtar, uppger Sydkoreas militär.

"Vår militär har upptäckt en oidentifierad ballistisk kortdistansrobot som antas vara en SLBM som avfyrats från Nordkorea", meddelar Sydkoreas militär. Enligt militären var uppskjutningsplatsen ett skeppsvarv i kuststaden Sinpo, där ubåtar nyligen synts på satellitfotografier.

Roboten ska ha skjutits mot havet öster om halvön.

"Sydkoreansk och amerikansk underrättelsetjänst analyserar noggrant för att få mer klarhet", skriver militären.

En viktig frågeställning är om roboten avfyrades från en fungerande ubåt eller från någon typ av undervattensplattform eller pråm.

Nordkorea har de senaste veckorna provskjutit flera olika typer av robotar. Bland annat säger sig landet ha testat en så kallad hypersonisk robot, en teknik som beskrivs som ett framtida supervapen.

Vill ha nya samtal

Det senaste testet fördöms av USA:s militär, som uppmanar landet att "avstå från ytterligare destabiliserande handlingar".

USA har skickat en förfrågan om att inleda nya samtal med styret i Pyongyang.

– Vi eftersträvar diplomati med Nordkorea för att få till konkreta framsteg som leder till ökad säkerhet för USA och våra allierade, säger USA:s särskilda Nordkoreasändebud Sung Kim efter att ha träffat sin sydkoreanska motsvarighet i Washington.

– Vi har inget fientligt uppsåt mot Nordkorea och vi hoppas att vi får till ett möte utan förbehåll, tillägger han.

Sydkoreas säkerhetsråd har hållit ett extrainsatt möte om uppskjutningen under tisdagen, och manar sitt grannland i norr att delta i en dialog.

Upptrappad spänning

Samtalen mellan USA och Nordkorea har legat på is sedan dåvarande presidenten Donald Trump träffade diktatorn Kim Jong-Un vid ett toppmöte i Hanoi 2019. Länderna kom överens om nedrustning, men överenskommelsen visade sig snart sakna substans.

Nordkorea har flera internationella sanktionsprogram emot sig på grund av sina kärnvapen- och robotprogram och landet skyller den upptrappade spänningen på USA.

FAKTA

Fakta: Nordkorea

Det kommunistiska Nordkorea grundades med sovjetisk hjälp 1948, sedan Korea delats upp i en amerikansk och en sovjetisk ockupationszon efter andra världskriget. Ett inbördeskrig mellan Nord och Syd rasade 1950–53. Länderna har aldrig slutit fred, utan ett vapenstillestånd råder fortfarande.

Den officiella ideologin i Nordkorea hyllar "nationellt oberoende" och "självtillit". I praktiken har det inneburit isolationism, förtryck och svält för de cirka 25 miljoner invånarna.

Godtyckliga gripanden av regimkritiker, brist på rättssäkerhet samt tortyr och misshandel av fångar i landets fängelser och fångläger är omfattande. Uppgifter visar också på att landet praktiserar offentliga avrättningar för brott som stöld av statlig egendom och hamstring av mat, liksom för grova brott. Enligt människorättsorganisationen Amnesty International och människor som flytt Nordkorea under 2000-talet förekommer stora arbetsläger för dissidenter.

Nordkorea är samtidigt en kärnvapenstat och ett militariserat samhälle som lägger stora resurser på sitt försvar. Enligt FN:s resolutioner får landet inte avfyra ballistiska robotar eller utföra kärnvapentester. Upprepade brott mot dessa resolutioner har lett till att landet utsatts för omfattande sanktioner.

Källor: Landguiden/UI, NE med flera

Utrikes

Syriska asylsökande blir fråga för folketinget

Folketinget i Danmark måste ta upp frågan om tillfälliga uppehållstillstånd för asylsökande från Syrien, sedan ett medborgarförslag fått mer än 50 000 namnunderskrifter. Arkivbild.
Foto: Erik Johansen/NTB Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Mer än 53 000 danskar kräver en lagändring för att inte syriska asylsökande ska riskera att bli tillbakaskickade till Syrien.

En namninsamling till stöd för medborgarförslaget har pågått sedan april och eftersom antalet underskrifter nu passerat 50 000 måste folketinget ta upp frågan.

"Vi vill ha en lag som garanterar att en flykting kan få sitt uppehållstillstånd indraget först om det skett fundamentala, stabila och varaktiga förändringar i hemlandet", heter det i medborgarförslaget.

I Danmark kan en asylsökandes behov av skydd omprövas och i december förra året kom den danska flyktingnämnden fram till att förhållandena i Damaskusprovinsen i Syrien inte längre är så allvarliga att asylsökande därifrån ska kunna beviljas uppehållstillstånd eller få tillfälliga uppehållstillstånd förlängda.

Men samtidigt har den danska regeringen beslutat att inga flyktingar från Syrien ska tvingas att återvända. Skälet är att man inte vill samarbeta med Syriens president Bashar al-Assad och samarbete med mottagarlandet är en förutsättning för att kunna tvinga någon att återvända.

Utrikes

Polen i EU: Vi ger inte efter för utpressning

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki i EU-parlamentet i Strasbourg.
Foto: Ronald Wittek/AP/TT
Utrikes
Utrikes Polen tänker inte lämna EU, men inte heller vika sig för utpressning, varslar premiärminister Mateusz Morawiecki.
Striden om polsk lag kontra EU-fördragen blir allt mer infekterad.

Inför EU-parlamentets ledamöter i Strasbourg står Morawiecki på sig i en debatt under tisdagsmorgonen.

– Jag kan inte tillåta EU-politiker att utöva utpressning mot Polen. Polens invånare är inte blinda och döva. Vi kan inte och kommer inte att vara tysta, säger premiärministern i sitt tal på temat om rättsstatssituationen i Polen.

Debatten har tillkommit efter den polska författningsdomstolens beslut nyligen om att delar av EU:s fördrag inte är förenliga med Polens grundlag. Utslaget har skakat om rejält och väckt farhågor om ett hotande polskt utträde ur EU eller att grunden för hela EU-samarbetet riskerar att falla ihop.

Oroad EU-bas

Krav har framförts om att övriga EU måste agera och rentav hålla inne EU-medel till Polen om inte landet ändrar sig.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovar i tisdagens debatt att kommissionen kommer att agera, men nämner än så länge bara vilka alternativ som finns – inte vad man tänker göra.

– Men jag kan direkt säga att jag är djupt oroad. Det här utslaget underminerar skyddet för rättsväsendets oberoende. Utan oberoende domstolar ges folk mindre skydd och därmed är deras rättigheter i fara, talar von der Leyen.

"Krypande revolution"

Polen håller dock inte alls med om kommissionens syn på saken. Enligt Morawiecki handlar Polens agerande bara om att klarlägga vem som är ansvarig för vad och att det inte kan vara upp till EU:s domstol att tänja på vad som EU har rätt att göra.

– EU är inte en stat. Det är medlemsstaterna som avgör vilka kompetenser som ska delegeras. Vi har delegerat mycket till EU, men inte allt, betonar Morawiecki.

Han varnar nu för en "krypande revolution" inom EU:s institutioner, som han anklagar för att vilja ha en centralstat som kan tvinga "provinserna" att göra som de vill.

Toppmöte väntar

Både Morawiecki och von der Leyen är noga med att utropa såväl "Leve Polen" som "Leve EU".

– Det är den bästa platsen under solen, bedyrar Morawiecki, hoppas på fortsatt dialog och föreslår att man exempelvis skulle kunna inrätta en kammare i EU:s domstol med representanter för ländernas författningsdomstolar.

Debatten lär dock fortsatt bli het, även bland EU-ländernas stats- och regeringschefer, som samlas i Bryssel senare i veckan.

I EU-parlamentet är de största partigrupperna starkt skeptiska till Morawieckis syn på saken. Manfred Weber, tysk ledare för kristdemokratiskt konservativa partigruppen EPP, varnar för konsekvenserna.

– Med ditt tal försvagar du EU och det finns sådana som välkomnar det, framför allt (Rysslands president) Vladimir Putin, säger Weber i EU-parlamentet.

Wiktor Nummelin/TT

Utrikes

Trump vill hemlighålla dokument, skydda Bannon

USA:s tidigare president Donald Trump. Bild från i september.
Foto: Ben Gray/AP/TT
Utrikes
Utrikes Via en stämningsansökan försöker USA:s expresident Donald Trump hindra att Vita husets dokument från tiden runt kongresstormningen i januari offentliggörs.
Trump vill inte heller att hans tidigare chefsstrateg Steve Bannon vittnar inför det kongressutskott som utreder attacken.

Den kontroversielle högerpopulisten Bannon var kallad till det särskilda utskottet i torsdags och han har även ombetts lämna över material. Men han dök aldrig upp med hänvisning till det särskilda skydd (på engelska "executive privilege") som omger presidentämbetet.

Det gick inte hem hos utskottet.

Under dagen planerar de att rösta om att ställa Bannon inför anklagelser om kongresstrots (motsvarande domstolstrots), noterar nyhetsbyrån AP och andra medier. Eftersom Bannon inte var Vita hus- eller ens statsanställd när den dödliga stormningen skedde så finns det inget som tyder på att han omfattas av expresidentens eventuella juridiska skydd, resonerar utskottets ledning.

Ville "begrava Biden"

Trump sparkade sin chefsstrateg redan i augusti 2017, men det är väl känt att de två stått i kontakt de senaste åren.

Efter att Trump förlorade fjolårets presidentval och börjat föra fram falska anklagelser om valfusk pratade de i telefon, enligt uppgifter i boken "Peril" som den ansedde The Washington Post-journalisten Bob Woodward skrivit tillsammans med Robert Costa. I december i fjol ska Bannon ha uppmanat Trump att fokusera på den 6 januari, det datum elektorsrösterna och därmed Joe Bidens valseger skulle fastställas av kongressen.

"Den 6 januari ska vi begrava Biden", sade Bannon i samtalet enligt boken.

Det är bland annat detta samtal som representanthusets särskilda utskott vill ställa frågor om.

Irriterande fiske?

Men Donald Trump har uppmanat Bannon och andra medarbetare att neka sådana juridiskt bindande kallelser med hänvisning till presidentämbetets makt.

I ett försök att blockera kongressutredningen har expresidenten dessutom lämnat in en stämningsansökan till en federal domstol i Washington DC. I den motsätter han sig utskottets begäran om att få ta del av dokument från hans tid som president med hänvisning till att den är för omfattande och inkluderar dokument utan koppling till den 6 januari, noterar AFP och AP.

"Utskottets begäran är inget mindre än en irriterande, olaglig fiskeexpedition som öppet godkänts av Biden och som är utformad för att i strid mot grundlagen utreda president Trump och hans regering", står det i stämningsansökan.

Den nuvarande presidenten Joe Biden godkände nyligen att utredningsutskottet till en början får tillgång till handlingar på sammanlagt 125 sidor.

Trump kräver att domstolen förklarar dokumentförfrågningarna som ogiltiga, vilket skulle göra att USA:s riksarkiv inte får lämna ut materialet. Även om hans försök misslyckas lär stämningen fördröja offentliggörandet med flera månader.

Agerandet väntat

Det är USA:s riksarkiv som ansvarar för alla handlingar från Vita huset. Sedan slutet av augusti har utredarna skickat omfattande förfrågningar om registerutdrag till arkivet, och både Biden och Trump har 30 dagar på sig att granska materialet innan det släpps.

Det sker mot bakgrund av ett gammalt HD-beslut om att landets presidenter kan få hålla vissa dokument och viss korrespondens hemlig för att främja uppriktiga diskussioner. Ingen domstol har dock tagit ställning till om detta privilegium även gäller före detta presidenter, som Donald Trump. För tillfället är det därför Joe Biden som har sista ordet.

Tina Magnergård Bjers/TT

Susanna Persson Öste/TT

President Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. Arkivbild.
President Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon. Arkivbild.
Foto: Cornelius Poppe/NTB Scanpix/TT
Ett foto taget den 6 januari, då ilskna anhängare till presidentvalets förlorare Donald Trump stormade kongressbyggnaden i Washington DC.
Ett foto taget den 6 januari, då ilskna anhängare till presidentvalets förlorare Donald Trump stormade kongressbyggnaden i Washington DC.
Foto: John Minchillo/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentlige segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sa. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter det att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga skuld i ett riksrättsärende.

Utrikes

Lockdown väntar Lettland efter höga smittotal

Lettlands premiärminister Krisjanis Karins. Arkivbild.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT
Utrikes
Utrikes Lettland har de senaste veckorna haft den högsta smittspridningen av covid-19 i EU. Nu införs en månadslång lockdown för att bekämpa viruset.

– Jag ber om ursäkt till dem som redan är vaccinerade, men restriktionerna kommer att gälla alla, säger premiärminister Krisjanis Karins efter ett tio timmar långt regeringssammanträde, enligt nyhetsbyrån AFP.

Mindre än hälften av Lettlands knappt två miljoner invånare har fått två doser covidvaccin.

– Det är fortfarande alldeles för många ovaccinerade som blir sjuka i covid och avlider på sjukhus, säger Karins.

Utegångsförbud och distansskola

Nedstängningen föreslås börja på torsdag och kommer att vara fram till den 15 november. Under den tiden kommer det att råda utegångsförbud mellan klockan 20 och 05 och endast affärer som säljer mat och andra nödvändiga varor kommer att vara öppna. Det betyder att skönhetssalonger, biografer och teatrar stängs och att restauranger endast får sälja hämtmat. Skolundervisningen kommer att ske på distans och folk uppmanas att arbeta hemifrån, enligt AFP.

Åtgärderna väntas klubbas på ett regeringssammanträde under tisdagen, därefter måste parlamentet godkänna förslaget i en omröstning på onsdag.

Den senaste veckan har rekordmånga nya fall av covid-19 registrerats i Lettland. Hittills har närmare 190 000 människor diagnosticerats med sjukdomen i landet, varav nästan 2 900 har avlidit.

Baltikum hårt drabbat

Hela Baltikum har en omfattande smittspridning, precis som övriga Östeuropa. På listan över länder med flest döda i förhållande till folkmängd ligger Lettland nu på plats elva, med 40 döda per miljon invånare de senaste sju dagarna. På plats fem återfinns grannen Litauen, där hela 62 dödsfall per miljon invånare har registrerats.

Förra veckan utlyste regeringen i Riga ett särskilt nödläge för de kommande tre månaderna och krav på munskydd har införts i alla offentliga byggnader.

Lettlands president Egils Levits testade positivt för covid-19 efter sitt besök på den internationella Förintelsekonferensen i Malmö nyligen, något som även fick Finlands president Sauli Niinistö att sätta sig i karantän, då de två hade ätit frukost tillsammans.

FAKTA

Fakta: Covidläget i Baltikum

De tre baltstaterna är alla hårt drabbade av covid-19, med omfattande smittspridning och höga dödstal.

Värst drabbat är Litauen, som just nu har de femte högsta dödstalen i världen i förhållande till befolkning: 62 döda per miljon invånare de senaste sju dagarna. I Lettland har 40 dödsfall per miljon invånare registrerats under samma period, och i Estland 20. Motsvarande siffra för Sverige är 3,5.

En bidragande förklaring är att vaccinationsgraden i framför allt Lettland är låg. Bara knappt hälften av befolkningen är fullvaccinerad – den fjärde lägsta andelen i EU efter Bulgarien, Rumänien och Kroatien. I Estland och Litauen har något fler tagit sina två sprutor.

Källa: Statista, AFP

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

casinotopp.com

Fördelar med online casinon vs fysiska casinon

Casinotopp.com I dagsläget finns det faktiskt bara totalt tre stycken fysiska casinon i hela Sverige. Alla dessa casinon är statligt ägda och går under namnet Casino Cosmopol. Du kan hitta dessa casinon i Malmö, Göteborg och Stockholm.

Då utbudet på fysiska casinon är väldigt litet i Sverige kan det vara svårt att faktiskt ha möjlighet att besöka ett. Därför kan det vara ett bra alternativ att besöka ett online casino istället. Nedan har vi sammanställt olika fördelar med att besöka ett online casino framför ett fysiskt casino.

Online casinon är lättillgängliga

Online casinon är väldigt mycket mer lättillgängliga än vad fysiska casinon i Sverige är. I somras lades Casino Cosmopol i Sundsvall ner till följd av dålig ekonomi. Detta innebär att det numera enbart finns tre fysiska casinon kvar vilket innebär att tillgängligheten är begränsad.

Internetbaserade casinon är så gott som alltid tillgängliga. Det finns över 100 olika online casinon som har en svensk spellicens. Dessa casinon finns alltid att tillgå via datorn, plattan eller en smartphone så länge du har internet.

Du behöver alltså inte befinna dig i Stockholm, Malmö eller Göteborg för att ha tillgång till casinospel. Du kan även välja mellan fler olika casinon och få spela casinospel som passar dina preferenser.

Stort utbud

Då fysiska casinon behöver rymmas inom fyra väggar och ett tak så blir spelutbudet relativt begränsat. Online casinon har inga fysiska rum att anpassa sig efter och kan därför erbjuda ett stort spelutbud.

Online casinon erbjuder i vanliga fall flera hundra olika traditionella casinospel men ibland erbjuder casinosajter tusentals casinospel.

Bra skydd för spelare

Casinon med svensk spellicens ger ett stort skydd till sina spelare från Svenska Spelinspektionen från att hamna i spelmissbruk. Spelinspektionen är en myndighet som finns till för att säkerställa att casinospel sker lagligt, säkert och tillförlitligt.

Under den rådande Corona pandemin har Spelinspektionen tillsammans med regeringen tagit fram nya restriktioner och regler för att skydda personer från att hamna i ett spelmissbruk.

Du är snabbt igång

För bara några år sedan krävde online casinon ganska krångliga registreringar och att man uppgav mycket personlig information. Sedan BankID kom har online casinon hakat på trenden och tiden för långsam registrering är förbi.

Flera casinon tillåter numera att man enkelt loggar in med BankID vilket innebär att man är igång efter bara några klick. Denna typ av online casinon har fått samlingsnamnet Casino utan konto.

Tips på svenska online casinon

Nedan har vi listat våra personliga svenska online casinon. Om inget av dessa casinon faller dig i smaken kan du besöka Casinotopp för mer inspiration.

1. LeoVegas

LeoVegas är troligtvis ett online casino som du redan hört talats. LeoVegas är en stark och pålitlig aktör på marknaden som är otroligt populär. Spelar du på LeoVegas kan du känna dig trygg.

LeoVegas erbjuder de mest klassiska casinospelen:

- Slot spel - Roulett - Baccarat

- Blackjack - Live casino

- Tärning - Poker

LeoVegas är ett perfekt casino att spela på när du är på språng då deras mobilversion är väldigt välutvecklad. Sajten har även en väldigt bra kundtjänst vilket ökar casinots kredibilitet.

2. No Account Casino

På No Account Casino kan du enkelt spela på flera olika online casinon och slippa krånglig registrering. No Account Casino var faktiskt ett av de första online casino som erbjöd denna lösning till sina spelare.

No Account Casino har en svensk spellicens men även en licens från MGA vilket verkligen bidrar till casinots höga kvalité och otroliga spelutbud.

No Account Casino har en kundtjänst som är tillgänglig dygnet runt och har även en livechatt.

3. Betsson

Betsson är ett av Sveriges mes välkända spelbolag. Betsson har lyckats bygga upp ett bra rykte om sitt företag och detta med all rätt. Sajten har en användarvänlig layout och ett stort spelutbud.

Under det senaste året har Betsson även utvecklat en riktigt bra App där man enkelt kan spela på casinot när man är på språng.

Betsson grundades 2002 och ägs av Betsson Group. Casinot har en svensk spellicens vilket bidrar med en trygghet till alla spelare.

Utrikes

Juntans frigivningar i Myanmar har börjat

Många väntar på sina anhöriga utanför fängelset Insein i Rangoon.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Anhöriga till fängslade demokratiaktivister i Myanmar har samlats utanför fängelset Insein i storstaden Rangoon. Där väntar de i hopp om att deras släktingar ska finnas bland de tusentals juntakritiska fångar som militären har lovat frige.

Flera bussar har kommit ut från fängelset med passagerare som gör tummen upp eller den oppositionella rörelsens trefingershälsning till folksamlingen.

Militärjuntan tog makten i landet den 1 februari. Sedan dess har över 1 100 civila dödats i oroligheter enligt regionala människorättsgrupper, och över 8 000 har gripits.

Beskedet om stundande frigivning av 5 636 fångar, som gripits i samband med juntakritiska protester de senaste månaderna, kom under måndagen.

Utrikes

Nytt försök för nazirättegång mot 96-åring

Den anklagades tomma plats i rättegångssalen i slutet av september, när hon inte dök upp. Arkivbild.
Foto: Markus Schreiber/AP/TT
Utrikes
Utrikes I dag inleds rättegången mot 96-åriga Irmgard Furchner, en tidigare sekreterare i ett tyskt koncentrationsläger som anklagas för medhjälp till mord på över 10 000 människor.

Furchner flydde undan rättvisan i slutet av september då hon skulle ställas inför rätta, men greps efter några timmar och släpptes fem dagar senare. Enligt flera medier bär hon numera fotboja för att inte kunna fly igen.

Hon är den första kvinna som åtalas för brott kopplade till Hitlerväldet på flera decennier.

Som ung arbetade Irmgard Furchner vid koncentrationslägret Stutthof, som ligger i närheten av Gdansk i dagens Polen. Enligt åtalet dödades runt 65 000 människor i lägret, bland dem "judiska fångar, polska motståndsmän och sovjetiska krigsfångar".

Irmgard Furchner arbetade på kontor i lägret mellan juni 1943 och april 1945.

Omkring sex miljoner judar dödades under Nazitysklands folkmord 1933–1945. Även bland annat romer, homosexuella och andra för Hitlerväldet misshagliga personer föll offer för den systematiska utrotningskampanjen, vilket gör det sammanlagda antalet offer för Förintelsen mycket högre.

Utrikes

Ny karta över Texas valdistrikt

Rafael Anchia, demokratisk ledamot av Texas delstatskongress. är kritisk mot de nya valdistrikten.
Foto: Eric Gay/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det republikanska styret i USA-delstaten Texas har godkänt en omritad karta över valkretsarna till representanthuset i Washington DC.
De nya kretsarna gynnar sittande republikanska kongressledamöter och minskar möjligheterna för minoriteter att vinna val, menar kritiker.

Den nya kartan godkändes sent på måndagen, under protester från Demokraterna. Oppositionspartiet kritiserar dels att processen gått fort och dels att antalet distrikt som styrs av minoritetspolitiker minskar. Med de nya reglerna kommer Texas att ha sju valkretsar som styrs av spansktalande så kallade latinos i stället för som tidigare åtta.

– Genom att godkänna denna kongresskarta gör vi Texas invånare en otjänst, säger Rafael Anchia, demokratisk ledamot av delstatskongressen.

Spansktalande politiker brukar av tradition stödja Demokraterna, som har en mer liberal syn på invandring än Republikanerna.

Till domstol?

Texasrepublikanerna å sin sida understryker att de följt gällande vallagar. Kartan har ritats "helt utan rasfrågan för ögonen", hävdar Texasparlamentarikern Joan Huffman, som skrivit lagförslaget.

Ändå hann förslaget inte mer än godkännas förrän människorättsorganisationer lämnade in stämningar till domstol.

Valdistrikten i Texas är omtvistade, så sent som 2017 slog en federal domstol ner på de nya distrikt som Republikanerna då försökte införa. Detta med hänvisning till att gränsdragningen avsiktligt gjorts för att diskriminera minoritetsväljare.

Att ändra valkretsindelningar för att gynna ett visst parti är inte ovanligt i USA, där företeelsen kallas "gerrymandering".

Lämnade delstaten

Texas är USA:s näst folkrikaste delstat och valresultatet där har stor betydelse i amerikanska presidentval.

Frågan om rösträtt och valsäkerhet är omtvistad i USA i allmänhet och Texas i synnerhet. I somras lämnade delstatskongressens demokratiska ledamöter hemstaten i över en månad för att hindra att en ny omstridd vallag antogs.

Lagen – som bland annat förbjuder drive-in- och dygnet runt-röstande samt gör det svårare att poströsta – godkändes ändå i början av september när ledamöterna återvänt. Republikanerna har hävdat att lagen skärper valsäkerheten och minskar risken för fusk.

I augusti höll Texaskongressens representanthus stängt eftersom de demokratiska ledamöterna lämnat delstaten i protest mot en ny vallag.
I augusti höll Texaskongressens representanthus stängt eftersom de demokratiska ledamöterna lämnat delstaten i protest mot en ny vallag.
Foto: Eric Gay/AP/TT

FAKTA

Fakta: Texas

Texas utgör USA:s södra spets och gränsar mot Mexiko. Det är den näst största delstaten till ytan efter Alaska. Texas kallas "The lone star state", den ensamma stjärnans delstat, med hänvisning till stjärnan på dess flagga.

Delstaten är ungefär 1,5 gånger så stor som Sverige och har nästan tre gånger så många invånare (29 miljoner). De största städerna är Houston, San Antonio och Dallas, samt huvudstaden Austin.

En stor del av de dödsstraff som verkställts i USA de senaste årtiondena har verkställts i Texas. Invånarna har också en långtgående laglig rätt att använda dödligt våld i försvarssyfte.

Ett amerikanskt talesätt är att "allting är större i Texas".

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL